Hundattack i vårt område

Då har en “pitbull” löpt amok utanför Coop där vi bor och går med våra hundar dagligen. Känns helt sjukt obehagligt. Tänker först och främst att denna stackars hund (som kan vara av vilken ras som helst men alla hundar som attackerar brukar kallas “pitbull”), vad har den fått vara med om för att bli så rädd/aggressiv. Har den ont? Är den skadad? Hur mycket har ägarna varit dumma med den?

Jag tror det är en sjukt osäker hund, som ägarna antagligen har “visat vem som bestämmer” ett antal gånger. När den sen hamnar i situationer som den finner obehagliga så går den till attack och försöker försvara sig. En osäker hund som uppfostras med våld blir osäker. En osäker hund har större risk för att bitas när den blir trängd eller rädd. Tråkigt att d är hunden som får lida i så fall och antagligen avlivas eftersom 5 personer blivit skadade.

Jag hoppas att ägaren straffas om det är så att det kan antas vara på ägarens ansvar som uppfostrat den med hårda metoder, dominansteorier och våld.

Annars måste det ju vara nåt sjukligt fel på hunden, typ tumör, blodpropp eller nåt. I så fall kan inte ägaren lastas men det är inte normalt för en hund att agera så. Om det nu är “kamphund” så har de aldrig avlats på aggressivitet mot människor och därför tror jag d är ägaren som gjort den aggressiv, eller så är det sjukdom.

Nu kommer jag vara extra försiktig när jag går med hundarna. Vill inte möta någon sån misskött eller skadad hund. 🙁 Jag har läst om liknande attacker men då aldrig i det område vi har bott. Otäckt när det händer så nära.

Längtar till vi får vårt hus på landet! Hoppas vi inte möter några såna hundar där.

Läs nyheten här.

Har det varit någon hundattack i ditt bostadsområde?

  • Ja (73%, 8 Votes)
  • Nej (27%, 3 Votes)
  • Vet ej (0%, 0 Votes)

Total Voters: 11

Loading ... Loading ...
"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Livräddande manöver

Om hunden sätter i halsen och inte kan andas, på riktigt, så kan man alltså göra en typ av Heimlich manöver på hunden. Se denna video (engelska). Theo sätter i halsen ibland när han har för bråttom att äta, men han har aldrig fått nåt som fastnat. Alf satte en gång i halsen så det fastnade och han lät jättekonstigt. Dock fick han upp det själv men jag var på väg att försöka göra en Heimlich! Usch så äckligt det var!

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Nu spårar vi igen

Nu ska provdomarna få springa i skogarna! Har anmält Alf till taxklubbens ordinarie viltspårprov den 30/8. Vi har inte gått prov sedan han blev champion men det är på tiden att han får visa vad han går för igen. Tyvärr håller han lite för högt tempo (som snabbast 13 minuter blankt), vilket domarna har påtalat men då det inte finns någon undre gräns så fick han 1:a pris sist.

Spåra är ju det bästa han vet! Finns nog inget bättre för honom. Så kul att se hur klokt han jobbar i  spåret trots sin hastighet. Noggrann, bra koll och fokuserad. Inget stör honom.

Räcer Alf

IMG_1081

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Ledarskap och hantering

Blir alltid lika illa berörd när människor tvingar sina hundar till hantering vid t ex kloklippning, bad eller annan hantering med motivering att “det stärker ledarskapet att visa vem som bestämmer” och “hundar måste acceptera vissa sker vare sig de vill det eller inte“. Det första stämmer överhuvudtaget inte alls. I det andra ligger en viss sanning – ja hundar måste i viss mån acceptera att bli hanterade, det kan till och med rädda livet på hunden. Men varför kan man då inte istället för att tvinga sig på hunden, göra situationen till nåt som hunden uppfattar som trevligt?

När det kommer till kloklippning så finns det betydligt trevligare sätt att hantera hunden och göra kloklippningen enklare än att trycka ner, hålla fast eller nypa/gorma på hunden. Ta det stegvis. Börja med att massera hunden när den ligger på sidan eller på rygg. Stryk på hunden och prata lugnande. Låt klotången ligga brevid. Klipp en klo och fortsätt massera. Går hunden iväg så låt den. Klipp en annan klo senare. Då tvingar du inte hunden till något och hunden kommer sannolik inte att att förknippa klotången med tortyr (en del hundar överdriver kanske sina reaktioner genom att skrika). Det stärker ledarskapet skulle jag säga då du inte blir orsaken till obehag. Så ta dig tid!

