Inför nyår

Att vara djurägare på nyår kan vara en utmaning och sorg för många. Att se sin vän bli skräckslagen eller reagera med stress och rädsla är smärtsamt. De förstår ju inte vad det är som händer. Rädsla är inget djuret väljer att ha därför fungerar det inte att bli arg eller bestraffa hunden! Varför en del reagerar och andra inte kan vi inte helt säkert veta men det kan vara både medfödd sårbarhet och specifika händelser eller en inre stress som påverkar benägenheten att bli rädd. Även hundar som är skotttränade kan bli rädd eftersom fyrverkerier inte alls liknar andra höga ljud eller skott. Det sker också i en helt annan miljö och med andra förutsättningar än ett skott under jakt t ex. Sen kan enskilda händelser utlösa rädsla på en tidigare “stabil” hund och därför är det aldrig värt att utmana ödet!

Vad kan hända?

Symtom på rädsla för fyrverkerier:

  • Djuret vankar av och ann eller gömmer sig
  • Djuret gnyr eller skäller
  • Djuret vill inte äta eller dricka
  • Djuret kissar på sig eller bajsar på sig eller kan inte kissa/bajsa alls.

De stora riskerna för rädda djur är:

Starkt obehag som sitter i länge och som sprider sig till nya situationer och beteenden.

Springer bort – tar sig lös i panik eller råkar smita ut pga flytkreaktion

Skadar sig – ett djur som springer bort eller som får panik inomhus kan ju skada sig pga panikreaktioner och det går inte att få kontakt med ett djur som har panik och träna i ett sådant tillfälle, djur utomhus riskerar att skadas av smällare/raketer, trampa på, äta, få mot sig/på sig (ja det finns människor som är så dumma i hela huvudet att de medvetet riktar sig mot djur), djur i panik kan springa ut på vägen och bli påkörda eller på annat sätt göra sig illa.

Chock kan ge stora konsekvenser på kort och lång sikt och chock kan vara dödligt i sig om den är tillräckligt kraftig

Ett djur som tycker fyrverkerier och höga ljud är obehagliga upplever stress. Kan djuret inte sätta ihop det med det som pågår kan det utvecklas och sprida sig till nya situationer och beteenden. Hunden kan associera allt möjligt som händer i samband med smällarna som obehagligt – även positiva saker. Ett djur som blir överraskat av smällare och skräckslagen kan bli chockat. Läs mer här.

Här kommer några tips för nyår:

Inomhus
Oavsett vilket djur du har bör du se till att de kan vara inomhus om möjligt. Försök dämpa ljud och ljus genom att täcka fönster och liknande. Gärna långt innan 12 slaget. Det kan skjutas raketer och smällare i tid och otid tyvärr.

Håll djuret kopplat/Inhängnat
Ha koll på säkerheten! Använd säkert koppel/sele vid rastning, var vaksam så djuret inte kan smita ut om det plötsligt smäller till när någon öppnar dörren. Om djuret går ute – kontrollera i god tid, några dagar innan nyårsafton, att hagar och utrymmen är säkra och hela. Förstärk om så behövs. Behåll kopplet på gärna någon dag före och efter nyårsafton – vid ALL utevistelse. Det krävs så lite och det räcker med en enda händelse så kan det sluta i katastrof! Djur springer bort varje nyår!

Lämna inte ensam
Lämna inte djuret ensam, även ett djur som aldrig tidigare reagerat på smällare eller raket kan plötsligt bli rädd om ljudet eller ljuset kommer för nära eller plötsligt. Vill du gå ut själv så skaffa hundvakt som är trygg.

Trygg plats
Låt djuret vara på en trygg plats oavsett var det är. Om hunden vill vara hos dig, under soffan eller i toaletten så låt det vara där det känner sig tryggt. Skapa en mysig miljö.

Beröring
Om djuret tycker om beröring och kan ta emot det så är det inte farligt att stryka och klappa sitt djur när det är rädd, men ömka inte. Att lägga en hand på en hund som är stressad och vill vara nära kan räcka. Du behöver inte säga något eller göra något.

Ditt eget beteende
Vill du lugna din oroliga hund behöver du själv vara lugn och trygg. Rör dig långsammare, prata lugnt, bete dig som vanligt.

