Hoppas alla har en fin och avslappnad jul!
"The world is changed by your exampel, not by your opinion"God jul!
Författare: Echosierra Hund
Blev hundägare första gången 2010 men har hanterat alla sorters djur innan som fjällkor, getter, höns, hästar, kaniner och grisar. Bloggar sedan 2010 på www.echosierra.se
Jag har bara läst en bok i mitt liv som är värd att nämnas: Enzo och konsten att köra fort i regn.
Julförberedelser
Kvicksilvret har dragit sig ner mot -28 och det är nu riktigt kallt ute. Täcke på bara för rastning ute på gården. VI har märkt att Theos korta krampanfall ofta har kommit då det varit kallt ute och han varit ut och in för rastning. Kanske är det så att han blir stel och spänd av kylan som gör att musklerna vill krampa. Vi hoppas han får vara smärtfri.
Alf har haft några bra veckor nu, där vi känner igen hans beteende och han har känts glad och busig. Han tigger på kvällarna och busbiter oss i händerna för att få oss att komma till godisskålen. Det kan ju bero på att vi varit mycket hemma senaste månaderna pga VAB. I covidtider får man ju knappt gå utanför dörren om man hostat en gång, innan man måste ta covidtest. Alf trivs helt klart bäst hemma i soffan.
Vi hoppas på en glad och trevlig julhelg för alla!
"The world is changed by your exampel, not by your opinion"Tankar om döden
Kopierar från Björn Natthiko Lindebland:
Ibland är den enklaste kärleken i ett människoliv till ett djur. Tänk dig att du har ett älskat husdjur. Tänk dig sedan att djuret är allvarligt sjukt. Det kan inte längre gå eller stå, äta, dricka, hålla sig rent eller göra sina toalettbestyr självt. Husdjuret får ont snabbt av att sitta och ligga, dom enda två återstående möjligheterna. Liggandes, kan hen inte få tillräckligt med luft utan behöver en maskin som hjälper till. Experterna meddelar att det bara kommer bli värre. Du ser sakta ditt älskade djur tyna, lida, och förlora sina glädjekällor en efter en. Tills du har svårt att hitta en enda kvarvarande. Det kommer kanske en dag när du känner att den största kärlekshandlingen vore att ta din ögonsten till veterinären, och få hjälp att ge hen en smärtfri och värdig död. Av kompetent personal, med hjärtat på rätta stället. Du kanske gör det. Du kanske inte gör det. Oavsett vilket, så finns möjligheten att göra det i Sverige. Tack och lov. Fast bara för djur. Tänk dig istället att du, eller en nära kär, är i djurets situation. Vi människor har dessutom förmågan att otvetydigt kunna kommunicera våra önskemål till varandra. Tänk dig sedan att du, eller din närstående, gör klart för omvärlden att du/hen innerligt önskar att få sätta punkt innan sjukdomen gör det. Innan en förmodligen utdragen period av växande smärta och obehag, innan den sista glädjekällan, den sista värdigheten och den sista självständigheten rinner dig/hen ur händerna. Vet du vad? Just där och då överger hela det svenska omsorgs-maskineriet dig. Du är helt ensam, helt plötsligt. Det finns idag inget lagligt sätt i Sverige att få hjälp med detta av yrkeskunnig personal i en trygg och värdig miljö.80% av svenska folket tycker att den möjligheten, under vissa omständigheter, borde finnas för dom av oss som vill. Men politiker av alla kulörer har fegat i fyrtio år nu. Råkar du ha närmare en kvarts miljon över i kalla cash på banken, ett ostrons tålamod, och är hög-kompetent på engelska, nätverkande och digital administration, så kanske, kanske du kan få hjälpen du behöver i Schweiz. Låter det här som det Sverige många av oss är stolta över? Det tycker inte jag. Rätten till en värdig död erbjuds i allt fler länder. Senast klev Spanien och Italien in i familjen av dussintalet länder som erbjuder sina medborgare denna rättighet, som borde vara självklar. Det här blir första, och sista, gången jag gör ett inlägg med politiska undertoner. För det här ville jag verkligen få sagt. Tack för att du hängde med ända hit.