Med godismotiverade hundar kan man klicka in klotången/klippning/kamming osv. För en del funkar det att göra det till en lek. Gör det till träning och belöna för alla steg hunden tar som underlättar kloklippning. Gör man rätt kan man få en hund som sätter tassen i handen på dig och sitter stilla när klippningen pågår. Ha även förståelse för om hunden har blivit klippt i pulpan någon gång. Det är ingen katastrof men det känns ändå för hunden och det kommer den så klart ihåg.

Med Theo klipper vi en tass åt gången. Sen får han gå. Allt för att undvika konflikter. Det går lättare för varje gång och vi slipper bråka om det.

Samma sak gäller för bad, hantering av okända (inför tex veterinärbesök) osv. Gå långsamt fram och belöna istället för att bli arg så kommer du mycket längre. Ja det kan ta lite längre tid de första gångerna men du vinner ju igen den tiden på att slippa ta fighterna varje gång. Just att träna okända att röra vid hunden är bra, just inför t ex veterinärbesök. Alf har ju haft svårt för detta, bland annat därför vi slutade ställa ut för han tyckte att domare var otäcka. Vi har låtit olika människor klappa på honom, stryka på honom osv genom att belöna när han står kvar och låta han gå ifrån om han tycker det är obehagligt. Han tycker fortfarande inte att det är helt ok att folk närmar sig honom men han accepterar att bli ompysslad av andra och han accepterar att bli hanterad vid veterinärbesök.

Kom ihåg att genom tvång skapas bara motstånd! Ett motstånd mot dig och det kan aldrig bygga ett förtroendefullt ledarskap.

Det var min åsikt om det hela.

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Kotte på besök

I stugan finns det gott om djur och svärföräldrarna matar Igelkottarna och fåglarna bland annat. Idag dök en social kotte upp. Hundarna bryr sig inte och vi gör ingen grej av det. De ska helst inte vara så nära dom eftersom man inte vet vilka sjukdomar och löss dom har. Men den här dök upp bakom Theo så jag tog upp mobilen och fotade. Theo tittade på den och gick sen åt ett annat håll.

Lägger till alla bilderna i fotoalbumet.

DSC_2289DSC_2278 DSC_2271

Sen har alla tennisbollar mystiskt försvunnit från gården. Ni kan aldrig gissa vem som tagit dom… Svar kommer senare. Vem tror ni?

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Motion och motion?

Jag läser allt som oftast om att man inte rekommenderar att taxar får hoppa upp och ner i soffan, gå i trappor eller kanske till och med inte gå långa promenader alls eftersom de då skulle få problem med ryggen. Just det här med ryggen används som argumentet mot att aktivera hunden, eller att man ska vara försiktig med att låta dom leka med andra hundar osv. Det blir som en motsatt effekt av att man skyddar hunden för mycket.

Jag vill klargöra några saker, ur min synvinkel (! jag är dock inte veterinär vill jag poängtera !) men hur ska en aktivt jagande ras bygga muskler om den inte motioneras eller tränas? Precis som människan så kan en hund behöva stretching, massage och uppvärmning/nedvarvning för att kroppen ska må bra och återhämta sig. Men man ska inte vara rädd för att aktivera sin tax.

Det finns dom som tävlar i agility (en bana med hinder, balansbrädor och tunnlar som hund och förare springer genom) med tax. Det gäller dock att bygga upp rätt muskler och ta hand om taxen så att den klarar belastningen.

Ja jag kan förstå att man inte behöver låta dem hoppa upp på höga möbler. Vår säng är t ex alldeles för hög för våra normaltaxar att hoppa upp i (dom har dock bevisat ett antal gånger att det går). Så vi har en extra fotpall som de får som trappsteg. Om vi pratar om ett höghus utan hiss bör de kanske slippa gå i trapporna hela vägen upp, men en halvtrappa här eller en kortare trappa tror jag inte skadar taxen. Uppför går ofta lättare än nerför.

Om man aktiverar hunden med mer än promenader regelbundet, så tror jag inte det är skadligt för en tax att hoppa upp i en fåtölj ibland. Däremot en tax som inte motioneras mer än kortare rundor “runt kvarteret” riskerar nog att skadas då de saknar muskler.

Så klart ska inte skadade/sjuka, unga eller gamla hundar utsättas för den sortens belastning! Där håller jag med om att man får bära hunden.

Men för att hålla en tax i god kondition och förebygga ohälsa (inte bara diskbråck) så måste man motionera och aktivera sin hund.

Simning är en bra form, taxen är ju inte anatomiskt optimal för simning och därför ska hunden alltid har flytväst som hjälp.