Aktivering
Försök aktivera din hund dagarna innan och tidigt på nyårsdagen. Nosarbete, lek, trickträning, agility, spår – vad som helst så hunden får göra av med energi och använda hjärnan. För en del funkar det att ge hunden någon matleksak eller tuggben på själva nyårsafton men det kommer troligtvis inte fungera på en skräckslagen hund.

Ljudsäkra
Om djuret reagerar mycket kan du försöka spela musik eller ha på tv på högre volym än vanligt. Täck fönster om du har stora fönster där fyrverkerierna syns tydligt.

Kommunicera
Prata med dina grannar oavsett om du avser att inte skjuta raketer eller om du tänker göra det. Vi kan lösa mycket bara genom att prata med varandra och förbereda varandra. Var vänlig och sträck ut en hand!

TA ALDRIG MED DITT DJUR FÖR ATT SE FYRVERKERIER! Det är otroligt onödigt även om ingenting händer men det är en miljö som har mycket stor risk att skrämma djuret för all framtid.

Det går att förebygg till viss del men även om hunden är oberörd vid träning så chansa aldrig. Träna aldrig för att ta med dig djuret vid folksamlingar och höga ljud.

Ljudlekar: en del hundar får bättre självförtroende om de själva får “skapa” oljudet. Gör lekar där du gömmer godis bland kastruller eller annat som kan låta. Börja försiktigt och öka svårighetsgraden sakta! Belöna och beröm mycket och ofta, även för försök.

Ljudträna: en del hundar kan vänjas vid fyrverkeriljud genom att man spelar upp ljuden hemma och belönar och gör allt man brukar som vanligt. Här är det dock viktigt att börja på rätt sätt! Börja på låg volym och se hur hunden reagerar! Reagerar den starkt (går inte få kontakt med, börjar vandra osv avbryt och börja om) så måste du backa. Testa korta korta sekvenser. Gör det ni normalt gör hemma men kasta belöning åt hunden när den kan släppa fokus på ljudet. När hunden klarar en kort stund på låg volym kan du prova höja. Men öka inte tiden direkt! Ett kriterie i taget. När hunden klarar lite högre volym kan du öka tiden osv. Tills du kan spela upp fyrverkerier på TV med ljud och bild på hög volym och hunden klarar av att slappna av (inte stänga av pga rädsla vilket är viktigt att kunna se skillnad på).

För oss hjälpte det att vi tittade förvånat på våra hundar och sa “nä men, vad var det där?” och sedan belönade och började leka. (Förvåning är en neutral känsla, det är sekunden innan man bestämt sig för om det är läskigt eller inte). Taxarna tittade på oss och vi på dom men vi gjorde ingen grej av det utan belönade kontakten med oss och lekte så vi kunde ta oss därifrån. Alf “skakade av sig” genom att skaka hela kroppen när vi kommit en bit ifrån, då såg man att han släppte det som hänt.

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Utdrag ur min tänkta tax-/hundträningsbok

Jag tänkte ge olika utdrag ur min tänkta bok om hundträning för taxägare (och alla andra intresserade förstås).

Ni vet det där med att om man säger det högt inför andra är sannolikheten större att det blir av! Så kanske blir det en riktig bok att läsa i framtiden. Eftersom det är utdrag och arbetsmaterial så är det inte helt säkert att allting är färdigformulerat eller tillräckligt bearbetat. Jag tar gärna emot tankar och synpunkter via e-post hund@echosierra.se. Tillsammans kanske det blir en riktigt bra grej!

Behövs en taxträningsbok? Jag tänker att det gör det. Det är en bok jag hade önskat jag hade när vi skaffade vår första tax. De böcker som fanns och var populära då stämde inte riktigt in på taxens sätt att vara. Inlärning och kommunikation följer samma regler oavsett ras men hur vi använder reglerna måste anpassas till den individ vi har. För vår individ har sina gener, sina tidiga erfarenheter och sitt sätt att vara på. Det är något jag hade velat ha kunskap om då, när jag inte hade någon kunskap om hundträning. Idag har jag gått kurser och utbildningar i inlärningsmetodik samt emotions- och beteendepsykologi för både hundar och människor.

