Det känns som att kaninerna tar mer tid än taxarna gjorde. Jag tror det mest beror på att jag måste avsätta tid att faktiskt gå ut till dem. Taxarna kunde man ju sköta i “farten” så att säga eftersom dom bodde inomhus och kaninerna bor ute.
Kaninerna bajsar otroligt mycket och dessa är inte rumsrena. De har antagligen så stort att de inte väljer att ha en toaletthörna, trots att jag försökt ordna med detta. Det är ett evigt plockande av pluttar. Dom är dock relativt lätta att samla ihop. Använder trädgårdshandskar och en kattlådespade.
Kaninernas hö kostar mer än taxarnas fodersäckar! Kaninernas pelletssäckar går dock att köpa i storpack som räcker länge. Kaninerna är väldigt mycket mer känsliga för kosten än taxarna var. Theo kunde äta gamla matrester från diket, plundrade sopor och åt plats. Inga problem. Jag märker direkt om jag gett kaninerna lite andra blad dom inte är vana att få så är pluttarna mjukare, mörkare eller lösare. Kanin med diarré är livshotande sjuk på några timmar. En kanin som slutar äta kan dö inom några timmar. Plågsamt dessutom. Hundarna kunde äta trots att de både mådde illa och kräktes eller hade diarré. No problems.
Kaninerna tål kylan men inte värmen. Taxarna tyckte inte om kyla men badade i värme. Nåja inte Theo, han sökte sig till kalla klinkret i tvättstugan när det var varmt ute.
Provade att ge kaninerna pellets inlindat i toarullar (som hundarna också fick). De verkar inte ha klurat ut vad de kan göra med dessa. Har även kvar en liten godisboll från taxarna som jag tänkte att jag skulle försöka prova med kaninerna. Kaniner är leksamma om de får möjlighet men leker på helt andra sätt än hundar.
Kaninerna reagerar på minsta lilla rörelser. Reflexerna är supersnabba. Alf och Theo kunde sätta sig bakom en när man stod och lagade mat och när man flyttade sig bakåt höll man på snubbla på dem för de flyttade sig inte…
Ja oliak djur, olika utmaningar. Lika spännande. Får se om dessa nya individer blir en lika stor del av familjen som taxarna, trotts att de lever utomhus och inte med oss. Vår dotter har självmant gått in och lekt med dem, matat dem och klappat dem. Det är så fint att se. Hon och grannbarnen berättar också att man inte får springa mot djur och inte tala så högt för dom har ju så stora öron att höra med! Barn är bäst!
"The world is changed by your exampel, not by your opinion"