Hundarnas andra simpass

Varit på hundsimmet igår igen. Theo simmar sina 3×2 minuter. Alf får ca 10-15 minuter simträning. Båda har lite dålig bakbensaktion men det blir bättre.

Badets ägare hade en 9 veckor gammal Corgivalp med sig på jobbet! Jag dog så söt denna lilla dam var 🙂 Dom underbara blåa ögonen!

Corgivalp

Damen var så snabb att ägaren fick muta med godis för att få en bild. Jag frågade om jag fick ta en bild å skicka till husse för han älskar corgisar. Badets ägare fick i gengäld bilder på Alf och Theo i simhallen 🙂 Hon gillar taxar 😉

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Att träna med positiv förstärkning

Ibland hör jag en del som säger att man kan blanda, “plocka russinen ur kakan” osv när det gäller hur man tränar sin hund. Här är några goda anledningar till varför man inte ska använda positiv förstärkning i kombination med en tillsägelse eller korrigering (ryck i kopplet, muntlig “app app gör inte så” eller “nej!”.

En positiv förstärkning slutar att bli ett enbart uppmuntrande budskap till hunden om man i samma veva som man *klickar* – belönar. Det förvirrar hunden och blir i bästa fall en osäker signal. Det är inte längre ett *klick*, inte längre en automatisk trigger för positiva känslor associerade med betingad positiv respons. Det blir inte längre förutsägbart i en kedja för att förstärka tidigare beteende.

Even if the behavior was trained entirely with positive reinforcement, if one now clicks for correct behavior following a discriminator ( a cue, command, or signal) but also gives aversive correction (leash pop, verbal reprimand, etc.) for incorrect behavior following that same stimulus, the stimulus immediately loses its value as a positive reinforcer. It is, at best, ambiguous in terms of reinforcement. It is not a click. It no longer automatically triggers the positive emotions associated with conditioned positive reinforcers. It can no longer be predictably used inside a chain to reinforce previous behavior…

The shift becomes visible in the learner’s attitude, which switches from attentive eagerness to reluctance, often with visible manifestations of stress. Even though successful response to a given discriminative stimulus is still followed by reward, if failure is now followed by punishment, you have made that discriminative stimulus ambiguous in terms of predictable outcome. It is no longer ‘safe.’ You have poisoned your cue“. Läs mer här.

Precis som de skriver så skulle det bli mindre sannolikt att du dök upp på jobbet om du i 10 % av fallen får en elektrisk stöt.

Positiv förstärkning måste vara ett “grönt ljus” för hunden, tryggt och förutsägbart i träningen för att ha effekt.

Straff & korrigeringar hör inte hemma i hundträning. Detta tränar vi på varje dag för det är svårt att inte hamna i gamla mönster – vår svåraste utmaning är att inte ropa till hundarna när de skäller på allting. Det är så lätt att halka in där. Enkelt men har ingen som helst effekt. Viktigt att påminna sig hela tiden om varför man gör som man gör och vad det får för effekt, om det får någon effekt. Hela tiden lära sig nytt, vara nyfiken.

Här finns en annan bra länk (på engelska) om fel förstärkning. Läs mer här.

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Frustration och vardagslunk

Jag har så många saker jag vill träna och göra med Alf och Theo. Har mål, vill prova på, göra mer av. Men på grund av detta jäkla hus som aldrig kommer upp så lever vi i ett vacum. Det är svårt att planera, träna, ta fram grejer (eftersom det mesta är nedpackat).

Bara vardagslunk. Bara promenader. Längtar till snön försvinner så vi kan gå i skogen åtminstone och träna inkallning med visselpipa. Kanske kan vi lägga spår också.

Man har planerat, längta och väntat på detta hus. Nu har bygget stått stilla i sex månader. Ingenting händer, allting måste planeras om, vänta på besked, nya offerter, nya beslut, diskussioner och förhandlingar.

Jag vill bara ha vårt hus! Nu! Vi ska ju sätta gräsmatta och staket så hundarna får en egen gård att vakta.

Frustrationen är total. Vi skulle ha flyttat in i november 2015….

Tar gärna emot enkla, roliga aktiviteter man kan göra med små medel.

 

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Simträning

Igår var första passet i bassängen för Theo efter det befarade disbråcket. Han får bara simma 3 minuter x 2 till att börja med, sen utvärdera hur han påverkas.

Han kämpar på bra. Tycker att han såg lite mindre aktiv ut i bakbenen än tidigare då vi simmat. Lite vingligare i vattnet. Men han tycker det är kul fortfarande 🙂

Efteråt sträckte han mycket på sig, sträckte ut bakbenen efter sig. Såg inte ut som att han hade ont men kanske lite träningsvärk?

Alf fick då simma länge denna gång eftersom vi hade 1 timmes simtid. Bra för kroppen och Alf är mycket modigare nu mer. Han blev less till slut men kämpade på bra. Alf använder bakbenen ojämt men ju mer han simmar desto jämnare blir det. Får göra mycket svängar med honom.

https://youtu.be/PF6Olseij_o

Alf gillar inte att vara blöt…

DSC_0462

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Utställningsträning på dagens taxträff

Var på taxträff idag med ett stort glatt gäng. Även om inte mina får ställas ut så hakade vi på lite i bakgrunden.