Detta utdrag kommer från del 2 om hur viktigt det är med orden vi väljer eftersom det avspeglas i vårt beteende och i våra etiska ställningstaganden. Detta är alltså inte hela kapitlet och det kan kanske kännas som att det saknar sammanhang, för att det gör det.

Först och främst behöver vi fundera över vilka ord vi använder och hur vi väljer att se oss själva i förhållande till våra taxar. Är du flockledaren? Är du taxföräldern? Är du mentor eller lärare?

Vårt sätt att tänka om och beskriva något förutbestämmer vårt beteende. Våra ord bör avspegla våra etiska överväganden för det är vad som kommer att synas i vårt beteende och vad vår hund kommer att uppfatta om oss. Vi människor har ju förmågan att säga en sak men vårt beteende kan alltid avslöja oss om det bara handlar om tomma ord. Lägg därför lite tid på att fundera över vad du använder för ord, varför du gör det, om det speglar medvetet förhållningssätt eller brister i dina färdigheter eller kunskapsluckor. Det har betydelse. Ditt beteende är vad andra kommer att bedöma dig på, inte vad du säger att du gör utan vad du visar i handling att du gör. Det finns ett talesätt som är passande i sammanhanget: Det en människa säger visar bara vem hon vill vara, det människan gör visar vem hon verkligen är. Var sann mot dig själv och lägg lite tid på att skapa en medveten hållning så slipper du känna att du behöver förklara dig för andra. Då vet du varför du gör som du gör och det kan befria dig från att känna dig påhoppad, ifrågasatt eller uthängd.

Ställ dig frågor som:

Hur ser du på din relation med din hund? Varför ser du det så? Har någon talat om för dig att det är så? Har du själv kommit fram till att det är så? Finns det fler som tänker på liknande sätt och från vilken bakgrund kommer de (är de utbildade hundtränare eller självutnämnda experter)? Vad grundar sig den uppfattningen på? Bygger förhållningssättet på hundens styrkor (något du kan använda för att förbättra er kommunikation) eller bygger det på hundens brister (något du måste kompensera för att hunden inte kan eller klarar av något)?

Vi behöver inte fastna i olika synsätt om hur hundar fungerar med varandra i flockar eller hur man bestämmer över sin hund. Vi kan i stället fokusera på vad som skapar förutsättningar för god kommunikation och inlärning. Oavsett om vi är utsedda av ”flocken” att leda eller om vi tagit på oss rollen på eget bevåg är det samma förutsättningar som främjar kommunikation och inlärning: trygghet i relationen och i situationen (frihet från tvång), vänlighet och välvilja i budskapet till mottagaren (frihet från bestraffningar), guidning genom stegvist upplägg (frihet från begreppet ”nej” som inte ger någon information),  sammanfattning och återkoppling (frihet från att bli dumförklarad) samt tid för att skapa minneskopplingar (frihet från rigida tidsplaner och orimliga målformuleringar).

Individen vi vill kommunicera med eller lära något behöver veta att:

  1. Om jag lyssnar och försöker förstå så lönar det sig (belöning)
  2. Om jag missförstår så händer ingenting obehagligt
  3. Om jag inte förstår så försöker vi igen utan att något obehagligt händer
  4. Den som vill kommunicera med mig säkerställer att jag förstått innan vi går vidare
  5. Ju roligare vi har desto lättare har vi att kommunicera och lära tillsammans”

©echosierra.se/SofiaSundvall2023

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

ÖGA – FÖRBIFARTEN – LUGN – AVLEDA

Det finns tre tillfällen då människor generellt sätt agerar på hundens beteende

  1. Innan något händer
  2. När något händer
  3. Efter något har hänt

När tror du det är mest effektivt att agera?

selective focus photography of dachshund
Photo by Dominika Roseclay on Pexels.com

Innan det händer

 Att förebygga, ligga steget före, inte låta hunden gå in i affekt

= att undvika att hunden blir känslomässigt okontaktbar pga starka störningar och fysiska reaktioner inom hunden som får den att reagera. Det finns en stor risk att även du själv agerar i affekt när beteendet eskalerar.

Att försöka påverka ett beteende “under tiden” det pågår kan vara ineffektivt beroende på hur starkt hunden har reagerat. Det kan även vara så att hunden är i väldigt intensiv lek och du får inte hundens uppmärksamhet (t ex om den har rustat fram till en annan hund). Utan hundens uppmärksamhet kan du inte påverka överhuvudtaget.