IMG_0980

 

Långa skogspromenader över stock och sten, dogparkour (när hunden får hoppa upp och ner, balansera, luta mot, hoppa över, krypa under) bygger både balans och styrka. Kom ihåg att ha sele på hunden så du kan hålla i och stötta där det behövs! I ett halsband riskerar hunden att skada sig (hängas i värsta fall)!

Lite dogparkour i lekparken

Lite dogparkour i lekparken

En del cyklar med sina taxar och det kan man göra om man börjar försiktigt och på “mjukt” underlag. Asfaltvägar är sällan bra för varken människa eller hund då stötdämpningen försämras och det sliter mer på kroppen. Rekommendationen är väl typ skogsvägar, grusvägar osv. Samma här, använd sele för att inte få onödiga slitningar i nacken.

Doggiepilates är ju en annan bra träningsform där man använder en liten pilatesboll där hunden får träna balans och styrka i korta pass. Våra älskar det. Dom är dock lite för snabba upp på bollen så man hinner knappt hålla i den.

P1010611

Rallylydnad bygger kanske inte upp kroppen på lika bra sätt men det stärker samarbete och bygger förtroende, både självförtroende och relationen mellan hund och förare. Alf gillar rally, han har så fint fokus, när han är på rätt humör 😉

AIMG_5078

Jag vet många taxar som bor och lever med stora hundraser, t ex gråhundar, jämthundar, plotthundar osv. Är de rätt tränade och känner varandra väl, händer sällan olyckor. Men en olycka kan hända när och var som helst när hundar leker.

DSC_1576

Så håll din tax i god kondition, börja bygga upp kroppen med lagom lekfulla aktiviteter och fortsätt sedan utmana hunden att pröva nya saker. Både roligt och stimulerande för hund och ägare.

Vi har fått höra att Alf varit i jättefin kondition (innan kastreringen då han gick upp lite i vikt) och någon har sagt att dom aldrig sett en så vältränad tax. Vi har på inget sätt medvetet lagt upp ett träningsschema utan hela tiden sett till att under lekfulla former träna upp kroppen, mest i skogen. Sen har vi provat på massa olika nya saker som t ex doggiepilates som ger mer specifik fysisk träning och balans. Vi kör korta pass, ca 5 minuter på pilatesbollen då och då. Därutöver får de vanliga promenader och springa fritt på gräsmattan i stugan.

Om ni har sett en tax ta sig fram i eländig terräng så förstår man hur smidiga dom är i kroppen om de håller sig i form. Det går undan, upp och ner, hoppandes över gräset för att se och krypandes under vegetationen för att följa spåret… Taxen är verkligen en fantastisk ras!

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Upprop för trubbnosar

Ett stort antal veterinärer har gjort en skrivelse angående kortnosiga raser och deras hälsoproblem. Tyvärr har avel (vi människor alltså) skapat hundar som har så stora problem att de inte kan leva ett fullgott liv. Uppfödare älskar så klart sin ras men kan man bli lite hemmablind? Det är ju inte direkt kul att höra att de hundar man har inte duger, mår dåligt eller att man till och med är djurplågare som föder upp vissa raser. Så klart mår man dåligt då.

Men, det handlar om djuren i det hela. Det handlar om att vi har ett stort ansvar när vi avlar att inte föda upp djur som lider och som kan leva ett värdigt hundliv. Då måste man se över sin egen sårade känsla och börja prata om fakta! Veterinärer är ju faktiskt de som möter dessa hundar och kan se effekterna av detta.

Läs gärna mer här och här.

Jag tycker detta är ett mycket bra initiativ av veterinärerna och jag tycker faktiskt att det är deras skyldighet att stå upp för djuren, som inte har en egen röst.

Själv är jag ju ägare till en ras som alla refererar till som “diskbråckshundar”. Ja det förekommer och det är ett stort problem. Jag skulle göra allt jag kan för att sprida kunskap och förbättra rasens hälsa. Jag kommer dock själv aldrig att börja avla på hundar. Det är inte i mitt intresseområde. Jag vill bara ha mina bästa vänner som vänner 🙂 Jag vet också att det finns många uppfödare inom tax som faktiskt läser på, gör som i grannländerna och ryggröntgar, fast det inte är ett krav i Sverige (än). Så förhoppningsvis håller rasen på att utvecklas åt rätt håll. Det viktigaste är att vi vågar diskutera det. Försöker man mörka ja då lider hundarna av det.

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Att låta hunden vara chef

Läste ett mycket intressant blogginlägg på Norska om en ägare som hade dåligt samvete för att styra hundarnas liv för mycket. Läs inlägget här.

Tänk så mycket vi bestämmer i hundens liv. Var den ska sova, när den ska äta, när den får kissa osv. Tänk om du istället ger hunden valmöjligheter i så många situationer som möjligt? Istället för att tala om för dem vad de ska göra så får de välja var de vill vandra, vad de äter, när de vill leka eller träna.

