Idag tog matte ut hundarna efter en kort ensam stund hemma då husse fick åka och jobba extra. De började med att skälla ut en dam på cykel. Bestämde då att vi går upp till centrum och bara sitter där så de får stirra sig trötta på alla som går förbi och runt.
De skällde till att börja med på en pojke på cykel och Alf tyckte tre tonåringar runt hörnet var läskiga. Sen började de slappna av. Tonåringarna satte sig bakom oss och började prata och leka i en klätterställning. Men hundarna brydde sig inte mer om det.
Så klart går allt mycket bättre när man själv är lugn och när matte inte pratar så mycket med dom. “Nej! Nu går vi lugnt här, inte bryr vi oss om dom som går där….” osv. Idag fick matte jobba mycket med sig själv. Att behålla tålamodet och hela tiden tänka på att inte bli irriterad på deras beteenden. Vi har i a f slutat bry oss om vad andra tycker och tänker och det är ju ett stort steg framåt bara det. Däremot är det otroligt frustrerande att de bara gör så här med oss och inte med hundvakterna. Med dom kan de gå lösa vid vilket hundmöte som helst och säger inte ett pip. De stannar och väntar in och kommer på inkallning. Funkar det med oss? Inte på det sättet nej. DET gör mig frustrerad. Vad är det hundvakterna klarar som inte vi lyckas förmedla?
Efter ca 35 minuter gick vi vidare. Tror de behöver fler såna här “ligga och titta” stunder. Alf bryr sig inte om folk eller cyklister eller hundar om vi går mitt inne i stan och trängs. Då är det som att han inte orkar bry sig. Inte heller på hundutställningar skäller han på andra hundar. Men när de kommer en och en då kan han skälla och göra utfall. Konstig kille det där.
Nu ligger dom i soffan och återhämtar sig…
"The world is changed by your exampel, not by your opinion"
Bra träning att vara i stan! Det är något som jag är otroligt dålig på, eftersom jag inte gillar stan….särskilt inte då jag är ledig. Bara sitta och titta på vad som händer i stan kan vara nog så jobbigt. Ska försöka ta mig dit nån dag 🙂
Samma här, vi bor ju centralt men väldigt lugnt. Är aldrig inne i stan typ. Men kände att dom behövde få lite stimulans och lite träning. Ska gå in fler gånger.
Kan det inte bara vara så att de beter sig på ett visst sätt av gammal vana, en vana som är associerad just till er. Sedan är ju hundar smarta, Tolstoj kan vara som ett vilddjur med sambon, men en ängel med mig i samma situation, då han vet att jag har bättre att erbjuda. Likadant med svärföräldrarna, där han är superduktig vid hundmöten med mamman, men kör gamla vanliga hoppstilen med pappan. Min förra hund var lite likadan 😛
Jo antagligen är det något sådant men hur bryter man det?