Pratar vi korrigeringar så fungerar det endast om de kommer exakt när hunden utför beteendet som är tänkt att korrigeras, men vi människor har ofta dålig timing och korrigeringen behöver vara rätt anpassad, för liten korrigering och hunden slutar inte, för stor och hunden kommer att reagera mycket kraftigare och riskerar bestående känslomässiga skador. Korrigeringar talar heller inte om för hunden vad den ska göra istället. Vi kan heller aldrig veta vad i situationen som hunden uppfattar att den korrigeras för, vilket kan vara något annat än vi själva tänkt oss.

I stunden ligger vårt fokus ofta någon annanstans, ofta på aktiviteten vi höll på med, och vi kanske inte hade någon plan för detta oförutsedda som skedde och hunden är inte mottaglig för våra signaler. När vi agerar i stunden blir vår respons ofta inte mer konstruktiv än “Sluta! Du gör fel!” – två begrepp hunden har svårt att relatera till.

Hundar har betydligt svårare att kontrollera sina impulser i stunden än vad människor kan ha. De vet helt enkelt inte att något var ett “felbeteende” – de agerade utifrån sitt hundperspektiv där beteendet var meningsfullt för dem. Beteenden har alltid en funktion och ger oss information. Beteenden = Information.

Ju oftare vi uppmärksammar felbeteenden desto större är risken att vi faktiskt förstärker dem. Så om samma situation ofta upprepar sig och vi reagerar på samma sätt så kan vi alltså motverka vårt eget syfte.

När vi hanterar oönskade beteenden i efterhand blir det inget annat än en försenad tillrättavisning. Hundar kan inte koppla ihop en tillsägelse med något som redan varit. Tillsägelsen får i värsta fall formen av en bestraffning för något nytt – det som pågår just nu då husse eller matte signalerar att de är arga, i lindrigaste fall tar hunden inte åt sig då den inte förstår kopplingen.

Du riskerar också att din försenade tillsägelse påverkar hundens vilja till samarbete med dig. Är din tillsägelse väldigt hård så skadar det även relationen till dig – du blir helt enkelt någon som är obehaglig för din hund.

Det bästa tillfället för att angripa problembeteendet är alltså innan det sker eller precis när det är på gång

Hundägare som har “lättsamma” hundar jobbar förebyggande, är uppmärksam på det som sker runt om och hundens små signaler på att den uppmärksammar något och är på väg att reagera. För vissa hundägare är det så naturligt att vara uppmärksam på sin hund att de inte ens är medveten om att det är något de gör – med träning blir det mer ett sätt att vara än något du gör.

  • Håll ett lite extra öga på hunden även när du är upptagen i något, observera de små signalerna – då hinner du uppfatta om någonting är “på gång”.
  • Ta tag i det oönskade beteendet i “förbifarten” genom en beröring/smekning, en uppmärksamhets-signal och belöning, genom ögonkontakt och kroppsspråk osv. Gör ingen grej av det.
  • Behåll ditt eget lugn och förhåll dig objektivt till situationen och antingen rikta om hundens fokus, avbryt det ni höll på med eller ta er därifrån. Kom ihåg att hundens beteende alltid är logiskt i hundens värld. Ju fler gånger hunden får chansen att göra det oönskade beteendet desto större risk är det att det återupprepas. Därför kan vi jobba med att hitta andra vägar där beteendet vi inte vill se byts ut mot något annat.
  • Hjälp hunden att göra rätt i situationen i stället för att tala om att den gör fel. Du bevarar den positiva känslan hos hunden och tappar inte samarbetet.
  • Ge hunden en uppgift att göra som alternativ – att avleda ett påbörjat oönskat beteende mot något annat som blir mer hjälpsamt.
"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Echosierras Djurägarguide för föräldrar

Att skaffa husdjur är många gånger en glädje och vi mår bra av att vara med och ta hand om djur. Men för att djuren inte ska fara illa av vår vård och omsorg kommer här en guide för dig som vill skaffa ett djur och lära dina barn hur man tar hand om dem.

