Inför nyår

Att vara djurägare på nyår kan vara en utmaning och sorg för många. Att se sin vän bli skräckslagen eller reagera med stress och rädsla är smärtsamt. De förstår ju inte vad det är som händer. Rädsla är inget djuret väljer att ha därför fungerar det inte att bli arg eller bestraffa hunden! Varför en del reagerar och andra inte kan vi inte helt säkert veta men det kan vara både medfödd sårbarhet och specifika händelser eller en inre stress som påverkar benägenheten att bli rädd. Även hundar som är skotttränade kan bli rädd eftersom fyrverkerier inte alls liknar andra höga ljud eller skott. Det sker också i en helt annan miljö och med andra förutsättningar än ett skott under jakt t ex. Sen kan enskilda händelser utlösa rädsla på en tidigare “stabil” hund och därför är det aldrig värt att utmana ödet!

Vad kan hända?

Symtom på rädsla för fyrverkerier:

  • Djuret vankar av och ann eller gömmer sig
  • Djuret gnyr eller skäller
  • Djuret vill inte äta eller dricka
  • Djuret kissar på sig eller bajsar på sig eller kan inte kissa/bajsa alls.

De stora riskerna för rädda djur är:

Starkt obehag som sitter i länge och som sprider sig till nya situationer och beteenden.

Springer bort – tar sig lös i panik eller råkar smita ut pga flytkreaktion

Skadar sig – ett djur som springer bort eller som får panik inomhus kan ju skada sig pga panikreaktioner och det går inte att få kontakt med ett djur som har panik och träna i ett sådant tillfälle, djur utomhus riskerar att skadas av smällare/raketer, trampa på, äta, få mot sig/på sig (ja det finns människor som är så dumma i hela huvudet att de medvetet riktar sig mot djur), djur i panik kan springa ut på vägen och bli påkörda eller på annat sätt göra sig illa.

Chock kan ge stora konsekvenser på kort och lång sikt och chock kan vara dödligt i sig om den är tillräckligt kraftig

Ett djur som tycker fyrverkerier och höga ljud är obehagliga upplever stress. Kan djuret inte sätta ihop det med det som pågår kan det utvecklas och sprida sig till nya situationer och beteenden. Hunden kan associera allt möjligt som händer i samband med smällarna som obehagligt – även positiva saker. Ett djur som blir överraskat av smällare och skräckslagen kan bli chockat. Läs mer här.

Här kommer några tips för nyår:

Inomhus
Oavsett vilket djur du har bör du se till att de kan vara inomhus om möjligt. Försök dämpa ljud och ljus genom att täcka fönster och liknande. Gärna långt innan 12 slaget. Det kan skjutas raketer och smällare i tid och otid tyvärr.

Håll djuret kopplat/Inhängnat
Ha koll på säkerheten! Använd säkert koppel/sele vid rastning, var vaksam så djuret inte kan smita ut om det plötsligt smäller till när någon öppnar dörren. Om djuret går ute – kontrollera i god tid, några dagar innan nyårsafton, att hagar och utrymmen är säkra och hela. Förstärk om så behövs. Behåll kopplet på gärna någon dag före och efter nyårsafton – vid ALL utevistelse. Det krävs så lite och det räcker med en enda händelse så kan det sluta i katastrof! Djur springer bort varje nyår!

Lämna inte ensam
Lämna inte djuret ensam, även ett djur som aldrig tidigare reagerat på smällare eller raket kan plötsligt bli rädd om ljudet eller ljuset kommer för nära eller plötsligt. Vill du gå ut själv så skaffa hundvakt som är trygg.

Trygg plats
Låt djuret vara på en trygg plats oavsett var det är. Om hunden vill vara hos dig, under soffan eller i toaletten så låt det vara där det känner sig tryggt. Skapa en mysig miljö.

Beröring
Om djuret tycker om beröring och kan ta emot det så är det inte farligt att stryka och klappa sitt djur när det är rädd, men ömka inte. Att lägga en hand på en hund som är stressad och vill vara nära kan räcka. Du behöver inte säga något eller göra något.