Vi håller tummarna att alla taxarna får fina priser i år. Med kontaktövningar och positiva erfarenheter för hunden i olika bedömningssammanhang kan man komma långt. Kom ihåg att hunden ska visa sina naturliga rörelser, man får inte dra upp hunden. Värst av allt är ju människor som drar så mycket att hundens framben inte tar i backen. Nä mer kontakt och glada hundar i ringen. Det får man genom att själv vara rolig, ha hög lön för jobbet och bara ha kul. Tänk så mycket vi utsätter våra hundar för med tandvisning och folk som klämmer och känner. Så klart det måste till hög lön för att man ska tycka det är ok.

DSC_0430 DSC_0435

Bytte däck på bilen också, inte särskilt roligt vill Theo hälsa…

IMG_20160410_124830

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Theo hos sjukgymnasten

Idag hade vi äntligen tid hos sjukgymnasten. Det blev ju lite fram och tillbaka då den ordinarie på vårt närmsta djursjukhus blivit sjukskriven. Så fick tid hos en annan klinik, 13 mil bort.

Theo glad som vanligt med Alf som stöd svansade in hos sjukgymnasten. Hon tyckte att Theo var otroligt söt! Vilket han så klart är 🙂

Som befarat så tyder allting på att han har ett diskbråck. Han har svaga reflexer i båda bakbenen och reagerar lite på smärta fortfarande i ryggslutet. Hon har känt igenom Theo, masserat, gett honom laser, han har fått gå och springa innan vi fick vårt träningsschema. Theo har normal trav men i skritten syntes det att han hade avvikande gång. Skrittpromenader och när det tinat upp skogspromenader.

Diskbråcket kan ha kommit innan hoppet ner från sängen så det behöver inte vara själva fallet från sängen som orsakat det. Försäkringen täcker inte rehaben då det inte är en fastställd diagnos.

Theo får simma, men korta korta stunder med utvärdering hur han mår efteråt. Theo ska ha massage en gång om dagen och så klart varmt täcke ute. Vi fick även rådet att om vi varit ute när det regnat eller varit kallt, om man tar av täcket när man kommer in kan man gärna ta på dom något tunnare en stund efteråt inomhus. Så de inte fryser och spänner sig. Hann även berätta Theos historia (Läs under rubriken Om oss-Om Theo) och så klart blev hon förfärad över hur någon kan behandla en hund så.

Theo ska så klart inte hoppa, gå i trappor eller busa med andra hundar. Lättare sagt än gjort med en ADHD hund! Vi ska på återbesök i maj och får då se hur det har blivit tills dess.

Knät är inget att oroa sig över. Det kommer troligen aldrig påverka honom.

Älskade lilla pälskling. Bli bra snart!

Theo i väntrummet

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Den lata människan

Människan kan ju vara lat av naturen, man ska spara sina krafter till när de riktigt behövs. Men lathet får aldrig gå före i hundträning. Jag tänker på alla dessa “hjälpmedel” som finns idag och som poppar upp. Det är antidrag-selar/halsband, det är antiskallhalsband, det är en den ena idén värre än den andra, när det finns ett mycket bättre sätt – TRÄNING. Alla dessa hjälpmedel bygger på att få hunden att sluta med något (vilket man uppnår med obehag av nån sort) men det säger inte vad man vill att hunden ska göra istället.

Fundera lite på hur dessa selar/halsband funkar och varför de i så fall “fungerar”? Vad händer när hunden drar? Var tar det? Hur skulle det kännas för hunden? Vilken mental reaktion får hunden av detta? Glädje? Känsla av trygghet? Ilska? Aggerssion? Varför slutar hunden dra? Förstår hunden kopplingen mellan själva draget och konsekvensen av var det känns på kroppen? Är det logiskt att hunden ska lägga ihop detta? Fundera även på vad som händer om hunden av glädje hoppar framåt? Bara fundera på det. Fundera sedan på om du skulle göra så mot din kompis, mamma, barn, granne…

Bara för att människor och hundar inte kan kommunicera med ord betyder det inte att man måste tillfoga hunden något obehag för att den ska följa dig. Om du dessutom aldrig ger hunden svar på “vad ska du göra istället” så lever hunden under ständig förvirring.

vidrigt

Ergonomiskt?

Så lägg ner energi och tid på träning. Ta kontakt med någon som jobbar efter vetenskapliga metoder och etologisk forskning istället för självutnämnda experter som ger snabba “lösningar”, som oftast bara är kortsiktiga avledare och inte en beteendeförändring.

Jag hoppas och tror att de allra flesta i Sverige förstår att det handlar inte om alla dessa hjälpmedel utan den tid du lägger ner på din hund i träning (inte bara en timme i veckan på en klubb utan vardagsträningen) som ger resultat. Less is more!

Kunskap is the shit! Våga ta till dig, våga pröva och tänka nytt.

