Läste ett intressant men tragiskt inlägg som ni kan läsa här, om en matte som gjorde allt för sin hund. Det visade sig att hunden hade en svår neuropsykiatrisk diagnos, tvångssyndrom. Det är inget man kan straffa, tvinga eller uppfostra bort. Ägaren fick flera gånger höra att hon var en dålig hundägare, inte klarade av sin hund, inte kunde uppfostra/träna den rätt osv. Hon fick även, som hon själv beskriver det, råd om uppfostringsmetoder som till och med är förbjudna i detta land!
Det förvånar mig fortfarande hur dömande folk kan vara. Speciellt hundägare verkar det som. Alla har en åsikt om hur just DIN hund ska uppfostras. De kan allt, har alla svar, vet precis vad som funkar på din hund. Utan att ha träffat den egentligen.
En sån människa har fel på så många sätt. För det första behöver man inte pracka på sina egna värderingar och träningsmetoder på andra. Ber någon om hjälp kan man ödmjukt framföra hur man själv hade provat lösa problemet. Det är ofta mindre hotfullt och mer trevligt och hyfsat att framföra det som en fråga: “har du tänkt på att prova det här?” eller “vad tror du skulle hända om du gjorde så här istället?”.
Att dessutom döma en ägare som inkompetent, inte veta vad de har att göra med, lat eller vad som helst är nedvärderande och elakt och felaktigt att anta! Personen kan ju ha jobbat mycket och länge och lagt mycket pengar på att hitta en lösning. Man måste först ta reda på såna saker som om hunden är frisk fysiskt och psykiskt. Sjukdomar är inget man uppfostrar bort eller med våld “slår ur hunden”.
Jag tycker ägaren är modig och självsäker som kunde bortse från alla idioter som ska ha åsikter om hur hon skulle ha gjort. Hon gjorde det bästa för sin hund och fick till slut ta det tragiska beslutet att avliva sin vän. Det är att vara en god hundägare, att inte falla i fällan och göra som andra säger åt en “för det vet minsann“. Våld, hot eller hårdhänt hantering hör inte hemma i hunduppfostran. Det skapar om än en mer stressad hund, alternativt en apatisk hund för att den inte vågar agera. En sån ägare är blind inför att se sin hunds behov. Hunden kan ju gå med smärta, nedsatt syn eller vad som hellst men ägaren ser det inte för hunden kan ju brytas ner till att lyda och då har den inga problem längre. Det är inte att vara en god hundägare och ingen jag skulle se upp till!
"The world is changed by your exampel, not by your opinion"
Min älskade Texas. Det är ett tag sedan detta inlägg, tack för dina värmande kommentarar. Jag vill säga att jag saknar min hund varje dag.
🙂
Om du visste hur många “goda” råd jag fått om A…… Fast du kan nog gissa 🙂
Eller för den delen om du visste hur många ggr jag kallats “besserwisser”…. Men där kontrar jag alltid med att jag ALDRIG någonsin säger åt folk precis hur de ska göra, däremot kan berätta hur jag gjort (med A eller annan) eller något jag läst någon fått framgång med.
Jag har inget alls emot dem som strör en massa tips omkring sig! Om de däremot kommer och försöker tala om hur jag SKA göra….. Då går jag totalt i baklås 😉
Stackars matten som fick ge upp! Jag vet vad det vill säga att känna sig stå vid den punkten. (Men jag slapp ju det sista steget.)