Etikett: Husbygge

Ja idag var dagen D. Dagen vi väntat på i över ett år. Dagen då vårt hus skulle komma på plats.

En kort historia:
Huset skulle ha varit klart att flytta in i redan november 2015 men på grund av en oseriös entreprenör som lurat av oss pengar, som vi polisanmälde, blev det inte så. Han lurade oss, ljög och manipulerade hela byggprocessen trots att vi hade bevis på motsatsen. Nytt avtal skrevs i maj 2016 och sedan dess har vi bara väntat på att börja se att det kommer igång ett bygge. Läs tidigare blogginlägg om husbygget här och här.

Så mot bakgrund av alla problem som varit så kanske ni kan förstå känslan när vi kommer ut till tomten och dom säger att kranbilen är trasig! Katastrof igen. Skulle vi inte få upp huset den här gången heller?!

VVS firman var ute och gjorde klart avloppet i grunden, som varit feldraget. Idag liksom? När husstommarna kommer? Dom har haft hela sommaren på sig men idag blev det klart. Nå bättre sent än aldrig. Onödigt att gjuta igen idag när dom behöver gå på golvet…

Elskåpet var på plats men ingen el var ikopplad trots att elektrikern skickat in förhandsbesked om att slå på strömmen 1 oktober. Började ringa runt och fick till svar att något sånt uppdrag hade inte elbolaget. Men hallå! Till slut fick jag prata med en av installatörerna och han sa att de varit ut förra veckan men att det då saknats delar som elektrikern skulle ordna och sedan ringa och bekräfta att det var klart. Han skulle ändå komma ut och kolla. Ringde elektrikern som suckade och sa “jag har ju ringt och meddelat att det är klart”. Sånt här gör mig förbannad. När stora bolag inte vet vad den ena eller andra gör. Ingen pratar med varandra. Nå till slut dök dom upp och kopplade i strömmen.

Ja som ni förstår var stressen redan hög på morgonen och oron stor att vi åter skulle bli besvikna. MEN! Sen kom den: Kranbilen!

Så några timmar senare än beräknat, fick vi igång processen. Lastbilen kom med material och då gick det fort.

Rått/skadedjursskydd.

Så höll dom på till sent på eftermiddagen. Vi bjöd på lite fika och läsk, är väl det minsta man kan göra en sådan här dag. Är tacksam att vädergudarna varit med oss idag, förhoppningsvis hela veckan!

Sista biten på plats vid 19 tiden. Imorgon ska allt rätas ut och fästas och takstolarna ska komma på! De saknade lite isolering men som tur var hade svärfar en oöppnad rulle i stugan så husse åkte snabbt och hämtade den.

Äntligen börja vi se ett slut på historien. Även om det är många månader arbete kvar innan vi får flytta in. Däremot har vi nu kommit ett steg längre än någonsin tidigare. Kanske kan vi få upp ett hus nån gång. Grannarna har redan satt ut sin matjord och fixat tomten (dom flyttar in tidigare än oss). Våra pengar är ju slut så tomten får vara en arbetsplats framöver. Ett evighetsprojekt 😉 Bara vi får flytta in så ska det väl ordna sig.

Ja då packar vi igen. Vi lånade en lägenhet i sommar men nu är det dags att flytta igen. Det står stilla med huset fram till vecka 42 då husstommarna är planerade att komma. Så denna eviga väntan, som varit i ett års tid, fortsätter. Det är det mest frustrerande med hela det här husprojektet – den eviga väntan. Att inte se något hända utan bara vänta på nästa besked och nästa besked. En dag känns som en evighet.

