Vatten, vatten, vatten

Vi fick i slutet av veckan resterna av något oväder som varit i någon annan del av världen. Här uppe har vi inte orkaner, tromber och annat elände men oj så mycket vatten det kom på två dygn! Hela kaninhägnet fyllt, tunneln under vatten, bajspluttarna flöt omkring. Det blev så illa så jag bedömde att det bästa var att stänga in dom i stora buren (med två våningar) för att de inte skulle gå och blöta ner sig och bli kalla. Ligger på mellan 3-8 plusgrader på dagarna men 0 eller minus på natten. Detta är något som jag måste hitta en lösning på framöver. Jorden blir lera. Tror sand är bäst. Dock kan ju sand bli lite varmt i solen på sommaren men tänker att dom har ju “taket” i form av presenningen så skuggar ju marken.

Man får ju ändå vara glad att vi inte har värre stormar än så här uppe. Otäckt för alla som drabbats av katastrofer som orkaner, översvämningar eller jordbävningar.

Båda kaninisarna har hittat in i hundkojan. Idag kom värmeelementet (IP65 klassat så godkänt för hönshus). Så det blir till att installera lampan och värmen snart. Som säkerhet vid extremt kalla temperaturer. Hundluckan är en sån som dom kan knuffa upp inifrån men måste lyfta och komma in mellan för att gå in. Kanske behöver jag byta den till en sån som “vickar” åt båda hållen. Vi får se.

Jag vet inte om djur förstår oss men ibland känns det onekligen som att de kan förstå våra ord. Jag har ju pratat med båda om att det är mer hygieniskt och lättstädat om de bajsar mer centrerat, kring maten (som är normalt för kaniner) och kanske på ett eller två andra ställen. Iite överallt som det vart innan. Nu har de begränsat sina pluttar till matbaren och främre delen av gallret. Tack för det! Läste att det kan vara så att de inte trivs om de bajsar överallt eller att det finns för få toaletter. Så jag har beställt två kattlådor med huv. I bästa fall har de börjat trivas bättre och det verkar vara hundkojan som gjort det. Efter den kom dit så har de minskat sitt bajsande (inte mängden utan platserna). Det går alltså framåt.

Nya är fortfarande väldigt skygg men nu får jag röra henne i 1 sekund vid matning. Gunhild accepterar strykningar. Båda kommer fram och puffar på mig om jag står med ryggen vänd mot dom.

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Skillnaden mellan att ha tax och kanin

Det känns som att kaninerna tar mer tid än taxarna gjorde. Jag tror det mest beror på att jag måste avsätta tid att faktiskt gå ut till dem. Taxarna kunde man ju sköta i “farten” så att säga eftersom dom bodde inomhus och kaninerna bor ute.

Kaninerna bajsar otroligt mycket och dessa är inte rumsrena. De har antagligen så stort att de inte väljer att ha en toaletthörna, trots att jag försökt ordna med detta. Det är ett evigt plockande av pluttar. Dom är dock relativt lätta att samla ihop. Använder trädgårdshandskar och en kattlådespade.

Kaninernas hö kostar mer än taxarnas fodersäckar! Kaninernas pelletssäckar går dock att köpa i storpack som räcker länge. Kaninerna är väldigt mycket mer känsliga för kosten än taxarna var. Theo kunde äta gamla matrester från diket, plundrade sopor och åt plats. Inga problem. Jag märker direkt om jag gett kaninerna lite andra blad dom inte är vana att få så är pluttarna mjukare, mörkare eller lösare. Kanin med diarré är livshotande sjuk på några timmar. En kanin som slutar äta kan dö inom några timmar. Plågsamt dessutom. Hundarna kunde äta trots att de både mådde illa och kräktes eller hade diarré. No problems.

Kaninerna är svårare att klippa klorna på. Svårt att se och komma åt. Jag lägger inte mina kaniner på rygg då jag tycker det är allt för grymt mot ett litet flyktdjur.

Kaninerna tål kylan men inte värmen. Taxarna tyckte inte om kyla men badade i värme. Nåja inte Theo, han sökte sig till kalla klinkret i tvättstugan när det var varmt ute.