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Rätt sele till rätt hund

Jag verkligen älskar Puppias selar. Det är helt klart dom selar som hållit bäst kvalité under åren. Tål mycket, sitter bra och är sjukt snygga. Alf har tre st men bara en (den äldsta) som är hel. Såg att det var rea på Pupstore.se så passade på att klicka hem nya selar 😉 Säg inget till husse.

DSC_0563

Har ni något favoritmärke till era hundar?

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

När hunden blir äldre

Ja det är ju bara inse att Alf fyller 7 år i sommar. Inte för att han känns gammal, mer än att han blivit ljusare i ansiktet men ändå äldre. Det är säkert väldigt individuellt när och på vilket sätt hunden “blir gammal”, när man märker det så att säga. Jag har alltid tänkt att hålla hunden god kondition och ge hunden bra foder är den bästa grunden. Att aktivera efter ålder och förmåga. Men vad behöver den äldre hunden?

Agria har en artikel om den äldre hunden. Läs mer här. Även Hundsport har en bra tänkvärd artikel som jag så väl känner igen mig i, med snö och halka som gör promenaderna korta och lite för mycket mat för både två- och fyrbenta. Veterinären förklarar vad som händer i kroppen. Läs mer här.

Det viktigaste är att inte glömma bort sin gamla hund.

Glöm inte bort din trogne kamrat de sista åren! Bara för att den inte längre orkar träna långa pass på brukshundklubben eller hänga med på fjällvandringen eller jakten, betyder de inte att hunden vill ligga hemma på soffan och sova bort 22 timmar av dygnets 24. En gammal hund blir lätt passiv om inte du som ägare gör den till en aktiv del i ditt liv. Risken för att hunden ska bli senil ökar också om den är passiv. En senil hund reagerar ofta långsamt, blir inåtvänd och gör tokiga saker som de aldrig gjort förut“.

Så sant. Hoppas och tror att människor värderar sina familjemedlemmar högt hela livet och att ta hand om sin gamla hund är en skyldighet man har som ägare.

Agria listar följande saker:

Gör saker tillsammans

Det finns många saker ni kan göra tillsammans trots att inte hunden längre orkar gå så långt. Ta med hunden när du åker hem till vänner eller bara ska ut på en kortare biltur. En äldre hund är ofta lugnare och är inte svår att ha med sig och ett avbrott från de vanliga rutinerna hemma kan vara en stor belöning för din hund.

Syn och hörsel försämras

Med åldern försämras också syn och hörsel precis som på människor. Om din hund börjar höra sämre så använd ditt kroppsspråk för att få hunden att förstå vad du vill. Var övertydlig och bli inte arg för att hunden inte förstår vad du säger, det är en omställning även för hunden. Om hunden börjar se dåligt bör man inte möblera om hemma och ändra inte promenadvägen.

En gammal hund får ofta lite sämre blodcirkulation och fryser därmed lättare. Då kan hunden behöva ett täcke när ni går ut och en varm gosig filt att ligga på när den ska sova.

En fet hund mår inte bra

En hund som inte är riktigt i toppform har ofta ett behov av att känna sig trygg och vill inte gärna bli lämnad ensam. Skäm gärna bort din äldre hund med många mysstunder och extra godbitar. Ha dock hundens bästa för ögonen när du ger den extra mat och godis för en fet hund är inte en välmående hund.

När hunden blir äldre kan det vara bra att besöka veterinären för en seniorkontroll. Om hunden till exempel skulle bli stel, magra av, sluta äta, bli hungrigare än vanligt, bli matt i pälsen eller bli orkeslös ska du definitivt beställa tid hos veterinären för att utesluta sjukdom och spara hunden onödigt lidande.

Ett lyckligt slut

Att en gammal hund blir lite stel och skraltig är inget ovanligt men det finns en hel del saker som du som ägare kan göra för att ge hunden ett behagligt och lyckligt liv de sista åren. Om hunden till exempel får ont i lederna finns idag bra mediciner för att lindra smärtan.

Var uppmärksam på när hunden inte längre orkar, när den inte längre vill och när den inte längre kan“.

Alf är våran första hund och våran första hund som blir äldre. Alf känns inte gammal och jag hoppas att han kommer känns ung och pigg i många år till. Men alla hundar åldras. Det jag börjat fundera mer över är foder. Behöver en äldre hund äta seniorfoder? Och i så fall från när?

Jag märker att Alf fått hårdare klor med åren och att han gillar att bara ligga och vara mer än förut, bäst i solen så klart. Men han springer och busar som en valp ibland, han följer med på timmespromenader utan problem, men kyla och halka eller regn gillar han inte.

Och det här med olika raser och livslängd. Tänk att en del raser blir gamla redan vid 5-6 års ålder medan taxar kan nå 12-16 år i normalfallet och även upp till 20 års ålder med riktigt bra gener. Fick se en så underbar bild på två taxar som firade sina 18 års dagar samtidigt! Wow! Tänk att få ha sin kompis så länge <3 Jag hoppas Alf och Theo har goda gener och lever länge.

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"