Det största skadan som Greger Sundman och Laplandvillan Ab orsakat är misstron, att ha tappat tron och att inte våga hoppas att det kommer gå vägen. Att hela tiden tänka “nu går det för bra, vad kommer hända nu?“. För så såg hela förra årets husprojekt ut. När något skulle påbörjas så kom det bara negativa besked, förseningar, bortförklaringar och nya löften. Jag undrar om han är stolt över sitt arbete? Om han känner att gör ett bra jobb? Sover han gott om nätterna? Till oss har han förklarat att han varit naiv och godtrogen. När man är egenföretagare med många år i branschen (enligt honom själv) så kan man väl inte kalla sig naiv och godtrogen? Har man inte lärt sig något under åren? Förstår man inte hur branschen funkar eller såna grundläggande saker som att har du inte skriftliga överenskommelser så blir det svårt att bevisa “överenskommelser”. Dessutom om man inte betalar för sig så får ju det automatiskt konsekvensen att man inte får göra nya affärer! Det behöver man inte vara Einstein för att räkna ut! Att sen ljuga för oss och säga att han har gjort beställningen av husstommarna fast han inte har gjort det (då det krävde en förskottsbetalning på 20 %) gör ju honom till bedragare.

Vi har lidit stor ekonomisk skada, som inga försäkringar täcker, men att inte våga hoppas och tro är väldigt deprimerande. Vi fick för någon vecka sen veta att ytterligare en husägare i området där vi bygger råkat ut får entreprenörer som ej hållit vad dom lovat, utlovat ett pris men sedan har det kostat mer i slutändan, fått göra om, fått förseningar och till slut många punkter på slutbesiktningen som inte var godkända. Att det ska få vara så här i branschen! Vem skyddar den enskilde som inte har råd med dessa merkostnader och tidsförskjutningar? Man ska bara lösa det. Företag kan ta en förlustaffär och gå vidare. De kan räkna in detta i en större budget. Men för en enskild person/familj är ju husköp ofta det största och mest avgörande köp man gör i sitt liv. Det är ingen liten sak.

Nu har vi sån tur att vi har familjer som ställer upp med boende, vänner som hjälper till att skotta, kratta och bära men alla har kanske inte det.

Vår nya entreprenör sköter sig hittills bra. Ringer upp och svarar direkt. VD:n på Laplandvillan kunde man ringa till 5-6 gånger innan man fick svar att han satt i möte och skulle ringa upp. Som han sedan sällan gjorde. Nu har ju inte våra husstommar kommit ännu men grannarnas hus är uppe och nu byggs det inomhus. Det känns ändå bra i sammanhanget och ger hopp om att de arbetar lika bra på vårat hus sen. Det ger lite ork att fortsätta. Vi har inte hört något alls om polisanmälan vi gjorde. Hoppas verkligen den tas på allvar men som enskild är det svårt att få rätt mot bolag.

Igår ringde jag runt och ordnade med förhandsanmälan kring elanslutningen som måste komma in till energibolaget i god tid. Så nu ska väl den detaljen vara klar. Det verkar vara bra förutsättningar för oss då all el är fördragen tydligen. Själva anslutningen kostar 30 000 kr (minst). Man kan undra varför. Koppla i en kontakt liksom. Bara betala å se glad ut.

Längtar så tills husstommarna kommer. Att få se hur det kommer att se ut på riktigt, inte bara på papper. Om alla saker man haft planer kring fungerar i verkligheten. Om det blir som vi tänkt oss. Om hundarna kommer trivs. Mentalt kommer det kännas som en stor seger bara att få upp husstommarna! Att se det på plats. Bara hoppas vädrets makter är med oss.

Sen får vi ta tag i allt det där med tomten som vi skulle ha fixat för pengarna vi hade kvar men som nu är borta…

Stenmjöl till uppfarten och delar av framsidan. Baksidan är till hälften utfylld med fyllnadsmassor och lite mer kommer. Men det återstår matjord vilket går på minst 60 000 kr som vi inte har. Utan gräsmatta blir det ju tråkig tomt men det får bli en senare huvudvärk. Bara vi får upp huset och kan bo där får vi spara å fixa allt eftersom. Vi ska ju bo där i många år. Som ni ser så har ju de som gjutit grunden lämnat skåpet till golvvärmen oskyddad i ett års tid. Utsatt för vädrets makter. I ett nytt hus. Saker bara får förstöras för att ingen tar ansvar.