Kloka ord från en man som vet vad det innebär att leva och vad som är värdigt när det kommer till döden.
"The world is changed by your exampel, not by your opinion"Julandan
För bra för att inte dela… (min egen översättning av en engelsk text)
Barn: ”Pappa, jag tror att jag är gammal nog. Finns tomten på riktigt?”
Pappa: ”Ok, jag håller med om att du är gammal nog. Menföre jag berättar så har jag en fråga. Du vet, sanningen är ett farligt gift. När du väl vetn ågoting kan du inte gå tillbaka till ovetande. När du väl känner till sanningen om Tomten, så kommer du aldrig att förstå eller se på honom som du gör nu. Så min fråga är: Är du säker på att du vill veta?”
Kort paus.
Barn: ”Ja, jag vill veta”
Pappa: ”Ok, Jag ska berätta. Ja det finns en tomte.”
Barn: ”På riktigt?”
Pappa: ”Ja på riktigt, men han är inte en gammal man med skägg och en röd dräkt. Det är bara något vi säger till barn. Du förstår, barn är för unga för att förstå den riktiga andan med Tomten, så vi förklarar det på ett sätt som de kan förstå. Sanningen om Tomten är att han inte är en person alls: han är en tanke. Tänk på alla de presenter Tomten gav dig under åren. Det var faktiskt jag som köpte dom, jag såg dig öppna dem. Och brydde jag mig om att du inte tackade mig? Så klart inte! Det gav mig faktiskt stor glädje. Du förstår, Tomten är IDÉN OM ATT GE FÖR ATT GE, utan en tanke på tack eller uppmärksamhet för det.
När jag såg en kvinna ramla ihop på tunnelbanan häromveckan och ringde på hjälp, så visste jag att hon inte skulle ha en aning om att det var jag som kallade på ambulansen. Jag var Tomten när jag gjorde det.”
Barn: ”aha.”
Pappa: ”Så, nu när du vet är du också en del av det. Du måste också vara Tomten. Det betyder att du aldrig kan berätta för unga barn om hemligheten och du måste hjälpa oss att välja Tomtens julklappar till dem och viktigast av allt, du måste leta efter ögonblick att hjälpa människor. Förstår du?”
PASS IT FORWARD
"The world is changed by your exampel, not by your opinion"En bok blir nog tre
Ja matte har ju påbörjat detta projekt med att göra bloggen till en bok. Men det finns så mycket viktigt, roligt, ledsamt och intressant att det inte räcker med en. Det får helt enkelt inte plats. Så bloggen blir:
En bok med Alf och Theos vardag – bloggens största innehåll, det som rör just dom, våra aktiviteter och rasen tax. 300 sidor.
En bok med de läsvärda inläggen – den kategori jag skapade för inlägg som rör hundträning, djurägarskap och omvärldsbevakning i stort. Mest forskningsartiklar jag kommenterar, inlägg eller TV debatter/dokumentärer. Jag har kommit till 2016 – augusti månad och den boken är uppe i över 100 sidor redan! Ja, åsikter och intressanta ämnen att prata om fattas då inte.
Det jag är mest nöjd med i bloggen är att jag från början gjorde “Året i bilder” – ett inlägg där jag på nyårsafton sammanfattade året i en bild/månad. Den som följt bloggen hängde med, andra fick se fina bilder i alla fall. Det blir en bildbok som nr3 där jag bevarar de minnena. 48 sidor.
Roligt projekt att få läsa om allt igen, allt man glömt, tyckt till om och skrivit om. Alla fina kommentarer man fått och allt det som man hade planer på eller hoppades på.
Någon som provat göra sin egen blogg till en bok? Själv använder jag Solentro, som jag använde till boken om vårt (kaosartade) husbygge. Mycket nöjd med priset och kvalitén. Det här kommer dock ta lite längre tid att sammanställa. Men det gör inget, bloggen lever och finns ännu. Men roligt att få samla alla tankar och bevara dom på något sätt. Vad som kommer hända med bloggen på lång sikt får vi se…
Böckerna är i det här skedet endast tänkt för mitt eget behov av att bevara minnena. Om det blir något annat av det får vi se. Denna blogg som från början var ett sätt att dokumentera Alfs resa för att hans uppfödare 200 mil bort skulle kunna följa honom, växte ju i sig till något större – samarbeten med företag, sponsorer, vinster, rekommendationer och gästbloggsskrivande!