Provade att ge kaninerna pellets inlindat i toarullar (som hundarna också fick). De verkar inte ha klurat ut vad de kan göra med dessa. Har även kvar en liten godisboll från taxarna som jag tänkte att jag skulle försöka prova med kaninerna. Kaniner är leksamma om de får möjlighet men leker på helt andra sätt än hundar.

Kaninerna reagerar på minsta lilla rörelser. Reflexerna är supersnabba. Alf och Theo kunde sätta sig bakom en när man stod och lagade mat och när man flyttade sig bakåt höll man på snubbla på dem för de flyttade sig inte…

Ja oliak djur, olika utmaningar. Lika spännande. Får se om dessa nya individer blir en lika stor del av familjen som taxarna, trotts att de lever utomhus och inte med oss. Vår dotter har självmant gått in och lekt med dem, matat dem och klappat dem. Det är så fint att se. Hon och grannbarnen berättar också att man inte får springa mot djur och inte tala så högt för dom har ju så stora öron att höra med! Barn är bäst!

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Kaninen ett missförstått djur

Här är en mycket bra artikel om kaniners utfordring. Det är det största problemet och ett stort djurskyddsproblem som kan undvikas. Därför är det så viktigt att läsa på.

Kaniner ska alltså inte äta:
Morötter
Frukter och bär (avokado och rabarber är t ex jättegiftigt)
Fröblandningar eller andra “godisblandningar” från djuraffärerna!

Kaniner ska äta fiberrik men kalorisnål mat som ängshö, som består av olika sorters växter och inte dammar. Viss sallad (ej isbergssallad) går bra – gärna grövre och mörkare sallad. Örter går ofta bra som dill, oregano och persilja. Blad, grenar och stammar av lönn, rönn, sälg/vide och björk (men bara när den har löv eftersom björken blir giftig på vintern).

Kaniner med magproblem kan dö på några timmar. Det är förstås plågsamt för kaninen att ha gaser som kan leda till förstoppning och döden.

Därför är kaniner absolut inget djur som barn ensam ska ha hand om!

Själv har jag satt upp bilder på saker som kaninen får äta och inte får äta på vårat hägn. Dels för att vår dotter ska lära sig och sedan för att om vi behöver kaninvakt så ska de snabbt kunna se vad kaninen tål och inte.

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Matsök

Kaniner gillar att söka sin mat så jag gömmer maten på olika platser i hägnet. De har alltid höhäcken + hö inne i stora buren men sen gömmer jag gräs, maskrosblad, kvistar och pellets på olika platser. Jag ser sen vart dom varit. Bajspluttarna avslöjar att dom är i hela hägnet och i båda våningarna på buren. Så bra att dom vågar vara överallt. Gunhild hon gräver och gräver i lådan. Idag fick jag klappa på Nya medan hon stacka in huvudet i pelletsburken. Kaniner är otroligt känsliga med maten, magen kan lätt krascha. Det var lite lösa pluttar där efter dom precis kommit hit men nu hittar jag bara runda stora bollar som lätt faller sönder. Några såna där blindarmsklumpar hittar jag också så dragit ner på pellets lite.

Nu har dom fått belysning också som går på timer. Vi får ju mörkt mörkare mörkast nu fram till jul innan snön kommer.

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Hjärtat gråter! 123 taxar omhändertagna av myndigheter

Läs nyheten här. Alltså hur kan sådant här pågå? Jag förstår inte. Länsstyrelsen har omhändertagit 123 taxar som levt i misär på en så kallad kennel. Denna kennel är SKK registrerad och har utställningsmeriter. Huvudpersonen har varit aktiv i många sammanhang både inom taxklubben och på forum i sociala medier. Haft någon slags massuppfödning under lång tid. Hur kan SKK gå med på att en person registrerar 100-tals hundar? Att man då inte i högre utsträckning ifrågasätter hur dessa tas om hand? Vem har utrymme och tid att hålla 123 hundar i gott skick med tillräckliga ytor, god vård och omsorg, veterinärkostnader osv? Valpköparna har fått se en del av ägarnas liv medan de stackars hundarna fått bo i en annan del. Jag har fått för mig att denna kennel inriktat sig på lite udda färger också. Det brukar vara en varningsklocka när färgvalet styr, det går oftast ut över hundarnas hälsa som inte prioriteras.

