Etikett: Föreläsning

Introduktion till Hundkojans Hundkunskap!

Publicerat den av

Jordbruksverkets föreskrifter ställer krav på att vi som hundägare förstår vad våra hundar behöver och vad som krävs för att säkerställa en god djurvälfärd. Med andra ord ska du kunna tillräckligt mycket för att se till att din hund har det bra både fysiskt och mentalt. (5 § SJVFS 2020:8). Här framgår alltså att vi inte bara behöver hålla våra djur vid liv fysiskt, genom skydd, mat och vatten. Vi behöver även veta vad våra djur mår bra av mentalt och vad de reagerar negativt på. Det finns en mängd studier på dessa områden nu mer.

I min Hundkoja har jag samlat information som alla hundägare bör ha kunskap om med utgångspunkt i svensk djurskyddslagstiftning.

Läs mer på Jordbruksverket eller på Svenska Kennelklubben

Är det här något du själv, dina valpköpare, dina kursdeltagare eller dina träningskompisar skulle vara i behov av? Gör den tillsammans!

Vi behöver förstå våra hundar för att kunna ge dem ett så bra liv som möjligt. Även välfungerande hundar har behov, samma grundläggande behov som problemhundar har.

Och vi är alla bara en svår händelse ifrån att gå från en välfungerande och glad hund till en hund med problem och stress. Därför är denna grundkunskap om det friska något alla hundägare bör ha.

I denna guide får du veta mer om innehållet i utbildningen, vilka områden som ingår i ett gott hundliv och konkreta träningstekniker. Utgångspunkten är svensk djurskyddslagstiftning som jag sedan sökt källor på – vem har forskat på området och vad säger dagens kunskapsläge? Jag har läst många böcker och artiklar. Är du nyfiken på något särskilt är du välkommen att höra av dig.

Väljer du att köpa hela utbildningen inklusive ett enklare provavsnitt (du får svara på frågorna medan du ser filmerna) så erhåller du även ett intyg på detta.

Det ingår även en checklista i del 8 där du kan checka av hundens livskvalité och se om det finns områden ni kan förbättra och du skapar därmed en bättre livskvalité för din hund!

Introduktionsfilmen är gratis och finns att se via min youtubekanal!

https://youtu.be/PlQU1Y6Fmvw

Vill du boka dig på utbildningens delar kan du välja att köpa en del åt gången, eller alla i ett paketpris. Läs mer här.

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Föreläsning

Publicerat den av

Igår var matte med kusin till Eukanuba Arena och lyssnade på en föreläsning med Rackarungarnas Hundskola (finns i Skellefteå). De 10 viktigaste sakerna din hund bör lära sig. Inspirerande och rolig, en klok kvinna med mycket erfarenhet. Grymt intresserad av hennes Rambobana – där man kan jobba med självförtroende hos hunden, att våga mer.

Eftersom vi var ett litet gäng blev det också lite mer diskussion än bara föreläsning. Alla hade olika erfarenheter och olika hundar, raser, individer. Utbytet var intressant.

Köpte dock ingen bok denna gång men absolut intresserad av boken om Nose Work! Så kul hundsport.

Eftersom Theo gillar att åka bil fick han följa med och vara hos mormor under tiden. Bra för grabbarna att ibland vara ifrån varandra också. Dom är ju annars hela tiden med varandra.

Vissa saker kan våra grabbar, andra inte – som att uppföra sig vid dörren 🙂 Inser att det bara är vi själva som inte tränat nog ihärdig. Men vissa saker får gå, speciellt nu när dom blivit pensionärer. Just nu gäller nog inga regler alls känns det som 🙂 Selektiv demens? 😉

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Årsmöte och föreläsning

Publicerat den av

Matte fick äran att hämta upp föreläsaren, en leg sjukgymnast från djursjukhuset, och ta med henne till årsmötet i Byske. På vägen hade vi massor av tid att prata och diskutera olika hundrelaterade grejer.

