Etikett: Inlärning

Gratis kurs om hur känslor påverkar inlärning hos djur

Publicerat den av

Jag har anmält mig till en gratis kurs på engelska om hur känslor påverkar inlärning och träning hos djur. Superintressant. Fyra korta filmer med bra innehåll från en som forskar på just detta – en etolog.

Gå in och anmäl dig du också. Fram till 27/1 bör du kunna se filmerna. Via facebook. https://illis.se/en/emotions-learning-training-videos/

Jag hoppas alla som har ett husdjur eller är i närheten av djur ser detta! Så viktigt att ha förståelse för och kunskap om:

Core Affect Scale

Hur du framkallar de positiva känslorna som möjliggör inlärning hos djur, och hur du ökar djurens motståndskraft mot saker som oundvikligen behöver genomföras men som är obehagliga.

Hur du bygger en god relation med ditt djur

Hur rädslor fungerar och hur du hanterar dem

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Vad kan man göra med en tax?

Publicerat den av

Oavsett varför du skaffat en tax (sällskap, jakt eller träningskompis) så finns det massor av saker man kan göra med en tax förutom rasklubbens fyra “ben” – utställning, drev, gryt och viltspår.

Jag tycker taxen är en allroundhund. Den fungerar mycket bra till många olika aktiviteter. Och tro det eller ej, de är smarta och lättlärda! 

Ofta får man höra och läsa om hur envis, tjurig och egensinnig taxen är. Om hur svåra de är att dressera. Jag håller inte med. Det sitter hos ägaren. Det är jag övertygad om. Det gäller att hitta rätt “Lön” för arbetet. Inte muta, belöna. Det är en stor skillnad. Något jag skrivit om i tidigare inlägg. Läs mer här.

Alf och Theo är två helt olika individer, både temperament, sätt och personlighet. Den ena lugn och eftertänksam, den andra vild och ivrig. Men båda har något gemensamt – att dom älskar att lära sig nya saker. De verkligen söker kontakt och hoppas på att vi tillsammans ska hitta på något. För det är ju det all dressyr handlar om. Att göra tillsammans. Inte envägskommunikation – hunden ska blint lyda föraren. Utan om samarbete, glädje och skratt.

Rallylydnad
En utmärkt aktivitet att utöva tillsammans med sin hund, oavsett om man avser att tävla eller bara ha kul. Föraren och hunden ska tillsammans gå en bana där föraren är “vägvisare”. Skyltarna talar om vad som ska utföras. Det är lätt att göra hemma på gården och man får en följsamhet som fungerar väl i vardagen också. Jag skulle förespråka att man går en kurs om man är helt novis inom området eftersom det är viktigt med grundförutsättningarna i inlärningen – aldrig bestraffa (träningstillfällen får inte uppfattas som något negativt för hunden), uppmuntra, lägga lagom svårighetsgrad och utmana i rätt tid.

Nosework
En kanske ännu mer utmärkt aktivitet för just taxar som ofta älskar att arbeta med sitt luktsinne. Hunden ska söka en specifik doft, som i specialsök. Hunden ska kunna söka igenom ett rum, en bil, ett område utomhus eller en bana. Hunden ska markera doften åt sin ägare. Inte särskilt svårt att göra eller tidskrävande. Hunden blir trött efter bara några minuters sökande. Mycket beröm och uppmuntrande under träning. Av nosework får man en trött och nöjd hund. Hundens “arbetssinne” får gå på högvarv.

Dogparkour
Här ska hunden träna balans, styrka, kroppskontroll, impulskontroll och mod. Att krypa under, hoppa över, studsa på, gå längs efter, vara högt som lågt ger en stark och stabil hund även i andra sammanhang. Kan tänka mig att just jakthundar skulle ha stor nytta av denna typ av lekträning. Man tar det man hittar. Detta kan vara en krävande aktivitet och man måste börja försiktigt tills hunden vänjer sig och bygger styrka och stabilitet i kroppen innan man går på de svårare momenten. Men även en tax kan imponera i höjdhopp, längdhopp eller balansakter 😉

IMG_20140809_125824

Balansakt.

Balansakt.

Doggy-pilates
Pilatesboll och hund. Bygger styrka, stabilitet och balans. Jag skulle verkligen rekommendera en kurs eller kontakt med en sjukgymnast eller liknande innan man börjar då det kan vara mycket krävande att träna på detta sätt. Dock bygger hunden snabbt nya muskler och balansen blir stabilare. Hunden brukar sedan bli modigare eftersom den känner större kroppskontroll. Finns säkert bra övningar för rehabilitering efter olika skador men då ska man få råd av professionella innan man börjar.