Föregå med gott exempel
Barn gör inte som vi säger, barn gör som vi gör. Vill du lära barn att vara ansvarsfulla och bli omhändertagande och empatiska vuxna så behöver vi visa hur man gör det – man gör det alla dagar oavsett väder, ork, annat som lockar eller hur vi känner oss den dagen. Omsorg och omvårdnad ska gå före. Sen kan vi göra annat. Att också prata fint om djuren, att visa glädje över de små stunderna vi har med djuren där vi kan mysa och gosa, är lika viktigt som själva utförandet av att ge mat och vatten. Djur kräver mer än bara att få sina basala behov av mat, vatten och skydd mot väder och vind tillgodosedda. Sällskap, vänlig hantering och positiv kontakt med människor är lika viktigt! Om du själv inte tycker om djur, men barnen tjatar, fundera ett varv till om det är värt att skaffa djur just nu? Hur gamla är barnen och vilket eget ansvar kan de ta? DU som vuxen är alltid ansvarig och ska se till att djuret får samtliga behov tillgodosedda oavsett barnets intresse. Men äldre barn, tonåringar, kan ta större ansvar.

Läs på om det valda djuret
Bestäm er för vilket djur ni vill skaffa och varför. Läs på om vad det djuret har för behov och naturliga beteenden. Det inkluderar att förstå djurets basala behov av rätt kost (fel kost kan leda till sjukdom och lidande), motion, aktivering, behov av sällskap (krävs en djurvän eller kan djuret klara sig med människan som social kontakt, läs på vad lagen säger!), hantering och veterinärvård. Säkerställ att ni kan tillgodose så mycket av djurets naturliga beteenden som möjligt och följ de fem friheterna för djurvälfärd: Frihet från sjukdom och skada, Frihet från obehag och smärta, Frihet från hunger och törst, Frihet att utveckla normala beteendemönster och Frihet från rädsla och lidande. Ju mer du kan om djurets normala beteenden desto snabbare kan du uppmärksamma tecken på sjukdom.

Säkerställ tillgång till veterinärvård
Vilken typ av veterinärvård är vanligast för det djuret? Vad kostar det? Hur nära har ni till en veterinärstation? Kopplat till detta är så klart försäkringsfrågan. Veterinärvård kan vara olika dyrt beroende på djursort men en bra försäkring är ofta en stor hjälp om/när oturen är framme. Jämför och försäkra i tid, vänta inte tills ni fått hem djuret utan försäkra vid köpet. Risken är att det blir en sån där “vi gör det sen” fråga som rinner ut i sanden. Djur har rätt till sjukvård, även smådjur, till en rimlig gräns. Försätt dig inte i en situation där du står i beslutet av tvingas avliva djuret trots tillgång till vård pga ekonomisk situation.

Följ djurskyddslagsstiftningen men höj gärna ribban
Du som djurägare har en skyldighet att känna till vad som står i djurskyddslagstiftningen. Den finns idag lättillgänglig på nätet. Du behöver ha koll på t ex storlekar för inhägnader eller burar, tillgång till sällskap, förvaringsregler under transport och vid träning/tävling osv. Tänk på att djurskyddslagstiftningen endast är en minimigräns – djuren mår ofta mycket bättre av mer generösa tolkningar. Ju bättre djurets välfärd är desto mindre risk för skador och sjukdomar.

Prata om förhållningssätt, hantering och träning
Olika träningsmetoder handlar inte om olika åsikter. Det handlar om olika ställningstaganden till djurvälfärd och etik. Vilken träningsfilosofi har ni i familjen? Är ni överens? Om ni är flera som är involverade i djurets hantering och träning behöver ni ha ett likartat förhållningssätt. Läs gärna på, gå kurs, lär av andra djurägare. Belöningsbaserad djurträning är inte EN träningsmetod – det är ett förhållningssätt med Minsta Möjliga Skada som huvudregel, där vi jobbar med djuret genom belöningar och inte emot genom korrigeringar. Metoderna för att lära djuret saker utgår ifrån att belöna rätt beteende; avleda, omdirigera eller avbryta/pausa när det blir fel. Att sätta upp regler är viktigt men att upprätthålla dem behöver inte göras med bestraffningar och det är en mycket viktig kunskap att ha. Läs böcker om djurträning, prata med uppfödare och djurägare.