Årsmötet flöt på bra och efteråt fick vi beröm från föreläsaren om att vi kunde hålla så sams trots att vi har en ras med så stora variationer inom rasen. Det måste vara tråkigt att vara med i en klubb där man inte kan hålla sams eller god ton. Utgångspunkten som alla har gemensamt är ju det man älskar mest, sin ras/hund. Oavsett inriktning eller aktivering så älskar man ju sin ras och vill utveckla den till det bästa den kan bli. Man måste ju acceptera att andra har andra åsikter och uppfattningar om saker eller prioriterar annorlunda. Antingen får man vässa sina egna argument och läsa på eller så får man helt enkelt konstatera att man tycker olika och lämna det där. Varför dra igång ett bråk som skadar både klubb och relationer?

Jag tycker man alltid ska utgå från de egenskaper rasen ursprungligen var avlad för. Att värdera de egenskaperna och utveckla dem men att även kunna se och pröva nya grenar som kan vara bra aktiviteter och där hunden kan ha talang. Tråkigt där vissa raser delats upp i två, för att man inte kan enas eller där skillnaderna är så stora i vad man använder sin hund till.

Efter årsmötet fick vi ta del av en bra föreläsning om hundhälsa genom hela hundens liv. Allt från aktivering och utfodring av valpar och unga hundar till hårt arbetande hundars behov.

Det vi tar med oss är att alla foder i Sverige i grunden är bra. Det gäller att hitta det som passar just min hund och hundens kondition, päls, avföring och allmänhälsa får avgöra vad som är bäst. Att vanligaste orsaken till att senorna går av på hundar i Norrbotten är stålkanten på skidor (?!). Så bäst att välja skidor utan stålkant. (Vi som tänkt skaffa skidor och börja åka på isen).

Sen fick vi veta att det allra bästa sättet att få en hund att bygga starka, smidiga och hållbara kroppar är att skritta i skogen vilket är ett kvitto på att vi gör helt rätt med våra hundar. Skönt att få en sån bekräftelse av någon kunnig. Då vet man att man är på rätt spår. Koppelpromenader i skogen där hunden får använda sin “fyrhjulsdrift” är riktigt bra träning. Så bara köra på med träningen nu i vinter i snön och sen till våren och sommaren i skogen.

Over and out."The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Föreläsning om jakt med små drivande hundar

Publicerat den av

Hans och Erik från Norrbottens beagleklubb höll en bra, informativ och rolig föreläsning om jaktens alla delar; från ursprunget, rasernas bakgrund och injagning till utrustning, goda råd och filmer för att illustrera det som berättades.

Det jag tar med mig från föreläsningen är:
– skaffa den hundras som passar den jakt du själv vill utöva
– lär känna din ras och rasens bakgrund men
se hunden som individ och inte som ett genomsnitt av rasstandarden. Alla hundar är olika och har olika behov för att bli bra jakthundar
– på vägen till att lyckas sker många misslyckade jaktdagar.
– ha tålamod och kul tillsammans med din hund.
– välj utrustning som passar dig och din hund som gör jakten säkrare, mer spännande och roligare då du kan följa hunden via dagens teknik. Du lär dig hur din hund jagar, hur och var den söker, när den tappar och hur den gör för att hitta tillbaka.
– en vältränad hund skadar sig mer sällan och gör inga dumma grejer ute i skogen, aktivera hunden inför jakten på lämpligt sätt.
– Det är inte hundens fel om jakten inte blir som du tänkt dig. Du måste väga in sådana faktorer som vilket underlag det är, markerna du jagar på, temperatur och väder, vind, viltet som rör sig i området och när på hösten du jagar. Det som för dig kan se ut som en perfekt jaktdag kan för hunden innebära att den inte känner några dofter alls. Spår kan om det är frusit på “fastna i frosten” eller regna bort.
– spår ändrar karaktär vilket gör att hunden kan sluta följa det
– olika djurslag släpper olika mycket vittring
– lär känna det djurslag du vill jaga.
– jakten ska bedrivas på ett etiskt sätt, att aldrig utsätta hund eller vilt för risker eller stress i onödan.

Så intressant och bra föreläsning!"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Å nu har nya nr av Hundsport kommit (1-2/2013) och på sidorna 36-40 så skrivs det om Adventure dog conference 2012 som handlar om jakt.

