Vem och varför?

Ja igår hände det igen. Jag och mamma åkte och handlade på stan och var borta i kanske 3 timmar. När vi kom hem hade “någon” slaktat mammas stickning (tuggat på mönsterbeskrivningen och trasat sönder påsen), vält en blomma i gästrummet och slitit sönder en pappåse i tvättstugan. Det är ju inte oersättliga saker men frågan kvarstår – vem och varför?

Idag skulle jag gå en långpromenad själv så promenerade med hundarna en sväng först och sedan, för att skona hemmet, så tog jag fram burarna. Satte in dem i var sin bur, jag skulle vara borta strax över en timme.

När jag kommer hem är mysteriet löst. Vem – Alf. Han hade fått panik i buren och slitit sönder hela bottenplattan i plast. Det låg bloddroppar på golvet, ingen större mängd men ändå. Frågan som återstår är varför?

Alf har, ända sedan vi hämtade hem honom för 9 år sedan, haft svårt att vara ensam. Han har max klarat ett par 3-4 timmar. Sedan har han suttit och skällt och ylat och gråtit. Vi löste det då med hundvakt, där han alltid är när vi jobbar. Lugnt för honom och lugnt för oss. Problemet är ju att man måste kunna åka iväg och göra ärenden och på sommaren, pga värmen, vill vi inte ha med dom i bilen. Alf har dock klarat detta. Aldrig haft sönder något. Han har alltid hälsat mer intensivt när vi kommit hem än vad Theo har gjort.

Så vad har hänt för två veckor sedan då han helt plötsligt börjat få riktigt panik av att bli lämnad hemma med Theo?! Vi förstår inte.

Min första misstanke är – 10 år gammal hund – hälsoproblem? Äldre hundar kan ju få sämre hörsel, syn, balans osv. vilket kan göra dem mer oroliga. Ska konsultera veterinär om en hälsocheck bör vara på sin plats? Tänderna kanske?

Om det inte är något fysiskt fel på honom (han visar inga tecken på smärta/obehag eller förändrade beteenden i övrigt, äter och dricker bra, gör sina behov och rör sig obehindrat) kan man då träna bort detta? Är det då ett beteendeproblem? Och vad skulle det i så fall bero på?

Nu får vi göra en plan för hur vi ska gå vidare. Theo behöver också få en ursäkt! Han stackarn har blivit anklagad därför att han har “ADHD” (väldigt livlig, aldrig tyst och lätt att dra igång). Undrar hur Theo har mått när Alf fått sina utbrott?

Tänk om de kunde tala om för oss hur de tänker…

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

När hunden morrar

Ett fenomen som uppkommer då och då. Vad betyder det och vad ska du göra åt det?

Ja för det första så betyder det att hunden kommunicerar med dig. Den visar tydligt att den inte gillar något i situationen. Vad det är beror ju på situation. Är den rädd att bli av med något? (t ex att du ska ta benet den tuggar på). Är den rädd för något? (t ex mötande hund eller barn)

Morrande är en varningssignal som du ska lyssna på. Ge hunden utrymme och backa. Den vill ha avstånd.

Anser du att du måste ta benet ifrån hunden? Byt mot något annat. På så vis lär du hunden att den inte förlorar något och du får det du då vill ha av den.

Morrar den vid matskålen? Ja, att förlora maten är ju en livsviktig fråga så har du ingen anledning att störa den vid maten så låt den vara och ge den utrymme. Lär även barnen i hushållet detta. Om du MÅSTE ta skålen så byt mot något annat under tiden.

Lös situationen utan konfrontation. Hur, beror på situation. I akuta lägen ja då gäller ju akuta lösningar men det är det sällan i vardagen om man kan läsa sin hund och lär sig vilka situationer som är obehagliga. Jobba på att vända dom situationerna till något positivt istället.

Hunden försöker inte ta över ledarskapet hunden kommunicerar. Det är den viktigaste delen i att förstå hunden – att man inte feltolkar signalen! Då agerar man utifrån helt fel utgångsläge vilket leder till mer problem antagligen.

Varför är det så svårt för, framför allt män, att släppa tanken på att hunden hela tiden försöker ta över ledarskapet? Att vara immun mot forskning och ny kunskap verkar också vara utbrett. Blir snart galen på det. Det som förvånar mig mest är att en del verkar nästan stolta över att inte “tro på” ny kunskap. Helt otroligt att man på 2000 talet inte kommit längre än att tro att man måste vara “den starka ledaren” och alltid visa “sitt missnöje” i alla hantering och träning av djur.

Här är några bra inlägg i debatten.
Anders Hallgren
http://dogparkour.se/nar-hunden-morrar/
http://www.milenewallin.com/hjalp-hunden-morrar/
http://www.harmoniiroslagen.se/news/ar-det-ratt-att-bestraffa-en-hund-som-morrar-/"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Psykbryt på Theos ätande!

Jag får snart psykbryt på Theo och hans ätande av olämpliga saker. Man får aldrig glömma att stänga en dörr eller lämna nåt framme som han kommer åt. Aldrig. Inte ens för en sekund. Tänkte mig inte för idag på lunchen och ställde väskan i hallen på golvet. Jaha vem hittar jag som dragit ut grejer och tuggat på? Theo!