En intressant tanke. Speciellt när bloggerskan beskriver detta så bra:

Resultaten är häpnadsväckande! Jag ser förtroende växa i mina hundar som aldrig förr. De är mindre stressade, och de behandlar svåra situationer och förändringar bättre. Asocialt beteende har minskat och önskat beteende ökat. Min teori är att när de känner att de har kontroll över sina liv, de får högre livskvalitet och ett bättre liv“.

Vi har kanske använt oss lite av detta tänk med våra. När stigen delar sig i skogen så brukar vi ofta följa våra hundar, inte tala om var de ska gå. Inte alltid men så ofta vi kan. Nu har vi en ras som gärna tar egna initiativ och inte tycker om att styras från grunden. Andra raser kan ha svårare med detta då de är avlade på att samverka med människan på ett annat sätt.

Tess beskriver sedan i bloggen hur hon har olika lådor med grejer som hunden får välja från. Det kan vara en träningsväst, leksaker eller tuggben. Så får hunden som just då är Chef välja vad den vill göra.

Tycker det känns som ett klokt och mycket etiskt sätt att förhålla sig till hunden. Tänk dessutom på hur spännande att inte veta hur den dagen kommer se ut, utan hunden får bestämma 🙂 Kan ju bara bli bra!

Att låta hunden själv välja belöning måste ju vara bingo varje gång 🙂 Kanske något bökigare för ägaren att alltid ha flera sorter hemma men allt går med planering. Tess understryker att det är viktigt att vara tydlig med när hunden får välja och inte, annars blir den förvirrad. Hunden kanske får välja var ni ska gå på morgonrundan, och du bestämmer på eftermiddagen? Om du inte har tid att låta hunden välja mat på morgonen så gör det på eftermiddagen, eller kliv upp tidigare.

Vidare beskrivs det att du kan låta din hund vara Chef om:
– Du har grundat din relation med din hund på ömsesidig respekt och positiva träningsmetoder.
– Du är tydlig med när och var hunden får vara chef.
– Du har redan tränat din hund i självkontroll, samarbete och inkallning.
– Fortsätta att utöva självkontroll, samarbete och inkallning för att behålla säkerheten detta ger.
– Du har en självständig hund, som du låter välja endast i situationer som du fortfarande har kontroll över
– Du har flera hundar, låt bara en hund i taget vara Chef.
– Du kan lita på din hund.

Jag ska definitivt fundera över detta och ge hundarna mer valmöjligheter.

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Vilken skylt måste jag ha på mig?

Om du ser mig komma gående och jag på långt håll vänder all min fokus på hunden, kanske genom att till och med vända ryggen mot dig vid själva mötet, har godis i min hand, kortare koppel på hunden, försöker låta glad och uppmuntrande till hunden, och inte ägnar dig en enda blick, kanske till och med går åt sidan/vänder/väjer/utökar avståndet mellan oss så mycket som möjligt – så betyder det inte att jag vill att du ska:
– Stanna med din hund, gärna på långt håll och vänta tills jag gått förbi
– låta din hund gå i full längds koppel och möta oss, stirra ut oss, blockera vägen, leka, hälsa eller på annat sätt uppmärksamma dig och din hund
– inleda en konversation om hur “gullig” min hund är när han skäller
– vända dig om och titta efter oss och låta din hund gå mot oss igen, gärna i flexikoppel

Jag vill helt enkelt bara att du ska passera med din hund, så lugnt och fint du kan. Vill du sätta din hund vid mötet så gör gärna det, men helst inte på längre avstånd än ca 5-6 m. Det blir väldigt lång väg för oss att gå om vi på 25 m har en sittande hund som stirrar ut oss. Jag igonerar dig inte för att jag inte tycker om dig, jag försöker bara göra mitt bästa för att min hund inte ska reagera mot din.

Jag tycker att mitt uppträdande borde räcka för att folk ska förstå att vi inte är i läge att hälsa och träffas. Jag har fullt upp att gå med två osäkra hundar och försöka göra deras situation så bra som möjligt. Jag har inte tid att börja ha en konversation eller bli ifrågasatt varför hundarna inte ska hälsa i det läget.

Det händer oss jämt! Så fort vi försöker träna vid möten med våra hundar, där vi inte kan kliva av från vägen, gå ifrån eller välja en annan väg, så ska folk STANNA och stirra på oss. Gärna börja konversera också.

Känner för att ha på mig en väst med texten VI TRÄNAR STÖR OSS INTE! Vad ska man göra?!

IMG_0062

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"