Idag har Alf hjälpt matte skrubba ur den gamla bilen. Imorn ska den säljas. När vi skaffade hund ville vi ha en hund som kunde vara med på allt man hittar på. Alf var lugn som en filbunke i bilhallen trots högtryckstvätt och skrammel. Han låg där så fint i bilen medan matte gnuggade in och utsidan. Han är en cool kille 🙂 Inte alla som har turen att få en sån härlig hund.

I vårt tycke ska en hund (oavsett användningsområde) klara alla vardagliga situationer som den kan tänkas följa med på. Biltvätt hör kanske inte till vanligheterna men i det ligger ju att hunden ska klara av plötsliga ljud och synintryck, kunna känna sig trygg med husse/matte i bilen trots det som sker runt om.

Jag vet inte hur det ser ut i aveln på sällskapshundar men att avla på hundar som visar smällarrädsla, reagerar på plötsliga ljud/synintryck osv är ju inte så kul. En sällskapshund om något ska ju fungera i en familj, ofta kanske med barn som kan göra det mest konstiga grejer. En hund som visar bestående rädsla kan bita till slut. Det bidrar ju till hög stress hos hunden om den reagerar stark med kvarstående rädsla. I många fall kan ju ägaren påverka hur hunden reagerar och att vänja den vid alla möjliga olika situationer och platser. Men man kan inte bortse från att man måste avla på friska sunda hundar även mentalt.

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"