Theo

(Utomhus kan man också hitta “bollar”)

Agility
En sport vi inte provat mer än på lek men det är en mer fysiskt krävande sport. Hunden får träna upp impulskontroll, kroppskontroll, kondition och styrka. Fartfyllt roligt och uppfriskande. Kan bli ett rejält träningspass när hunden är i tävlingskondition. Att tänka på är att börja på rätt nivå och bygga upp hunden, inte springa banor fram och tillbaka med en otränad, skadad, ung eller gammal hund. Här gäller det att sakta bygga upp en frisk och stark hund. Lite av en tekniksport har jag förstått av de som tävlar. Det är inte bara att springa och hoppa, det gäller att ta rätt på kontaktfält och annat.

Förutom det vardagliga man kan göra med sin hund som att simma, cykla, gömma godis och gå skogspromenader så finns det många hundsporter som man definitivt inte ska tveka att delta i “bara för att man har en tax“.

IMG_20140330_221523

Taxen är en supertrevlig och aktiv hund. Ju mer aktiverad desto mindre problembeteenden hemma. Nöjd hund lika med glad hund 🙂

Jag hoppas verkligen se fler taxar som får chansen att visa sina styrkor i nya aktiviteter. De är helt klart mer värda än “promenadlimpor”.

Tänk säkerhet först! Var alltid nära hunden i början, stå tätt intill om hunden är på höjder, ha sele och inte halsband för att kunna fånga upp, hålla i och stötta. Gå inte för fort fram och låt inte hunden bli för övermodig.

Lycka till!

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Skillnad på muta och belöning

Publicerat den av

När man nämner att man jobbar med belöningsbaserad träning får man ofta höra att man “mutar” hunden till att göra saker. Hunden blir beroende av mutan för att utföra något. Brukar vara samma människor som vidhåller att “hunden ska veta sin plats” och “hunden ska göra det jag säger för att jag säger det“. Ju mer jag läser och förstår om positiva, belöningsbaserade träningsmetoder så förstår jag att man behöver färre regler och ramar eftersom man har en relation med hunden. Man behöver inte tala om för hunden vad den får och inte får göra hela tiden. Det behövs helt enkelt inte för hunden försöker aldrig ta över eller dominera oss.

Så för att klargöra skillnaden mellan att muta hunden och att belöna hunden:

Muta = att visa en godbit/leksak/belöning och sedan be hunden göra nåt. Hunden kommer då inte tänka så mycket själv utan om mutan är tillräckligt hög så utförs beteendet. Man kan använda mutor för att starta/påbörja ett beteende men det ska vara högst kortvarigt.

Belöning = du ber hunden göra något, när den utfört beteendet får den en belöning. Detta träningssätt bygger på att hunden förstår att det alltid kommer en belöning efter utförandet och att belöningen kommer att vara tillräckligt intressant för att göra något. Vad som är tillräckligt intressant och “värt det” är olika i olika situationer, man får prova sig fram.

Du skulle inte själv arbeta åt din arbetsgivare gratis, du förväntar dig en lön. Om du anstränger dig extra på jobbet så förväntar du dig din grundlön (som du vet kommer varje månad) men kanske även en bonus av något slag? En löneförhöjning. Så bör vi tänka med hundar också. I svårare situationer krävs det högre lön för utfört arbete.

Läs gärna detta braiga inlägg om hundträning. Läs inlägget här."The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Lugnande signaler

Publicerat den av

Jag verkligen älskar böckerna vi fick på kursen. Hoppas alla läser boken “On talking terms with Dogs: Calming Signals” av Turid Rugaas. Hundar kommunicerar hela tiden med oss. När vi blir för fokuserade på att hunden ska utföra något kan det bero på att hunden hela tiden försöker få oss att lugna ner och fokus för hunden kommer bort från själva inlärningsmomentet. Vi människor måste lära oss kommunicera utan ord, det är så enkelt egentligen, så naturligt och vi gör mycket lugnande signaler själva utan att vara medvetna om det. Vi har en skyldighet mot våra hundar att lära oss se och läsa av dem.

Hon beskriver så bra hur alla djur och hundar har dessa lugnande signaler för att försöka kontrollera och påverka omgivningen i en positiv riktning. Ingen vill leva i stress eller hotfullhet. Varför har då så många människor valt att använda hotfulla signaler i kontakten med hunden? Och dessutom inte förstå (inte kunna läsa av) när hunden gör allt den kan för att visa att den inte vill ha konflikt. Hunden blir fullt upptagen med att kommunicera lugn till sin ägare, som fortsätter kommendera på ett hotfullt sätt till hunden. Kommunikationsbrist!

