Bli ett team med din tax!

Reklam för kommande bok!

Har du nyligen skaffat en tax eller planerar du att göra det? Då är “Bli ett team med din tax” boken för dig! 📚🐾

Den här boken, skriven av en erfaren socionom och hundinstruktör, erbjuder värdefulla, vetenskapligt förankrade träningsmetoder som hjälper dig och din tax att skapa en stark och positiv relation. Oavsett om du är nybörjare eller erfaren hundägare, kommer du att hitta praktiska tips och insikter som gör skillnad.

Läsaren får lära sig hur man undviker vanliga fallgropar och konfliktfyllda situationer genom att fokusera på vänlig kommunikation och förståelse för taxens unika egenskaper. Boken är också en fantastisk resurs för uppfödare att inkludera i sina valpkit.

Ge din tax bästa möjliga start i livet och bygg ett livslångt band! 🐶❤️ Läs “Bli ett team med din tax” och upptäck hemligheterna bakom framgångsrik hundträning!

#Hundträning #Taxägare #Djurvälfärd #Hundbok #BliEtTeamMedDinTax 📖🐕

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Min kommande bok: “Bli ett team med din tax”

Målgrupp

Mina viktigaste läsare är nya taxägare, de som skaffat sin första tax oavsett om de har haft andra hundar innan eller ej. Det är boken jag själv önskade att jag hade fått läsa då, som ny hundägare. Vägen framåt för mig blev att gå mängder med hundkurser, läsa böcker och titta på youtubeklipp. Ett tidskrävande arbete för att försöka hitta lämpliga lösningar på de problem vi upplevde oss ha. Det ledde mig så småningom in på egen utbildning till klickerinstruktör och trickhundsintruktör. Det visade sig ju mer jag läste på om hundträning att det inte stod särskilt långt ifrån mitt dagjobb som socionom och kurator, där mänsklig psykologi, känsloreglering och beteendeförändring är i fokus.

Förhoppningsvis blir det intressant för uppfödare att ha med denna i sina valpkit som många ger sina valpköpare. Boken är också för den som redan läst många hundböcker men som inte upplever att de metoderna som beskrivs är hjälpsamma, att det kan vara något fel på hunden. Det är inte fel på hunden det är metoderna som inte är anpassade till hundens sätt att lära sig. Även om fokus är på taxar kan många andra hundägare känna igen sig i taxens sätt att vara; självständig och envis. Det enda man får på köpet är lite anekdoter och fakta om taxar.

Mitt budskap har alltid varit att öka djurvälfärden. Jag vill förmedla vikten av att göra ett etiskt ställningstagande i hur vi tränar våra hundar och att alla de råd och åsikter som florerar inte nödvändigtvis är förankrade i någon typ av vetenskap. Jag vill understryka vikten av de två benen som all inlärning bör vila på: etik och inlärningslagarna i operant betingning.

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Kloning av djur

Såg på Vetenskapens värld ett program om kloning av djur. Det har kommit väldigt långt. Det är skrämmande utveckling och ett stort hot mot djurvälfärden.

I vissa länder klonar man redan polohästar, kapplöpningshästar och kapplöpningskameler för att få fram ännu snabbare och starkare djur. Vad kommer hända då? Jo människan kommer ha skarpare bett och fler remmar för att kunna tygla dessa snabba starka djur. Så djuren kommer få lida återigen för människans pengagirighet. Hästarna såldes för miljonbelopp.

Försöksdjur klonas för att likna oss så att vi kan föda upp grisar och sedan ta deras organ (hjärtan) för att rädda människoliv. Så sjuk och så fel! Nej djur ska inte födas upp och dödas för att vi ska få nya kroppsdelar. De har rätt till sina liv. Att människor blir sjuka och dör ingår i livets kretslopp. Vår livsstil är ju bland de största faktorerna för olika sjukdomar och det rår vi själva för!

Vi måste klara av att skiljas från våra husdjur när dom dör. Om vi klonar vår älskade hund för att vi inte står ut med att den dött så är det ju ändå inte samma hund. Den har ändå egen vilja, utveckling och personlighet och måste behandlas som unik individ, inte som en ersättare för någon annan.

