Nu när det står klart att vi inte fick huset i november så frågar många hur vi orkar leva som hemlösa. Det har gått ett år sen vi sålde lägenheten och tillfälligt skulle vara inneboende. Nu vet vi att det blir ett år till som hemlösa. Ja hur orkar man? Har inget bra svar. Man måste. Det hjälper inte att bryta ihop. Ibland bryter man ihop i alla fall. Sen blir man förbannad och vinnarskallen tar över. Vi ska klara det här! Vi ska få upp vårat hus. Vi ska njuta när vi får flytta in. Ingen husägare kommer vara gladare än vi den dagen vi får nycklarna, just pga alla problem.
Många frågar om det är jobbigt att få frågor om projektet, och nja det är inte frågorna som är jobbiga. Det känns bättre att säga som det är och få stöd. Det lättar pressen lite. Däremot är ju hela situationen jobbig och varje gång man pratar om det påminnas man ju om det. Men precis som att prata så hjälper det också att skriva av sig. Dels för minnet, man kommer ju inte ihåg alla turer som varit ens, eftersom det pågått så länge. Stressen gör också att man får minnesluckor – kommer inte ihåg allt. Då är det bra att “journalföra”.
Problemen har inte helt slutat. Vi och en granne köpte lika mycket fyllnadsmassor men deras tomt är färdig medan vår saknar en stor mängd massa. Det tog slut. Ännu mer på inköpslistan som vi inte har råd med. Det har även blivit ett fel i avloppet i garaget som måste åtgärdas.
Nu har de större (lokala) tidningarna skrivit om vår situation. Vi vill visa på hur illa d kan gå för en enskild människa när ett bolag, och framför allt när man blivit lurad, inte kan leverera. Vi vill också berätta om hur illa denna entreprenör skött sig och om alla lögner som vi fått höra.
Mycket kan man skylla på oss, vad vi borde ha gjort annorlunda men vi hade ju aldrig gått in i denna affär om det fanns information som tydde på att det skulle gå så här. Med facit i hand kanske d fanns mer vi kunde ha gjort men det finns fler faktorer i hela soppan än att vi borde ha kollat upp företaget bättre. Tomten såldes av mäklare ihop m Laplandvillan Ab och ville man ha tomten så ja, inte så lätt att få det då om man inte tog hela konceptet. Det är ju läget man köper. Ett hus kan man bygga om men du kan aldrig ändra läget. Vi ville verkligen ha just denna tomt. Ja bland annat.
Här kan ni läsa i Kuriren. Så klart har dom spetsat till rubriken lite. Några missar i texten men det är ju fokus på att varna andra som är viktigt. I de andra tidningarna är det plusartiklar så ingen idée att jag länkar.
Nu hoppas jag bara att vi snart får höra lite positiva nyheter. Hittills har varje samtal vi haft gett oss mer dåliga nyheter, gett oss mer arbete i form av att ta reda på saker eller ordna upp, göra om osv. Tänk om vi nu skulle börja få lite flyt i det här.
Till det positiva så är nu vattnet och avloppet nedgrävt och i kopplat i plattan. Tomten är som sagt bara till hälften fylld med fyllnadsmassor men där är det förberett och klart att lägga matjord (när vi har råd med det).
Så håll tummarna hårt för oss att det börjar bli medvind nu. För nån gång kraschar man av stress och jag vill inte uppleva den dagen…
"The world is changed by your exampel, not by your opinion"