Gör det roligt
Det vardagliga omsorgsarbetet kan kännas tråkigt eller rutinmässigt men gör det till en rolig situation. Samtidigt som ni byter vatten eller gör rent åt djuret kan ni observera och undersöka vad ni ser djuret göra – varför gör den så? När vi gjorde så då reagerade den så? Såg du att den ändrade öronens position? Vad betyder det? Bli egna etologstudenter! Gör barnet intresserad av att försöka förstå och kommunicera med djuret på ett vänligt sätt.

Kommunicera med djuret på ett vänligt sätt
Ju mer Ni studerar och observera djuret desto mer lär ni er att se hur just erat djur reagerar och beter sig i olika situationer. Lägg tid på att undersöka och kommunicera med djuret utifrån vad ni har upptäckt när ni observerat det.

Läs på om hälsa och sjukdom
Det är mycket viktigt att spendera tillräckligt mycket tid med sitt djur varje dag för att kunna uppfatta om djuret är skadat eller sjukt. Alla beteendeförändringar som kommer plötsligt eller smygande bör noteras och undersökas. Kan det bero på att djuret mår dåligt, fysiskt eller psykiskt? Läs på om djurets hälsa och vilka sjukdomar som är vanliga och ovanliga. Kontakta hellre veterinär en gång för mycket än för lite. Idag finns veterinär via appar som ofta kan ge en första konsultation innan ni behöver åka in. Ofta billigare eller gratis via försäkringen!

Träning och tävling ska vara lika roligt för alla inblandade
Det kan vara roligt att tävla med våra djur, för en del är det glädjen med att ha dem. Men träning och tävling ska vara lika roligt för alla inblandade. Ibland får vi en individ som inte passar våra behov. Då behöver vi antingen anpassa oss själva efter djur eller göra det bästa för djuret vilket kan vara att få byta hem.

Vi tar hand om våra djur även när de är sjuka
Att vi inte kan rida på hästen just nu eller träna agility med vår hund för att djuret är skadat eller sjukt fråntar oss inte ansvaret att ge dem omsorg. En häst som blir halt i ett halvår förtjänar fortfarande vår kärlek och omsorg, att bli borstad, kliad och bara umgås är lika viktigt – om inte mer viktigt – när djuret inte mår bra. Att bli lämnad ensam pga tillfällig eller kronisk funktionsnedsättning är dödligt i naturen. Alltså kommer en övergivenhetsrädsla att finnas hos djuret. Det är mycket viktigt att lära barn att vi umgås med och ger omsorg även om vi inte kan träna inför en tävling eller gå en kurs vi hade planerat. Att bli arg och besviken över att våra planer har ändrats är okej. Men inte att rikta den ilskan mot djuret och då strunta i att besöka det eller ge omsorg.

Djur knyter ann
Djur är inga vandringspokaler – djur knyter an till oss som djurägare och att byta hem flera gånger är ofta traumatiskt för djuren. Därför är det ett åtagande man gör som djurägare över tid, oavsett eget intresse för stunden. Livet kan innebära olika faser och ibland kanske inte djuret kan komma i första hand men då är det viktigt att vi ger djuret ett minimun av omsorg och sällskap trots våra förändrade livsförhållanden. Det finns situationer där det är bäst för djuret att byta hem men det ska inte vara ett förstahandsval. Vi människor måste kunna ta ansvar för val vi gör och åtaganden vi tagit på oss över tid. Allting är inte alltid lika roligt men det är inte något vi kan ta ut på våra djur – de är aldrig orsaken till eller ska bestraffas för våra egna inre processer. Har du verkligen ledsnat på djuret? Då skapade du troligtvis aldrig någon relation till det. Att vi kan tycka saker är jobbigt i perioder är en sak men de allra flesta djurägare får så starka relationer till sina djur att man är villig att gå mycket långt för att anpassa sitt eget liv för att djuren ska ha det bra – trots att vi själva just nu inte mår jättebra. Det är att ta ansvar.

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Drömmen om en bok

Jag har nu haft semester i ett anta veckor och har på kvällarna och regniga dagar haft möjlighet att skriva, något jag tycker om att göra (vilket denna blogg är ett bevis på).