"The world is changed by your exampel, not by your opinion"Bloggen som bok
Matte har börjat med ett nytt projekt – att göra om bloggen till en bok. Med de finaste bilderna och bästa inläggen. Vi får se hur det färdiga resultatet blir. Varför startar man en blogg? Jag visste inte ens vad en blogg var 2010. Tanken kom av att vi ville dela Alfs liv med hans uppfödare och andra intresserade kompisar. Bloggen växten dock och blev nåt mer. Vi har fått så många fina kommentarer och synpunkter, vi har säkert provocerat ibland och vissa ser oss säkert som hycklare (att man inte lever som man lär). Till dem säger jag som Henrik Schyffert – Vi borde alla hyckla mer! Vi borde sträva efter att vara bättre än vi är idag!
Theo fick igår ett nytt krampanfall. Det vi märker nu, de senaste två åren, är att de går över snabbare och att han på 10 minuter är som vanligt igen. Förut fick vi ju alltid åka in till veterinären och få en Bupaq spruta för att det skulle släppa och han skulle kunna kissa och bajsa. Nu tog det 10 minuter så var han tillbaka i sitt vanliga jag igen.
La märke till att han låg på golvet, sa inte ett ljud men ena bakbenet skakade uppåt mot taket. Jag sprang fram till honom och kände på kroppen – alldeles stel i musklerna. Men han var kontaktbar och följde min blick och reagerade när jag pratade med honom. Som alltid hämtade jag tygburen och la framför honom då kravlade han sig in. Drog igen luckan och tänkte låta honom ligga där resten av kvällen. Fick efter några minuter i honom smärtmedicinen. Plötsligt kom han gående – då var luckan på sidan av buren öppen så där hade han gått ur. Han stod och tittade på mig med viftande svans och undrade vad jag pysslade med. Så jag tror att smärtmedicineringen han har varje dag ändå gör det mer uthärdligt för honom. Han hade sitt senaste anfall i september. De kommer alltid före eller efter julhelgen och antingen i maj eller september (2 ggr/år). Vet inte om det har med årstiderna/kylan att göra men det är ishalka ute så inte helt omöjligt att han sträckt sig.
"The world is changed by your exampel, not by your opinion"Idag är det magen, imorgon något annat
Alfs dagsform varierar från dag till dag. Ena dagen pigg och lite som vanligt, nästa trött, lite mer orolig (men inte så orolig som han var vid jul förra året). Nu på morgonen ville han ut tidigt och äta gräs vilket betyder att han är illamående. Gjorde några kräk försök men inget kom upp. Har inte ätit någon frukost ännu. Vill inte ha tuggis.
Å ena sidan är det väl normalt när man blir gammal att kroppen är lite upp och ner, att det varierar i krämporna. Å andra sidan är jag lite orolig att han ska bli sämre och så upptäcks det att det är cancer i hela magen eller nåt sånt.
Funderar allt mer på den dagen, om vi då ska låta båda två somna in. Theo kom till oss som 8 mån valp, som inte haft det så bra (troligtvis blivit illa behandlad/slagen). Theo har sett upp till Alf hela tiden, gått efter och gjort som Alf gör. Man ser på Theo att han söker trygghet hos Alf. Jag vet inte om det skulle vara schysst mot Theo att han blir ensam kvar. Alf är inne på sitt 13:de år och Theo på sitt 10:de.
Nu är Theo på Alf och slickar honom i ansiktet ofta. Theo verkar mer orolig (mer än sitt vanliga ADHD stressiga jag). Funderar på om han också skulle må bättre på eldepryl som Alf äter (parkinsonmedicin för beteendeförändringar) eller om Theo känner på sig att Alf blir sämre?
Ja dessa svåra frågor. Så länge jag ser livslust hos Alf och så länge han har fler bra dagar än jobbiga så får dom finnas kvar. Men det närmar sig, det är tydligt…
2013 När Theo kom till oss 
2014 gjorde vi hundbyrån 
2015 flyttade vi från lägneheten och blev hemlösa i två år 
2016 satsade vi på träning 
2017 flyttade vi in i vårt nybyggda hus! 