Det hävdas att kloningen kommer att minska behovet av försöksdjur i framtiden men jag är starkt tveksam på dessa experimentella projekt. Djurens lidande måste ändå tas på allvar och minskas till absolut minimum.

Skrämmande utveckling.

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Första mötet med en klicker

Sedan Gunhild flyttade hit har jag observerat att hon har lite bajs i pälsen precis under svansen. Inte mycket men det är missfärgat. Hon är ju helvit men ingen annan stans har hon den där lite bruna färgen. Det sitter inte fast någon bajsklump eller så och hon är inte lös i magen utan bajsar mängder av perfekt runda kaninlortar. I somras tvättade jag detta för att se om hon lyckades hålla rent. Under vintern har jag inte kunnat tvätta då det är minusgrader och jag inte vill riskera att det blir kallt, även om området är mycket litet. Igår valde jag att klippa bort päls där det var brunt. Idag såg det mycket bättre ut redan och jag tror hon lyckats tvätta bort mer själv nu. Jag tog lite ljumet vatten på en handduk och tvättade, klippte bort lite mer päls och satte lite idominsalva där jag tyckte jag anade en pytteliten röd fläck i huden. Får se nu om hon kan hålla rent själv. Ser ju att hon tvättar hela sig och baktassarna är helt rena. Jag rengör i hägnet varje morgon och kväll. Plockar bort alla pluttar och snöiga kissfläckar som går att få bort. Men kaniner gillar ju att sitta och äta och bajsa på samma ställe så är väl därför hon får den där lilla fläcken med bajs i pälsen.

När hon ändå stod uppe på bordet i garaget så passade jag och dottern på att ta fram klickern. Hon reagerade lite skarpt på första klicket och fick pellets. Jag valde att hålla klickern bakom mig så ljudet inte blir lika skarpt och gav pellets för varje klick. testade 4-5 ggr.

När vi kom ut igen hade Nya passat på att hoppa över (jag hade inte stängt mellangrinden helt) till Guns sida i hägnet. Hon fick vara där ett tag men valde sen att låta henne hoppa tillbaka till sin del. Vet inte om de blir stressade om de skulle bo i den andres doft. Har ju inga planer på att göra en ihopsättning nu innan Nya kastreras i april. Det gör vi till sommaren istället. Så nu är dom tillbaka i sina egna hägn.

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Mild vinter

Vi har en mild vinter så här långt. Det har inte varit kallare än -25. Gun och Nya verkar klarar kylan bra. De verkar faktiskt trivas rätt bra där ute.

Eftersom Gunhild verkligen gillar sin grankoja så mycket har jag nu gjort den till en permanent installering. Maken svetsade ihop armeringsjärn till en “teepee” och så har jag satt nät i toppen så att halm, kvistar och granris kan fästas där. Hon älskar den. Nu klättar hon ovanpå den också. Jag fick höja upp nätet som delar av hägnet så att hon inte råkar hoppa över till Nya. Det känns inte som att Gun är den arga utan det verkar mer vara Nya som har svårt att släppa in Gun på “sitt” område. Jag hoppas verkligen dom kommer att kunna bli vänner framöver. Jag har bokat Nyas kastrering i april så jag timar den med påsklovet och kan vara hemma.

Nya är fortfarande väldigt skygg. Gunhild är rätt obrydd nu mer. Man får klappa och klia. Dock inte lyfta i henne, då drar hon. Men hon är nyfiken och vill vara med där man är. Nya är också nyfiken när jag städar. Jag har fått skotta ur en hel del snö då mitt huvud nu tar i taket på hägnet. Höll på sparka till henne när hon for runt fötterna på mig. Båda verkar må rätt bra. Det bajsas hej vilt och dom äter av alla sorters sallader och kryddor dom får. Morotsspagetti får dom bara någon enstaka gång eftersom det är så kaloritätt och inte bra för kaniner.