Det resulterade i ett utkast till en taxträningsbok. Jag vet inte ännu om jag någonsin kommer göra slag i saken och publicera en bok, men det vore roligt att ha det som en dröm. Det är i alla fall en bok jag själv önskar jag hade haft när vi hämtade hem Alf, vår första tax. En bok jag hade önskat uppfödare kunde ge sina valpköpare för en bättre start på livet med en tax, där djurvälfärden, etiken och modern hundträning är grunden. För att minska de konfliktsituationer som kan uppstå i vardagslivet när taxens mål och hundägarens mål inte är detsamma. Där målet är att få hunden i en sinnesstämning att vilja lära sig och ge oss uppmärksamhet.

Varför en särskild träningsbok för taxar? Taxar kan ju vara väldigt speciella vilket antagligen är varför vi älskar dem men de är också vanliga hundar med särskilda drag. Om vi hittar rätt kommunikation så är taxen lika lättlärd och nyfiken som andra hundraser. Taxen är ju trots allt en av Sveriges, och världens, vanligaste hundraser. Det borde finnas underlag.

Det jag har haft som utgångspunkt att beskriva är

Taxen som ras – hur vi kan använda de egenskaperna taxen nedärvt medvetet i träning för att öka motivation och främja inlärning

Etik i hundträning där diskussionen handlar om effekterna av metoderna för hundträning, och exempel av hur de negativa effekterna av bestraffningar och krav synliggörs. När vi reagerar med bestraffning handlar det oftast om att vi vill återta någon form av kontroll. Men den typen av kontroll hör inte hemma i hundträning, det finns bättre sätt. Vilka ord vi använder har stor betydelse för hur vi agerar eller reagerar.

Inlärning i hundträning som handlar om konsekvenser som kommunikation, klassisk och operant betingning, förebyggande träning och belöningsbaserad träning där vi lär in ramar och regler utan tvång eller skrämsel. Jag tänkte fånga upp fem metoder för inlärning och hur vi bygger vidare på redan kända beteenden för att skapa beteendekedjor.

En introduktion till klickerträningen finns också med, som bygger på träningsmetoden shejping och frishejping. Med klickerträning kan vi verkligen utnyttja taxens självständiga tänkande och problemlösningsförmågor, istället för att jobba emot dom med krav och tvång.

Och så avsluta lite med hur vi kan främja inlärning i vardagen genom allting vi gör med vår hund eftersom hunden lär sig hela tiden, i varje situation och hur vi felsöker när saker och ting inte går som vi planerat. Om träningen inte lyckas, vad är det som blir tokigt då?

Boken är inte en “gör-så-här” instruktionsbok utan mer en “tänk-så-här” så hittar ni rätt väg. Jag vill hävda att alla hundägare känner sig själv och sin hund bäst och och vad som fungerar. Det är mer en Tankebok än en steg-för-steg träning.

Jag har läst många böcker och tycker att jag har bra referenser att hänvisa till för den som vill fördjupa sig mer. Jag anser mig inte på något sätt vara expert men jag tycker ändå att jag med min hundinstruktörsutbildning har mer kunskaper idag än vad jag hade när vi började träna med Alf och Theo. Så utifrån min utbildning har jag byggt på med fler föreläsningar och fördjupningar, vilket jag kommer att fortsätta göra. Jag tror också att mitt sätt att skriva på är pedagogiskt och vänligt, inte dömande. Kommunikation och språk, även kroppspråk, har ju alltid varit mitt största intresse och det jag jobbar med professionellt med på mitt dagjobb.

Oavsett om det blir en bok eller inte har jag lärt mig massor och haft roligt dessa kvällar. Att sortera information, jämföra resultat, tänka, minnas, ångra sig och tänka nytt. En utveckling för mig själv hur som helst.

Är det en bok du skulle vara intresserad av att läsa?

Är en bok i taxträning något du skulle vilja läsa?