Om skotträdsla eller hjärnskada föreläste Annette Säljö om forskning som visat att skallbenet inte skyddar mot den tryckvåg som uppstår när ett vapen avfyras. Är huvudet tillräckligt nära vapnet kan följden bli tryckstegring i hjärnan och blödningar som kan leda till beteendestörningar. Detta kopplas till att soldater som utsätts för upprepade impulsljud av den här typen kan utveckla PTSD (posttraumatiskt stressyndrom). I USA är PTSD en erkänd diagnos även hos tjänstehundar i försvaret. De drabbade hundara kan bland annat sluta urföra det de är tränade för att göra. De blir misstänksamma, stressade och har ångestbeteenden. Skotträdsla är hos “vanliga” hundar är dock troligen inte fråga om hjärnskador då symtomen endast visar sig när de hör skott. I övrigt är de normalfungerande. Hjärnskador är permanenta och påverkar hunden hela tiden. Skotträdsla hos jakthundar är inte vanligt och ofta förknippar jakthunden skottet med en förväntan på fält byte. Men eftersom jakthundar tillhör de hundar som exponeras oftare för skott än många andra och därtill ofta från betydliga närmare håll, är kunskapen om hur impulsljud påverkar hjärnan viktig.

Detta är ju  jätteviktigt att ha i minnet när man tränar och jagar med sin hund. Att vara uppmärksam på tecken på förändringar i hundens beteenden. Att inte utsätta hunden för impulsljud i onödan.

—————————————————————————–

Björn Forkman föreläste om eftersökshundens spårtrogenhet. Genom att förse älgar, hjortar och björnar med GPS och sedan följa spårhundarna kom han fram till att hundarna i snitt lämnade spåret redan efter 60 – 200/250 meter. Det är långt innan de hittat djuret de skulle följa. Hundar som inte användes till jakt på björn spårade björn bättre än de som gjorde det. En förklaring kunde vara att när hunden blir fysiskt trött använder den mer tid till att flämta och mindre till att sniffa vilket påverkar spårförmågan. Ett annat möjligt skäl är att hundar som är tränade att söka flera olika saker är mindre skickliga än de som bara är lärda att söka ett viltslag. Hundföraren kan också vara ett störningsmoment i synnerhet om denne tror sig ha “svaret” och hunden är osäker. En slutsats var att hundar vanligen gör något för att få ut något av verksamheten. Hundar som används till jakt på ett visst viltslag tycker sannolikt det är roligare att spåra ett levande djur än att ta sig an ett gammalt spår och väljer därför ett sådant om den kan.

Vill man ha en spårsäkrare hund så bör den bara tränas på ett viltslag. Det var lite oväntat.

——————————————————————————–

Hundarnas känsloliv består av sju känslor som är omvårnad, lust, lek, sökande efter resurser, rädsla, ilska och separationsångest enligt Karolina Westerlund. Jaktbeteenden är en av de positivt laddade känslorna enligt den här uppställningen. Även bytesdjurets känslor har betydelse. Det förföljda djuret kan känna rädsla eller ilska. Känslan ilska kan till exempel leda till angrepp för att försätta förföljaren ur spel.

Hundar har alltså separationsångest som en av sina grundkänslor. Det bör varje hundägare beakta vid t ex ensamhetsträning. Även jakthundar har behov av sin familj/flock.

——————————————————————————–

Kjell Bräster från SKK jakthundskommitté pratade om vildsvinsjaktens etik. Vildsvinens utbredning i landet ställer större krav på jakthundarna vi har idag.  Att använda för skarpa hundar är inte jaktetiskt riktigt och dessutom farligt för hunden, eftersom ett trängt vildsvin ofta gör aggressiva utfall mot hunden. En viktig förutsättning för att behålla vår jaktlagstiftning, den mest liberala i världen, är att fortsätta ta avstånd från olämpliga hundbeteenden och arbeta för att bibehålla en hög etik i jakten. Det är viktigt att fortsätta jaga enlgit nordisk tradition med hundar som jagar enskilt.  Olika former av jaktprov ska hjälpa till att identifiera goda vildsvinshundar men bristen på provmarker gör att få hundar prövas. SKK och jägarförbundet har ett officiellt anlagstest för viltsvinshundar som där resultatet stamboksförs. Hittills har ca 200 hundar testats, varav två tredjedelar blivit godkända. Den som tränar lyckas bättre än den som inte gör det.