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

En stor förebild har gått ur tiden

Vid hög ålder har Karen Pryor, en förebild och föregångare för många som idag använder sig av klickerträning, belöningsbaserad träningen eller positiv förstärkning i stort, avlidit. Hennes mest kända bok är nog “Dont shoot the dog” (Skjut inte hunden) som kom 2002. Hon har skrivit många andra bra nybörjarböcker som förklarar vad och hur man på rätt sätt använder klicker eller belöningsbaserad träning med vilket djurslag som helst. “Vägen till djurs inre” eller “Dolphine societies” är andra bra böcker. En stor förespråkare för effektiv och etisk djurträning. Ta dig gärna tiden att läsa hennes böcker, du kommer inte ångra dig!

Nu är det upp till oss att förvalta hennes arv och ta del av all klokskap hon har lämnat efter sig. Stort tack Karen Pryor! Vila i frid.

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Året i bilder

Jag brukar ju alltid summera året i bilder. I mars 2022 fick ju Alf och Theo somna in och vi hade inga djur fram till 10 augusti 2024. Så här kommer första hösten med kaninerna. Annars har året bestått av att arbeta med min bok! Ett rolig men nervöst arbete som förhoppningsvis leder fram till en bok en dag.

Augusti

Välkommen hem till oss! Båda verkade bo in sig inom två-tre veckor och kändes som att de trivdes i sin hönsgård. Det blev flera månaders arbete med att fylla, flytta om och bygga till olika hus, gömmor och grävgropar för att bli så trivsamt som möjligt. Så trivsamt att jag fått erbjudande om att ta emot andra kaniner som människor vill ska ha det lika gott som dessa två. Det känns ändå fint. Så kanske kommer en kompis till dom till våren… Vem vet?

September

Någon kissade rött. Samtal till veterinär och besök för att kolla upp. Inget akut så operationstiden för Gunhild stod kvar (30/10). Att kastrera honkaniner är viktigt pga den höga risken för livmoderninflammation eller cancer, därav bokades detta in omgående när jag lärde mig att det var så. Då Nya är yngre ska hon opereras till våren istället.

Oktober

Hundkojan som vi fått gratis inreddes med frigolitgolv, gummimatta, hus och kattlåda. Här är en bild från när de först fick bekanta sig med den, innan lättströ och halm. Bytte luckan till en enklare att gå igenom då Nya kämpade lite med den större luckan. Nu blev d en kattlucka som hon lätt går in och ut genom. Värmeelement från Moory installerades också inför de kalla nätterna. Gun opererades 30/10 och det gick bra. Hon behövde stödmatas första dygnet men åt sedan själv och fick bo i garaget där det är lite varmare än ute tills såret var läkt. Försäkringen täckte operationen eftersom det visade på förändringar i livmodern. Så glad att ha djuren försäkrade!

November

Stenar för att hålla nere gallret.

Efter Gunhilds operation så gick återintroduseringen inte som vi hade hoppats. Nya hade glömt bort Gunhild och tagit över i hägnet. Helt naturligt för kaniner. Gunhild doftade säkert annorlunda också så fick dela av hägnet i två för att båda skulle få en uteplats på 4,5 kvm. Då Nya måste kastreras till våren så kändes det ändå inte som en god idé att göra en ihopsättning för att sedan ha dom separerade igen. Så vi gör nytt försök till våren.

Budet från veterinären var att vi troligtvis räddat livet på Gunhild då hon hade två förändringar på livmodern, och troligtvis var det det som varit blodet i kisset tidigare. Nu kissar hon orange men det är pga granriset hon tycker om att äta. Porfyrin kallas det och är ofarligt. Också något vi lärt oss i höst.

December

God jul från grankojan hälsar Nya! Växlande väder mellan 2-4 plusgrader och – 20 som kallast. Men kaninerna verkar trivas ute, framför allt i grankojorna och sitter där trots kylan. Blåsten vid plusgrader är nog värre än kylan. Känns ändå skönt att ha installerat värmerör även åt Gunhild i hennes bur som extra värme (frostvakt som håller 0 grader inne, men orkar inte riktigt vid -20 så då är det kring – 5 inne men bättre det än -20). Gunhild har också fått en uppvärmd vattenskål då hon har kallare än Nya som bor i en hundkoja.