2018 var en varm sommar 
2019 var en kall vinter 
2019 firade vi jul 
2020 blev det färre äventyr 
2021 satsade vi på trickutmaningar
Det kommer bli tomt den dagen dom inte finns kvar. Vi kommer inte skaffa nya hundar eller taxar direkt. Framtiden får utvisa om det blir fler hundar. Nu njuter vi av två gamla gubbar som behöver mer kärlek och rutiner än vanligt.
Älskade taxar! Så rikt ni gjort våra liv!
"The world is changed by your exampel, not by your opinion"First vets reklam
Någon mer än jag som reagerat på First vets reklam? En corgivalp. Ägaren ringer för att valpen ätit handkräm men jag reagerar mest på att den hoppar ner från fåtöljen! Tror inte jag ringt veterinären om hunden ätit handkräm, däremot om en valp hoppar så där! 🙂 Ja man lägger märke till olika saker…
"The world is changed by your exampel, not by your opinion"Allt tätare veterinärkontakter
För två veckor sen fick Theo ett nytt krampanfall i ryggen. Han kom och la sig på mina fötter när jag satt och åt, vilket han ofta gör (det kan ju ramla ner mat). Sen säger husse – Theo har nåt anfall! Jag tittade under bordet och då låg han på rygg men tassarna uppåt och dregglade. Ringde veterinären i byn omgående. Han var inte frånvarande i blicken men panikslagen. Som vi beskrev det så tyckte hon det lät mer som ryggsmärta än t ex epilepsianfall. Snabbt i med gabapentin och fram med stora tygburen. Han kröp in själv och la sig tillrätta. Vila och ökad smärtlindring så var han på benen igen!
Snälla, fina, taxkompisar på nätet skickade en så fin hälsning till Theo med lite godis och krya-på-dig kort!
Alf var på en check hos samma veterinär igår, då utan metacam i kroppen. Han har tydligen väldigt ont i ryggen utan smärtlindring och visar tydligt, på sitt eget snälla vis, att det inte är okej. Så vi ska byta metacamen mot Gaba på honom också och se om han får tillräckligt med smärtlindring. Annars ska vi prova någon annan medicin. Hon tycker att han annars är fin i musklerna och har bra med muskler runt ryggen och baken. Att båda grabbarna verkar ha livskvalité trots att de är lite skruttiga i kroppen. Så än så länge är det motiverat att fortsätta smärtlindra och leva livet. Alf har ju blivit så mycket gladare och piggare sen jul 2020 då han var så deppig. Så hans mediciner (parkinsonmedicin (eldepryl) + metacam) har gett honom mer tid med oss 🙂
Vi har legat lite lågt med trickträningen på sistone och Theo är lite uttråkad så får nog hoppa på någon utmaning snart. Theo är ju fortfarande pigg i huvudet så han kan nog lära sig nytt, Alf har svårare att lära sig nya saker men gör gärna det han redan kan.
Matte har varit och hälsat på i stallet hon red i för 10 år sen. Samma gamla trotjänare står kvar där – Yoshi! Lika förtjust i äpplen är han och det nya stallet med ridhus är så fint! Det drar allt i ridtarmen…
Man vill ju bara pussa den mulen!
"The world is changed by your exampel, not by your opinion"Mysteriet med soffan
En historia från i somras. Alf och Theo var hos hundvakterna i stugan. Alf började markera mot deras soffa, nosade, krafsade och var intresserad. De förstod att något var där så de stängde in Alf i sovrummet. Lyfte och tog fram soffan, rullade även ut bäddelen under soffan. Ingenting. De släppte ut Alf igen som fortsatte markera mot soffan. En runda till och leta men ingenting där!
När Alf inte gav sig fick de till slut syn på orsaken. En katt hade tagit sig in i stugan och hoppat upp i stoppningen i soffan. När de lokaliserat katten och ägaren kommit och hämtat den (en granne) så var mysteriet löst. Alf har dock varit väldigt noga med att inspektera soffan varje gång vi varit dit…
Nosen är det inget fel på!
"The world is changed by your exampel, not by your opinion"