Stadshund på landet

Det är bara att konstatera. Alf är en stadsjycke. Betonghund. Förortslimpa. Här har man flyttat ut till landet, mindre trafik, ljud och mer lugn. Alf är väl halvnöjd. Han trivs på altanen och att slippa trappor. Han gillar att ligga i gräset på den inhägnande gården. Men när lyser han upp? Jo när vi åkte in till stan och tog en promenad. Han blev som valp på nytt! Å han skällde inte på en enda hund. Inte ens ett gruff. Han gjorde sina små “hoppsasteg” som han gör när han är glad. Att strosa på trottoarerna och lukta i diket  – det är grejer det. Vem vill bo på landet då? 🙂

Nä jag tror Affe är nöjd med vårt hus å så men det var så kul att se honom lysa på promenaden när vi gick på ett ny-gammalt ställe.

Idag kom första snön också. Den stannade inte särskilt länge men tycks ovanligt tidigt. Med tanke på att förra året var rekordtidig snö och att den stannade länge med stora snömängder hela vintern så hoppas jag att det inte har tänkt bli lika illa i år. 1,8 m snö är lite väl mycket, även för en norrlänning. Blir så mycket att skotta.

 

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"