Allt annat runt ikring, med hundträning osv står ju stilla. Försöker göra lite trick å så när jag har tid och ork. Men att träna Alf för fortsättningsklass i Rallyn, eller att jobba med Theo i nybörjarklassen inför en start känns långt borta. Allting är ju nedpackat och orken finns inte där.

Läs tidigare inlägg om vår husaffär här och här och här

Nu när det står klart att vi inte fick huset i november så frågar många hur vi orkar leva som hemlösa. Det har gått ett år sen vi sålde lägenheten och tillfälligt skulle vara inneboende. Nu vet vi att det blir ett år till som hemlösa. Ja hur orkar man?  Har inget bra svar. Man måste. Det hjälper inte att bryta ihop. Ibland bryter man ihop i alla fall. Sen blir man förbannad och vinnarskallen tar över. Vi ska klara det här! Vi ska få upp vårat hus. Vi ska njuta när vi får flytta in. Ingen husägare kommer vara gladare än vi den dagen vi får nycklarna, just pga alla problem.

Många frågar om det är jobbigt att få frågor om projektet, och nja det är inte frågorna som är jobbiga. Det känns bättre att säga som det är och få stöd. Det lättar pressen lite. Däremot är ju hela situationen jobbig och varje gång man pratar om det påminnas man ju om det. Men precis som att prata så hjälper det också att skriva av sig. Dels för minnet, man kommer ju inte ihåg alla turer som varit ens, eftersom det pågått så länge. Stressen gör också att man får minnesluckor – kommer inte ihåg allt. Då är det bra att “journalföra”.

Problemen har inte helt slutat. Vi och en granne köpte lika mycket fyllnadsmassor men deras tomt är färdig medan vår saknar en stor mängd massa. Det tog slut. Ännu mer på inköpslistan som vi inte har råd med.  Det har även blivit ett fel i avloppet i garaget som måste åtgärdas.

Nu har de större (lokala) tidningarna skrivit om vår situation. Vi vill visa på hur illa d kan gå för en enskild människa när ett bolag, och framför allt när man blivit lurad, inte kan leverera. Vi vill också berätta om hur illa denna entreprenör skött sig och om alla lögner som vi fått höra.

Mycket kan man skylla på oss, vad vi borde ha gjort annorlunda men vi hade ju aldrig gått in i denna affär om det fanns information som tydde på att det skulle gå så här. Med facit i hand kanske d fanns mer vi kunde ha gjort men det finns fler faktorer i hela soppan än att vi borde ha kollat upp företaget bättre. Tomten såldes av mäklare ihop m Laplandvillan Ab och ville man ha tomten så ja, inte så lätt att få det då om man inte tog hela konceptet. Det är ju läget man köper. Ett hus kan man bygga om men du kan aldrig ändra läget. Vi ville verkligen ha just denna tomt. Ja bland annat.

Här kan ni läsa i Kuriren. Så klart har dom spetsat till rubriken lite. Några missar i texten men det är ju fokus på att varna andra som är viktigt. I de andra tidningarna är det plusartiklar så ingen idée att jag länkar.

Nu hoppas jag bara att vi snart får höra lite positiva nyheter. Hittills har varje samtal vi haft gett oss mer dåliga nyheter, gett oss mer arbete i form av att ta reda på saker eller ordna upp, göra om osv. Tänk om vi nu skulle börja få lite flyt i det här.

Till det positiva så är nu vattnet och avloppet nedgrävt och i kopplat i plattan. Tomten är som sagt bara till hälften fylld med fyllnadsmassor men där är det förberett och klart att lägga matjord (när vi har råd med det).

Så håll tummarna hårt för oss att det börjar bli medvind nu. För nån gång kraschar man av stress och jag vill inte uppleva den dagen…