Ditt eget beteende
Vill du lugna din oroliga hund behöver du själv vara lugn och trygg. Rör dig långsammare, prata lugnt, bete dig som vanligt.

Aktivering
Försök aktivera din hund dagarna innan och tidigt på nyårsdagen. Nosarbete, lek, trickträning, agility, spår – vad som helst så hunden får göra av med energi och använda hjärnan. För en del funkar det att ge hunden någon matleksak eller tuggben på själva nyårsafton men det kommer troligtvis inte fungera på en skräckslagen hund.

Ljudsäkra
Om djuret reagerar mycket kan du försöka spela musik eller ha på tv på högre volym än vanligt. Täck fönster om du har stora fönster där fyrverkerierna syns tydligt.

Kommunicera
Prata med dina grannar oavsett om du avser att inte skjuta raketer eller om du tänker göra det. Vi kan lösa mycket bara genom att prata med varandra och förbereda varandra. Var vänlig och sträck ut en hand!

TA ALDRIG MED DITT DJUR FÖR ATT SE FYRVERKERIER! Det är otroligt onödigt även om ingenting händer men det är en miljö som har mycket stor risk att skrämma djuret för all framtid.

Det går att förebygg till viss del men även om hunden är oberörd vid träning så chansa aldrig. Träna aldrig för att ta med dig djuret vid folksamlingar och höga ljud.

Ljudlekar: en del hundar får bättre självförtroende om de själva får “skapa” oljudet. Gör lekar där du gömmer godis bland kastruller eller annat som kan låta. Börja försiktigt och öka svårighetsgraden sakta! Belöna och beröm mycket och ofta, även för försök.

Ljudträna: en del hundar kan vänjas vid fyrverkeriljud genom att man spelar upp ljuden hemma och belönar och gör allt man brukar som vanligt. Här är det dock viktigt att börja på rätt sätt! Börja på låg volym och se hur hunden reagerar! Reagerar den starkt (går inte få kontakt med, börjar vandra osv avbryt och börja om) så måste du backa. Testa korta korta sekvenser. Gör det ni normalt gör hemma men kasta belöning åt hunden när den kan släppa fokus på ljudet. När hunden klarar en kort stund på låg volym kan du prova höja. Men öka inte tiden direkt! Ett kriterie i taget. När hunden klarar lite högre volym kan du öka tiden osv. Tills du kan spela upp fyrverkerier på TV med ljud och bild på hög volym och hunden klarar av att slappna av (inte stänga av pga rädsla vilket är viktigt att kunna se skillnad på).

För oss hjälpte det att vi tittade förvånat på våra hundar och sa “nä men, vad var det där?” och sedan belönade och började leka. (Förvåning är en neutral känsla, det är sekunden innan man bestämt sig för om det är läskigt eller inte). Taxarna tittade på oss och vi på dom men vi gjorde ingen grej av det utan belönade kontakten med oss och lekte så vi kunde ta oss därifrån. Alf “skakade av sig” genom att skaka hela kroppen när vi kommit en bit ifrån, då såg man att han släppte det som hänt.

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Utdrag ur min tänkta tax-/hundträningsbok

Jag tänkte ge olika utdrag ur min tänkta bok om hundträning för taxägare (och alla andra intresserade förstås).

Ni vet det där med att om man säger det högt inför andra är sannolikheten större att det blir av! Så kanske blir det en riktig bok att läsa i framtiden. Eftersom det är utdrag och arbetsmaterial så är det inte helt säkert att allting är färdigformulerat eller tillräckligt bearbetat. Jag tar gärna emot tankar och synpunkter via e-post hund@echosierra.se. Tillsammans kanske det blir en riktigt bra grej!