  • Ja, upplägget känns relevant och bra (82%, 9 Votes)
  • Om jag fick den av min uppfödare skulle jag läsa den (9%, 1 Votes)
  • Kanske (9%, 1 Votes)
  • Nej, jag är inte intresserad (0%, 0 Votes)
  • Vet ej (0%, 0 Votes)
  • Jag skulle läsa den om någon av mina vänner säger att den är bra (0%, 0 Votes)

Total Voters: 11

Loading ... Loading ...
"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

ForcefreeDogTraining

Som första svenska företag är vi med i Initiative for Force Free Dog Training. Det innebär att vi stödjer och är med i nätverk för hundträning som är fri från hot, skrämsel, våld eller träningshalsband som orsakar smärta eller skador. Vi hoppas fler går med och står upp för hundträning som bygger på effektiva inlärningsprinciper och etiska ställningstaganden!

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Planerat första företagseventet

Har fått ok från ordf för taxklubben att närvara vid deras taxutställning i Öjebyn med mitt företag. Idag kom reklamskylten jag beställt, tyvärr tydligt fraktskadad! Gjort anmälan på detta och företaget som skickade den skickar en ny utan kostnad. Den ska hinna fram innan 14/7. Det ska bli kul att möta taxfolk igen. Kommer säkert kännas lite vemodigt men samtidigt så roligt att träffa unga, glada, friska och pigga taxar. Så som dom ska vara.

Hoppas vi ses där!

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Tecken från ovan

Låg i solstolen och tittade på molnen igår. Tänkte på Alf och Theo och plötsligt dyker det upp ett tydligt hjärtformat moln, sedan ett som tydligt liknade Alfs busskutt och sedan Theos stora tassar. Kanske tänker dom på oss också.

Mötte också en granne som alltid hälsade på Alf och Theo. Fick berätta att dom var i hundhimlen. Men de finns alltid med oss. Använder mina Alf och Theo örhängen lite då och då. Minnen och det kärleksband vi hade kommer alltid finnas kvar. Nu kan jag prata, tänka och minnas utan att bli alldeles förstörd. Sorgen har den processen, från mörkaste saknaden till att klara av att leva vidare med dem i minnet även om de inte fysiskt kan hälsa på. Jag är dock övertygad om att vi ses igen…

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Snälla sluta hänga upp hunden!

Jag vet att människor och djurägare vill väl, men detta måste jag kommentera. Jag ser fler och fler som lägger ut bilder på att de hänger upp hunden i både köpta och hemmagjorda “selar” för att klippa klor bland annat. Snälla sluta med detta! Det finns många förklaringar varför, det behövs inte många minuters läsning i en etologibok men här kommer tre anledningar att välja bort detta!


1. Alla “hjälpmedel” som gör hunden orörlig/oförmögen att ta sig ifrån/fasthållen eller på annat sätt tvingar hunden att delta utan att kunna göra motstånd leder till att hunden ger upp mentalt – den kanske verkar lugn på utsidan men inombord är stressen och skräcken desto starkare. Om hunden inte tycker om att få klorna klippta på vanligt sätt kommer den inte att tycka bättre om detta.

2. Argumentet att det efterliknar tikens “bärande av valpar” går inte att jämföra. Vuxna hundar bärs inte av tikar, alla tikar är inte bra mammor och en del är alldeles för hårdhänta med valparna, att bli upphängd i ett lakan efterliknar ingenting som försiggår i hundvärlden och vi människor är inte tikar

3. Upprepas situationer där hunden tvingas med olika typer av hjälpmedel att medverka utan att kunna avvärja obehaget (fly eller kämpa responsen) leder till till slut till freez respons, vilket kallas inlärd hjälplöshet och motsvara det vi hos människor kallar för depression.

Så detta är inget att rekommendera! Bara för att “hjälpmedel” säljs så betyder det inte att de är hjälpsamma – tvärtom kan de orsaka mer beteendeproblem i slutändan. Men de kan vara svåra att koppla samman. En hund som blir utsatt för denna typ av kloklippning i denna “sele” kan istället börja göra utfall på promenader, eller dra sig undan. Något som kanske inte är direkt i anslutning till klolklippningen men den inre stressen som byggs upp om detta fortsätter användas måste hunden hantera på något sätt.

Sluta kämpa mot hunden och börja jobba med hunden istället. Det kräver så klart mer arbete och tankeverksamhet från din sida men det gör att du minskar riskerna för att din hund utsätts för starkt obehag! Sök upp en duktig tränare på din ort, lär dig om frivillig hantering eller gå en kurs i klickerträning. Mycket bättre förutsättningar för dig och din hund!

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"