Det här sammanfattar allt så bra:

Inlärning"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Stora kedjors makt

Publicerat den av

Blev bekymrad när jag fick reklam från en stor djurbutikkedja där de gör reklam för och säljer Antiskallhalsband, med texten att hunden får en “ofarlig” men obehaglig dusch.

Som jag skrivit om tidigare är antiskallhalsband absolut inget som hör hemma i hundträning. Du har ingen kontroll över vad hunden uppfattar att den bestraffas för. Hunden behöver inte uppfatta att duschen kommer för att den skäller – den kan lika gärna uppfatta det som att varje gång den hör ett ljud utanför lägenheten så får den en dusch = hunden går och stressar upp sig och är orolig över att det ska låta utanför för då får den en dusch. Kommer ni ihåg historien om hunden som var på väg mot vattenskållen och skällde – fick en dusch – och sen blev rädd för vattenskålen.

När stora kedjor gör reklam för såna verktyg och får det att låta som något helt ofarligt och något som alla kan använda lite till vardags lockas många att tro att det är ett ok sätt att träna sin hund. Det är inte ofarligt och det är inte utan konsekvenser. Man får kanske inte det resultatet man tror. Man måste alltid ta reda på varför något sägs fungera och på vilka grunder. Kunskap är viktigt för kom ihåg:

“Där kunskapen tar slut tar våldet vid“

De flesta människor vill ju sin hunds bästa och vill absolut inte göra något som hunden mår dåligt av. Att använda antiskallhalsband gör man nog av okunskap i så fall – eller av ren frustration för att man själv saknar andra alternativ att hantera situationen på. Ja det finns säkert de som hävdar att detta verktyg har fungerat på deras hund. Hunden har slutat skälla. Men hur mår hunden? Syns stress alltid utanpå? Du har i så fall lärt hunden att den inte får kommunicera. Hunden kommunicerar ju till viss del genom skall. Den kommer troligtvis inte våga skälla särskilt ofta. Har du dessutom en jakthund som du vill ska skälla i skogen men inte hemma är det ju än märkligare om man väljer att använda sådana verktyg.

Jag tycker det är oetiskt att använda sig av såna “verktyg”. Har man hund får man räkna med att den kan larma lite nu och då. Om man nu tycker hunden larmar i tid och otid för man lägga ner tid på att träna hunden att förstå när den bör larma och när den inte behöver göra det. Det går att göra. Det handlar bara om ägaren och hur mycket engagemang man lägger ner i sin träning. Alla hundar går inte att träna med samma metoder så här är några olika förslag:

  • Berömma hunden när den skäller med ett litet “Ja bra, nu har jag hört”, funkar för vissa då de vet att husse/matte har koll på läget.
  • Motbetinga – ljud som hunden skäller på = gå och lägga sig i sin bädd (eller annan plats man vill) och få godis/lek/beröm osv. Detta får man träna i flera steg. Man måste även ta reda på i vilka situationer hunden skäller så man kan rigga upp dom ljuden och träna kontrollerat innan man tränar i skarpa lägen (då man inte själv är förberedd).
  • Ta bort hunden från dörren när den skäller. Belöna och berömma när hunden slutar.
  • Finns belöningsleksaker för distansträning som kan funka t ex Ready treat eller treat train.

Finns många fler sätt men det är några enkla att börja med. Ge det tid och tålamod. Läs även detta superbraiga inlägget från Djurtränarbloggen om Relationskontot."The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Klickerträning för alla

Video

Även colombias militär har förstått att klickerträning och belöning funkar mycket bättre på hundar än traditionell träning. De använder kanske klickern på ett annat sätt än vad som är brukligt men de belönar och det är trevligt att se!

Kan inte länka till filmen specifikt men här är deras FB sida."The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Äntligen!

Publicerat den av

Nu har jag hittat en artikel som på ett tydligt sätt, på engelska, beskriver varför man inte ska ha sin hund i bur! Har varit i så många diskussioner på internationella forum om detta utan att kunna förklara på ett bra sätt, varför det är så skadligt. Nu kan jag sprida denna text:

————————————————————————

“What if, at your local pet-supply store, you could purchase a dog-training tool that would make your dog weaker, klutzier, and less intelligent? And what if this tool increased your dog’s frustration and fearfulness about the world and made him or her less likely to bond with you? Would you buy it? Of course not! Yet, millions of these “tools” are sold every year to unsuspecting American dog lovers who want the absolute best for their dogs. The tool is a “crate,” which is just a euphemism for a cage. In fact, dog crates are substantially smaller than the cages that are used to house dogs in laboratories.