Behövs en taxträningsbok? Jag tänker att det gör det. Det är en bok jag hade önskat jag hade när vi skaffade vår första tax. De böcker som fanns och var populära då stämde inte riktigt in på taxens sätt att vara. Inlärning och kommunikation följer samma regler oavsett ras men hur vi använder reglerna måste anpassas till den individ vi har. För vår individ har sina gener, sina tidiga erfarenheter och sitt sätt att vara på. Det är något jag hade velat ha kunskap om då, när jag inte hade någon kunskap om hundträning. Idag har jag gått kurser och utbildningar i inlärningsmetodik samt emotions- och beteendepsykologi för både hundar och människor.

Detta utdrag kommer från del 2 om hur viktigt det är med orden vi väljer eftersom det avspeglas i vårt beteende och i våra etiska ställningstaganden. Detta är alltså inte hela kapitlet och det kan kanske kännas som att det saknar sammanhang, för att det gör det.

Först och främst behöver vi fundera över vilka ord vi använder och hur vi väljer att se oss själva i förhållande till våra taxar. Är du flockledaren? Är du taxföräldern? Är du mentor eller lärare?

Vårt sätt att tänka om och beskriva något förutbestämmer vårt beteende. Våra ord bör avspegla våra etiska överväganden för det är vad som kommer att synas i vårt beteende och vad vår hund kommer att uppfatta om oss. Vi människor har ju förmågan att säga en sak men vårt beteende kan alltid avslöja oss om det bara handlar om tomma ord. Lägg därför lite tid på att fundera över vad du använder för ord, varför du gör det, om det speglar medvetet förhållningssätt eller brister i dina färdigheter eller kunskapsluckor. Det har betydelse. Ditt beteende är vad andra kommer att bedöma dig på, inte vad du säger att du gör utan vad du visar i handling att du gör. Det finns ett talesätt som är passande i sammanhanget: Det en människa säger visar bara vem hon vill vara, det människan gör visar vem hon verkligen är. Var sann mot dig själv och lägg lite tid på att skapa en medveten hållning så slipper du känna att du behöver förklara dig för andra. Då vet du varför du gör som du gör och det kan befria dig från att känna dig påhoppad, ifrågasatt eller uthängd.

Ställ dig frågor som:

Hur ser du på din relation med din hund? Varför ser du det så? Har någon talat om för dig att det är så? Har du själv kommit fram till att det är så? Finns det fler som tänker på liknande sätt och från vilken bakgrund kommer de (är de utbildade hundtränare eller självutnämnda experter)? Vad grundar sig den uppfattningen på? Bygger förhållningssättet på hundens styrkor (något du kan använda för att förbättra er kommunikation) eller bygger det på hundens brister (något du måste kompensera för att hunden inte kan eller klarar av något)?

Vi behöver inte fastna i olika synsätt om hur hundar fungerar med varandra i flockar eller hur man bestämmer över sin hund. Vi kan i stället fokusera på vad som skapar förutsättningar för god kommunikation och inlärning. Oavsett om vi är utsedda av ”flocken” att leda eller om vi tagit på oss rollen på eget bevåg är det samma förutsättningar som främjar kommunikation och inlärning: trygghet i relationen och i situationen (frihet från tvång), vänlighet och välvilja i budskapet till mottagaren (frihet från bestraffningar), guidning genom stegvist upplägg (frihet från begreppet ”nej” som inte ger någon information),  sammanfattning och återkoppling (frihet från att bli dumförklarad) samt tid för att skapa minneskopplingar (frihet från rigida tidsplaner och orimliga målformuleringar).

Individen vi vill kommunicera med eller lära något behöver veta att:

  1. Om jag lyssnar och försöker förstå så lönar det sig (belöning)
  2. Om jag missförstår så händer ingenting obehagligt
  3. Om jag inte förstår så försöker vi igen utan att något obehagligt händer
  4. Den som vill kommunicera med mig säkerställer att jag förstått innan vi går vidare
  5. Ju roligare vi har desto lättare har vi att kommunicera och lära tillsammans”

©echosierra.se/SofiaSundvall2023

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"