Jag tänker alltid hur kunde ingen märka detta? Var fanns grannar, vänner, bekanta, arbetskamrater osv? Fanns det ingen som kunde märka att vad dessa personer höll på med?

Jag hoppas för allt i välden att människorna döms för grovt djurplågeri! Även om straffen idag är orimligt låga för dessa brott. Risken är väl att personerna drar till Norge eller byter län så de kan fortsätta sin verksamhet. Det är så viktigt att såna här fall uppmärksammas och att det kommer fällande domar. Det har ju visat sig i forskning och i projekt från andra länder (bland annat Australien) att där myndigheter samarbetar och där man tar djurplågeri på allvar så kan man i många fall avslöja och förhindra barn, familjer eller andra att fara illa. Människor som kan göra så här behöver stoppas, erbjudas hjälp och sättas i fängelse! Missären, våldet, det psykiska och fysiska lidandet stannar sällan vid djuren, något som föreningen Se Sambandet jobbar för att uppmärksamma!

Jag hoppas vi alla i taxvärlden kan ställa upp och hjälpa dessa individer om/när de behöver omplacering. Kunde jag skulle jag ta hem allihopa. Det brukar alltid finnas några som är i så dåligt skick att de behöver avlivas. Stackars taxar. Ni förtjänade bättre.

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Vad kostar det att skaffa kanin?

Tänkte redovisa lite kostnader som vi haft för kaninerna. Det är inte ett “djur för barn” kan vi lätt konstatera: väldigt känslig med kosten, vanligaste sjukdomarna beror på fel kost, det kostar att ge dem ett tillräckligt utrymme.

Vi har köpt det mesta begagnat. Endast hönsgården är ny.

Stor bur på hjul med två våningar: 600 kr
Hönsgård inkl 3686 kr
Kaniner inklusive tillbehör med en mindre enkelbur, spånsäck, pelletssäck, matskålar, vattenskålar: 1500 kr
Förstärkt putsnät att klä hönsgården med för att inte rovdjur ska ta sig in: 2300 kr (eftersom vi vill ha dem ute året runt och dygnet runt, även då vi inte är hemma)
Stor vattenskål för utomhusbruk, borste, klotång: 500 kr
Hö, Halm, Alspån: 1000 kr

Så sammanlagt har vi lagt ut ca 9500 kr. För en del kan det kännas som mycket pengar, för mig är det värt det. När vi fick avliva Alf och Theo hade vi plötsligt flera tusen kronor mer i månaden men livet kändes tomt. Jag hade betalat dom tusenlapparna varje dag resten av livet om jag fick behålla Alf och Theo. Samma med kaninerna. Det kostar att ha djur om man vill ge dom ett bra liv. Men mitt liv blir rikare även om jag blir fattigare och lite skitigare. Herregud så dom bajsar! Tömmer nästan en hink per kväll när jag rengör hägnet. Gunhilds stora pluttar ligger lite överallt. Nya verkar hålla sig lite mer på samma ställe.

Till dessa kostnader tillkommer ju veterinärvård. Båda behöver kastreras eftersom honor i hög utsträckning drabbas av cancer i livmodern. Det är några tusenlappar till. Gunhilds operation är planerad till höstlovet, då jag är hemma. Nya är yngre och får vänta till våren.

Man behöver så klart inte göra så stor hägn som vi har men ju bättre djuren har det desto friskare blir dom. Enligt djurskyddslagstiftningen ska kaniner ha möjlighet att utföra naturliga behov som att hoppa, springa, gräva, gömma sig, spana, söka mat och gnaga. Dessa beteenden kan inte utföras på liten yta som en enkelbur eller ens dubbelburen vi har. De behöver någon form av hage/inhägnad också.

En sak jag tycker är fantastiskt med djur är hur de ofta förenar oss. Vi har fått böcker och idag äppelgrenar till kaninerna av människor som vill bidra. Äppelkvistarna var poppis!

Vi har också fått reda på var Gunhild kommer ifrån och det visar sig vara en av mina barndomskompisars stall. Lite kul ändå att världen är så liten ibland.