Ps: Visst firar ni utan smällare för alla djurens skull och för miljöns? Tomtebloss, islyktor, snöbollslyktor och skålande med bubbel funkar lika bra utan fyrverkerier som plågar så många.

God jul och gott nytt år önskar vi!

Inför 2025 planerar vi för:

  • Skriva färdigt taxträningsboken
  • Kastrera Nya och förhoppningsvis göra en lyckad ihopsättning efter det
  • Börja klickerträna!
  • Kanske introducera en hankanin också så de blir som en liten familj (som de naturligt lever i familjekolonier).

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Lektörsutlåtandena har kommit

Ja så har jag vågat mig på att läsa två lektörsutlåtanden som kommit på min tänkta taxträningsbok. Läskigt men mycket givande. Så professionell feedback med både positiva saker och svagheter. Finns en grund att bygga på men också många saker att arbeta vidare med. Som helt novis på detta med skrivande (professionellt alltså) så är det värdefullt men så läskigt att läsa . Självkritiken slår i direkt men sen när den lägger sig så blir det mycket mer konstruktivt att läsa och ta till sig. De har ju så rätt i vad de skriver – om formuleringar, struktur och presentation av materialet.

Nu börjar bearbetningen av manuset så får vi se hur detta kan utveckla sig. Jag har hittat min fotograf för att ta omslagsfoto osv samt taxar som ställer upp som modeller till boken. Så många bitar faller på plats.

Att skriva en bok på hobbynivå (fritiden) som ska vara seriös, professionell och saklig men samtidigt inte tung att läsa tar sin tid. Många år faktiskt. Många omarbetningar. Viktigt att ha kloka människor med sig på vägen som styr en i rätt riktning.

Fick feedback att skriva mer om mig själv, mina erfarenheter och kunskaper i inledningen. Oj så svårt! Att presentera sig själv. Hur gör man det på ett ödmjukt men ändå professionellt och ärligt sätt så man inte förminskar det man ändå kan men utan att känna sig stöddig? S v å r t.

Utveckling handlar om att kliva ur sin komfortzon…

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Vintern kom med besked

Onsdagens snöstorm med kraftiga vindar blev en pärs. Det blåste rejält och tryckte in snö överallt. Nu har jag upptäckt var det pressar in snö i den stora vita kaninburen så ska försöka täta på där. Bättre att upptäcka det nu när det är -6 och inte -20.

Upptäckte att Gun verkade ha något ovanför ögat och när jag undersökte såg jag att det var en sårskorpa! Så hon verkar ha fått sig en skada där också. Nu blir jag ännu mer tveksam på att försöka mig på fler ihopsättningar. Vill verkligen inte att någon av dom ska skada sig. Samtidigt så vill jag ju att dom ska ha kompis. Det var ju hela poängen med att skaffa två. Men dom verkar trivas ute i snön och gå bredvid varandra.

Gun verkar få rött kiss av granriset dom fått att gnaga på. Läste att det kan ge det. Hon har varit utan rött kiss i två dagar och igår gav jag ny granris för att testa. Japp idag hittade jag rött kiss igen. I övrigt verkar allt kiss vara lite mörkare än vanligt (vilket jag gissar beror på att de dricker mindre då vattnet fryser, jag ger dom varmt vatten 3ggr/dag) men annars som vanligt. Hon äter gott och dricker vad jag kan se.

Funderade redan nu på detta med fyrverkerier men flera jag läst om uppger att deras kaniner inte reagerar särskilt mycket på dem. Här är det inte många som smäller dessutom så tror det blir okej att dom är ute.

Jag känner mig så klumpig och hårdhänt med små kaniner. Är så ovan. Försöker röra mig och vara så försiktig jag bara kan men är rädd att skada dom. Förstår att det är en vanesak att gå från hund till små djur.

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"