Ibland kan jag bli måttligt irriterad över kommentarer man får när man engagerar sig ideellt i något. Det kan vara rena krav som man tycker man kan ställa, påhopp eller hot om att byta förening. Inget av det tjänar någon på!
Vet ni vad ideellt arbete innebär? Att jag på min egen tid gör så gott jag kan utan ersättning för frågor som är viktiga och intressanta men att förvänta sig samma arbetsinsats som jag lägger ner på mitt avlönade arbete är lite magstarkt kan jag tycka. Jag har varken den tiden, orken eller ersättningen att lägga på just DIN fråga.
Det råder föreningsfrihet så var så god och byt om du tror en annan förening agerar bättre. Min gissning är att du kommer möta samma sak där, de är nämligen inte heller avlönade eller arbetar heltid med frågorna.
Engagera er själva så blir d mindre jobb för alla och lättare att komma någon vart. Evigt klagande men liten egen insats känner jag. Det går bra att kräva att andra ska prestera men själv “har man inte tid”.
En stor kram till alla eldsjälar där ute som håller idrottsföreningar, fackföreningar, intresseföreningar levande! Ni förtjänar mer cred än ni får. Var rädd om dessa personer för bränner som ut sig försvinner en stor del av arbetet och glädjen dör. Man orkar inte längre ta skiten för det slit man lägger ner.
Ett leende, ett varmt ord för mycket mer nytta! En klapp på axeln kan få många att köra på en mandatperiod till när man vet att tiden man lägger ner uppskattas. Så även om d inte alltid blir rätt från början, eller tar lång tid så uppskatta d engagemang som finns istället för att döda den lilla gnistan och i slutändan kan hela föreningen dö ut!
Nåt att tänka på…
"The world is changed by your exampel, not by your opinion"
Det är trist att de som engagerar sig blir utsatta för så mycket tyckande. Det är väl orsaken till att få vill ställa upp eftersom det är otacksamt. Jag har själv varit sekreterare i många år i en förening så jag vet.
Ja, tycker själv varit förskonad från mycket sånt men d stör när d kommer kommentarer om att man “borde ha gjort” eller “varför görs inte” när man gör det man orkar och hinner. Man har ju ett eget liv också.