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Framsteg och baksteg

Ni som har djur vet att man ibland blir klöst, biten, trampad på eller knuffad så små eller stora skador uppstår. Igår nöp Gunhild mig. Helt förståeligt och inget konstigt. Jag hanterade henne, hon markerade att hon inte gillade det men jag var tvungen att kolla upp en sak. Hon markerade först, när jag ändå var tvungen att fortsätta så nöp hon mig så det blev ett litet sår. Det är tvättat, vi är vänner. Ingen fara på taket. Dock tar det ju relationsbyggandet bakåt. Jag vill att kaninerna ska förknippa mina händer med bra saker, aldrig något obehag. Men eftersom vi inte ännu är helt bekanta och jag ibland måste hantera dom så är det ju inte så. Jag försöker försiktigt närma mig dom när jag ger dem mat – då sitter jag ner och visar att jag inte tänkt “jaga” dom eller lyfta i dom. Idag fick jag äntligen stryka på Nya. Gunhild accepterar att man stryker på henne när hon kommer fram och nosar. Nya har ryggat undan varje gång så då avbryter jag. Idag var Nya nästan upp i famnen på mig också när jag satt helt stilla och tittade bort. Då kröp hon nära och satte upp framtassarna på mitt ben. Jag rörde inte en fena och försökte att andas tyst. Det märks så mycket tydligare på flyktdjur att alla mina minsta rörelser fångar deras uppmärksamhet, att röra mig långsamt är så viktigt. Så det går framåt.

Rengjort buren och fyllt på med lite matjord där grästuvorna inte har täckt nätet ordentligt. Kollat upp detta med kastrering. Honkaniner har lätt att få (så hög andel som 40 % av honorna) cancer i livmodern. Därför bör man kastrera även honorna. 2650 kr var priset jag fick när jag jämförde. Tyvärr inte så många här som tar sig ann kaniner.

Vanligaste sjukdomarna hos kaniner är magproblem eller tandproblem, till största delen orsakat av kosten. Såg att Gunhild varit lite brun i pälsen så ville kolla upp det (därav situationen som ledde till bettet). Idag ser det bra ut. Ser både stora och små harpluttar i hägnet så ingen verkar lös i magen. Är väldigt strikt med att det är hö som gäller, pellets endast i matskedar och därtill lite grönt. Kvistar och grenar med blad får dom varje/varannan dag påfyllning av.

Sakta men säkert bygger vi förtroende mellan varandra. Dom är ju så söta så man bara vill gosa! Men det måste alltid ske på deras villkor så man får hålla igen.

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Hantering utan träning

Igår hade vi hantering med kaninerna. Vi tog ut lilla Nya på promenad i sele en stund. Hon verkade uppskatta det. Gunhild var tyvärr för stor för selen som följde med så hon kunde inte få komma ut.

Vi passade på att borsta, klippa klorna och känna igenom dom när vi ändå höll på med selen. I detta tillfälle använde jag inte godis vid hanteringen. Varför? En förenklad förklaring: Vid hantering, som måste göras, ger jag ju inget val att medverka. Att bara mata på med godis riskerar att “förgifta” belöningarna med negativa upplevelser. Jag jobbar bara lugnt, vänligt och så snabbt jag kan. Godis får de efteråt, när de lugnat sig och jag är neutral, dvs bara sitter ner och inte försöker interagera med dem. Gunhild kom och åt pellets ur min hand. Nya åt ur dotterns. Att jobba belönings baserat handlar om att veta när, var och hur belöningarna fyller en viktig funktion och när de inte gör det. En stressad kanin kommer inte bli lugn av godis. Dit kommer vi när vi först har tränat på frivillig hantering, och i den träningen får kaninen alltid ett val att medverka eller inte. Då fyller belöningarna sin funktion.

Gunhild gräver ut all sand ur sandlådan så vi får göra en annan lösning. Tänker mig lastpallar mindre storlek och två med ingång…

De har fått sova första natten ute i stora hägnet (med en bur att gå in i så klart där spån och halm finns). Jag såg också Gunhild dricka ur vattenautomaten jag skaffat. De är vana med flaska men jag ville ha en större automat under sommartid så att de alltid har tillgång till färskt vatten.