Så klart måste all jakt ske med respekt för viltet och med hunden och förarens säkerhet i fokus. Det är otroligt viktigt att även jakthundars mentalitet och jaktegenskaper (ej bara dom fysiska) utvärderas ordentligt för att inte få fram  olämpliga jakthundar. Däri ligger uppfödarnas ansvar! Även jakthundar måste ju tränas på lämpligt sätt, inte bara förvaras halva året för att inför jakten sakta “cyklas” igång. Jakthunden måste som vilka andra högpresterande tävlingshundar hållas igång hela året, även om viloperioder är viktiga. Konstigt vore annat.

——————————————————————————-

Agrias företrädare Ib Ahlén pratade statistik om skogen som farlig plats. De vanligaste traumatiska dödsorsakerna hos jakthundar är att hunden blir påkörd att den försvinner eller drunknar. På fjärde plats kommer skador som orsakas av vilda djur, t ex vildsvin. Men mörkertalet är stort. Vissa rasskillnader kan urskiljas när det gäller skador. En tysk jaktterrier går t ex till veterinären på grund av skadad orsakad av vilda djur oftare än genomsnittshunden medan jämthunden gör det för skottskador. 

Att hunden, ens familjemedlem och jaktkamrat, skadas på sitt uppdrag är nog det som varje jägare fruktar. Känns ju hemskt att jämthundar oftare än andra uppsöker veterinären pga skottskador (?!) Hur kommer det sig? Ny teknik möjliggör i störreutsräckning för jägaren att följa var och hur hunden rör sig över ett område. Att kunna se hunden som är på väg mot en stor väg tex kan ju göra att föraren hinner kalla in eller avbryta innan en olycka sker?

——————————————————————————–

Gällande relationens betydlese för jaktbeteendet och grundläggande fostran föreläste Mattias Westerlund om. Inlärningen ska gå i små steg och hunden ska lyckas göra rätt varje gång och man ska använda beröm betydligt oftare än “nej”.

Ja det är väl en sjävklarhet att jakthundar behöver grundläggande fostran och att all inlärning måste ske med beröm och uppmuntran! Även förbudsord behöver läras in men inte med våld, hot eller skrämsel. Det vet väl varenda kotte vid det här laget, och den som inte gör det lever kvar i gamla avdankade “sanningar” som gång på gång motbevisats. Den som kallar det “köttbulledressyr” vet heller inte vad det handlar om. Man belönar rätt beteende och ignorerar felaktiga. Ju mer hunden för göra rätt med belöning desto mer kommer den vilja göra rätt. Hundar drivs av motiveringar. Att skrämma eller göra illa hunden i tron att den kommer välja bort beteenden är ju dömt att misslyckas. Då får man hela tiden göra om det, göra illa hunden gång på gång. Om man lär hunden att “belöningar väntar om du gör så här” – vips så gör hunden det självmant! Svårt?! Nej knappast!

——————————————————————————–

Avslutningen av reportaget finns att läsas på sidan 105 och där fastnade jag för Berikning ger jaktlusten utlopp. Att kaste en boll eller låta hunden leta godis tillfredsställer knappast hundens jaktbehov enligt David Selin. Jaktlekar med andra hundar räcker inte heller och kan dessutom i värsta fall gå överstyr. Lösningen heter berikning som handlar om att utforma hundens miljö så att den får utlopp för sina beteendebehov och kan påverka sin situation. Blodspår, vallning och av stora bollar och i viss mån drag kan på några sätt tillfredsställa hundens jaktbehov. Även jakt- och vallhundar kan må bra av berikning under icke-jaktsäsong. Han säger bland annat så klokt:

– Om jag skaffar en hund med specifika behov är det min skuldighet att tillgodose dessa. 

Så är det ju! Att tänka till innan hundköpet. Vad är det för typ av hund jag vill ha, vad kan jag erbjuda den? En jakthund behöver få utlopp för sina jaktinstinkter. Men jakthunden behöver också grundläggande fostran och är lika beroende av närhet/beröring och flocken som vilken annan hund som helst. Alla kan vi lära oss mer om hundars beteenden vilket ger oss fördelen att på bästa sätt utforma miljön, relationen och samspelet med våra kära familjemedlemmar så att de kan utföra sina uppgifter på allra bästa sätt! Vilket slöseri av resurser och värdet på hunden och relationen det vore annars..

Kul att läsa mer om jakt i Hundsport!"The world is changed by your exampel, not by your opinion"