Han tuggar på allt, läppsyl, glasögon, matrester, sopor, pennor, mediciner. Ja vad som helst. Tänker ibland att “skyll dig själv om du blir sjuk” men sen får jag dåligt samvete.

Han får mat regelbundet, två gånger om dagen. Han får tuggben varje dag. Han får också lite snacks under dagen ibland. Ändå så ska han rota och hitta i dom mest undanskymda vrårna och han har som totalkoll på när man råkat glömma en av alla dagens rutiner av att koll att det inte finns nåt ätbart att komma åt.

Än så länge öppnar han inte dörrar (jo skafferidörren) men den dagen han gör det blir det till att ha han i hundgård utomhus eller nåt. TokTheo!"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Läxa flockhanteringskurs 2

Ja ytterligare en läxa i flockhanteringskursen. Utifrån förra bilden där vi skrev stödord om våra hundar ska vi tänka på om det är några saker vi har “problem med” och om det är något vi är nöjd med och vill jobba mer med.

Så här blev det för Theo:

Jag tänker att stressen, skälligheten och oron hänger ihop. Får man bukt med stressen så löser sig resten. Han härmar ofta Alf i mycket av hans beteenden så får vi tyst på Alf vid hundmöten så funkar d för Theo också. Theos arbetsglädje och nyfikenhet är hans största vinster, förutom att han är så snäll och godtrogen som han är. Vill verkligen låta honom utforska saker och vara så nyfiken som han är.

Flockhanteringskurs, läxa

Flockhanteringskurs, läxa

Och för Alf:

Flockhanteringskurs, Läxa

Flockhanteringskurs, Läxa

Som sagt, om Alf inte vore så osäker vid hundmöten eller vid möten med nya människor så vore han den perfekta hunden. Han har inga andra jobbiga beteenden. Han är snäll, from som ett lam och jättelätt att jobba med! Älskar denna hund."The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Curlade hundar?

Idag fick jag en sån skrattattack så tårarna rann. Vi satt och pratade om hur bra våra hundar har det mot många andra som lämnas ensamma alldeles för länge, lämnas i varma bilar osv. Vi landade i att våra hundar nog är så bortskämda och curlade att de därför inte klarar världen utanför lägenheten (detta är givetvis skämtsamt). Men det slog mig – kan man skämma bort sin hund för mycket? Kan man curla hundar? (Med curla menas att man som ägare hela tiden “går före” och anpassar omgivningen så att hunden aldrig möter några motgångar eller utsätts för någon form av negativitet, i sådan utsträckning att hunden till slut inte klarar av situationer som dyker upp oväntat eller utan att ägaren är där). Man pratar ju om att barn idag är för curlade och inte klarar motgångar i livet utan att bryta ihop. Kan det vara samma med våra hundar?

Det jag skrattade åt var att våra hundar sover i en tryckavlastande säng (tempurmadrass för 30 000 kr) eftersom de sover med oss, har hundvakter på dagarna som har dom ute i stugan och de får bada och sola så mycket de vill, går 2 timmars promenader och leker med hundkompisar istället för att sitta i en tom lägenhet och vänta på oss. De har varandra att leka med, bråka med och sova med. Vi skojjade om att de är vana att leva på “rysk kaviar” medan andra hundar äter torrfoder (våra äter också torrfoder men vi landade i att dom är små bortskämda dryga brats mot sina grannhundar) 😀 Så är det givetvis inte men visst kan jag tycka att dom har det väldigt bra.

Nu när det är sommar låter vi Alf själv bestämma avstånden vid hundmöten och jag tycker det går över förväntan bra. Han börjar själv välja ut hur nära det är ok att gå en annan hund. Ibland går det ganska nära medan andra gånger vill ha helst gå åt ett helt annat håll och inte alls titta på hunden vi möter. Men tystare blir han. Ju tystare Alf är desto mindre skäller gaphalsen Theo. För Theo är ju inte rädd för hundar som Alf, han tror bara att man måste skälla på dom som Alf gör 🙂 Nackdelen med två hundar är att dom lär sig av varandra. Jag anser ju inte att det är att curla Alf utan helt enkelt ge honom mer kontroll i vardagen.

Själv tror jag nog inte man kan curla en hund så att den får problem i livet. Däremot kan nog en del ägare lägga sig i lite för mycket och bestämma allt åt hunden. Men en sådan hund mår nog inte bra, den blir säkert apatisk till slut. Tänker på våra förra grannar som till och med gav hunden kommandon när den skulle leka (“nej”, “sitt”, “inte så” osv osv). Hunden fick aldrig ens titta snett åt nåt håll. Stackars hund, hade en mycket sorgsen blick tycker jag.

Kan man curla en hund så den får problem i olika situationer?

  • Ja, hundar måste lösa vissa situationer själva (42%, 5 Votes)
  • Nej, fler borde bry sig mer om sin hund (25%, 3 Votes)
  • Ja man gör hunden en björntjänst (17%, 2 Votes)
  • Nej, all kärlek är bra kärlek (8%, 1 Votes)
  • Kanske, beror på hunden som individ (8%, 1 Votes)
  • Vet ej (0%, 0 Votes)

Total Voters: 12

Loading ... Loading ...
"The world is changed by your exampel, not by your opinion"