Det är så roligt att observera dem. Har redan börjat se lite personlighetsdrag. Gunhild skakar av sig obehag snabbt och kommer fram och nosar. Nya går alltid in i buren en stund och lugnar ner sig. Nya är snabb och nyfiken men försiktig. Gunhild fläker gärna ut sig och vilar med bakbenen ut i sidan, hon verkar mer avslappnad. Båda kommer när man skakar på pelletsmåttet. Gunhild lever efter mottot “Störst går först” vid mat och knuffar undan Nya (som givetvis får en egen matskål). Det är därför jag tjatar om att hela tiden observera sina djur. Bara titta hur dom är, vad dom gör, hur dom undersöker och tar sig an världen. Det säger väldigt mycket och vi kan anpassa vårt sätt att vara beroende på deras personlighet.

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Vaccination check

Idag bar det av till veterinären för en vaccination. Båda fick godkänt. Bra hull och muskler. Veterinären bedömde att de såg friska ut.

Idag kom även putsnätet som ska förstärka hela hönsgården så att de kommer kunna bo ute dygnet runt. Fick ledigt från jobbet på fredag så ska vi fixa färdigt allting. Äntligen ska dom få sitt hägn på heltid. I nuläget bor dom i stora dubbelburen nattetid och på dagen när vi jobbar.

Salladsblad

Grannarna har massor av sallad och sa att vi fick ta. Gissa vilka som uppskattade dess blad!

Igår fick vi klart sandgropen och den var uppskattad! På Instagram kan ni se filmen från första grävet.

Igårkväll kom vilda Hoppe Hare på besök. Vi har minst två harungar här som bor i rabatterna.

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Så introducerar jag mig

Här sitter jag och dottern i Kaninhägnet och bara är. Vi stör dom inte, vi försöker inte klappa eller fånga dom. Vi bara pratar och observerar. Tittar på hur dom rör sig, vad dom gör, vad dom undersöker och hur de leker med varandra. Syftet är att:

  1. Introducera oss, utan att vi blir obehagliga
  2. Lära känna deras mönster, kroppar, rörelser och uttryck för att kunna se om det förändras på något sätt
  3. Leta efter friskhetstecken. Stressen med flytten kan göra känsliga kaniner sjuka.
  4. Mindfulness – finns inget bättre för min mentala hälsa än att bara vara nära djur
  5. Umgås, jag och min dotter, nyfikna tillsammans

Jag har så klart behövt hantera dem i buren och mellan burarna. Eftersom dom inte känner oss och jag inte har hunnit träna på frivillig hantering så är det en HANTERA situation och inte ett träningstillfälle. Då jag behövt flytta dom har jag gjort det snabbt och med minsta möjliga ingripande. Det är inte läge att hålla fast dom och gosa eller locka dom. Deras stress är alldeles för hög. Man känner deras lilla hjärta slå. Jag hanterar dem så kort stund som jag bara måste, sen låter jag dem vara i freda. Jag finns nära, pratar lugnt med dem men gör inga försök att närma mig dom. Jag vill att dom ska bli trygg med att jag är där men att jag inte förväntar mig något. De flesta djur, stora som små, tycker inte om att bli upplyfta, burna eller hanterade på olika sätt, när de inte själv får välja. Lite som du och jag skulle reagera tror jag?

Men jag tror att dom redan börjat förknippa oss med bra saker också. Båda vågade sig fram och nosa. Båda kom när jag erbjöd lite björkkvistar.

Att få komma ut i hägnet från nattburen var toppen såg man på framför allt Nya. Gunhild är helt klart mer nyfiken och utforskande. Nya tar mer tid på sig. Man ser att när dom för större utrymme så blir rörelserna också större. De har sprungit och jagat varandra. Ruschat genom tunneln flera gånger, Nya råkad hoppa i “sandlådan” som för dagen blivit en pool pga hällregnet som kommit. Snabbt tog hon sig upp! Barnen skrattade. Grannbarnen har varit och tittat och gått in i hägnet. Lugnt och stilla har dom titta på dom, utan att jaga dom. Precis som barn ska göra.

Snart är vi nog vänner, eller hur tjejer?

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"