Dogs Hate Crates: How Abusive Crate Training Hurts Dogs, Families & Society is a new book by Ray and Emma Lincoln in which they discuss in detail the detrimental effects of crating on dogs’ well-being as well as on American society. They explain how the crating trend got started, what continues to fuel it, why it’s so harmful, what can be done about it, and what the alternatives to crating are. The authors are experienced dog trainers and behavior specialists who found that they were spending much of their training time trying to undo hundreds of psychological and behavioral symptoms caused by crating. These specific symptoms and their connection to classic studies on the effects of isolation and excessive confinement are thoroughly analyzed.

Shockingly, it is now commonplace for people who use crates to keep their dogs in them for upwards of 18 hours per day, according to the authors. Often dog owners fail to keep track of the total number of hours during which their dog is crated, but the hours add up: nine hours while the owner is at work (including a commute), another eight hours at night, any hours during which no one is home in the evening and on the weekend, and any time that company comes over or the dog is simply “underfoot.”

Pro-crate advocates will say, “Yes, but a crate is just like a cozy den.” Well, the truth is that dogs, wolves, and other wild canids are not true “den animals” in the sense that they don’t naturally spend much time in a den. Wolves use a den for only eight weeks, right after their pups are born. Afterward, the den is abandoned. And since dens don’t come with a locked door, there is no true scientific comparison between crates and dens.

Other promoters of crating will say, “But my dog loves his crate!” This statement defies logic and is not based in science. There is no animal on Earth who “loves” to be caged. However, dogs do love people and will tolerate almost anything that their guardians force them to endure, including being locked up. According to experts quoted in the book, dogs who appear to “love” their crate because they keep running back to it even when given their freedom are often really exhibiting a lack of self-confidence or even fearfulness toward the outside world brought on by the extreme confinement and isolation of a crate. Tragically, these dogs are better able to bond with their crate than with their human companions!

In truth, crating is an inadequate substitute for comprehensive dog training used by trainers who lack competence and wish to increase their client base rather than taking the time needed to tailor the training to busy families and solve individual dog problems. At best, crating only postpones the day when real training will have to take place because dogs simply can’t learn how to interact with the world while in isolation. At worst, crating makes behavior training, including house training, more difficult, often creating serious and sometimes even dangerous behavior problems.

But trainers aren’t the only ones who profit from crates. There is a lot of money to be made from crates in the dog industry, not just from the crates themselves, but also from all the peripheral industries, such as products and services meant to cure behavior problems as well as medications and supplements for dogs who have not learned to cope with the world because of crating. If crating were widely denounced as unacceptable and if, because of that, fewer people decided to adopt or buy dogs, realizing that the only way they could manage to have a dog would be to warehouse him or her in a crate much of the time, many dog-related industries would shrink. It’s no wonder that most dog-related professionals have jumped on the crating bandwagon!

In Dogs Hate Crates, Ray and Emma Lincoln ask all the tough questions, such as “Is it ethical to send a dog home with a family if the only way they feel they can keep him is to crate him?” and they provide the reader with comprehensive and well-thought-out answers as well as training strategies to empower families and enhance the dog-human bond. This book contains case studies that will move you to tears, but it also clearly lays out the problems with and the solution to excessive crating. Finally! A book to lead the charge against a practice that has tormented and harmed millions of dogs and brought unhappiness, guilt, stress, and confusion to millions of people who want what’s best for their dogs.

***

Want to learn more on crating? Check out our article “Animal Rights Uncompromised: Crating Dogs and Puppies,” and be sure to read our Frequently Asked Questions section, “What’s Wrong With Crating?“

Read more: http://www.peta.org/living/companion-animals/dog-crate-cage-prison/#ixzz3JGkzM1rE”

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Hundägare döms att betala 92 000 kr i skadestånd

Publicerat den av

I maj i år attackerades en 11-årig pojke av två hundar under en cykeltur med sin pappa. Hundarna hann bita honom i låret innan pappan kunde hjälpa sonen. Hundägaren ville hjälpa dem och bad dem komma in och tvätta såret. Då flög hundarna ut genom dörren och gick till ny attack. Pojken blev allvarligt skadad och även pappan fick bett av hundarna. Polisen omhändertog hundarna och de avlivades senare.

Läs hela nyheten här.

Nu har alltså hundägaren dömts av Tingsrätten att betala skadestånd på 92 000 kr till pojken och 3200 kr till pappan.

Läs hela nyheten här.

Äntligen kommer en dom som visar på allvaret i sådana här händelser. Det är inte bara den fysiska skadan som kan bli allvarlig. De psykiska menen efter en hundattack kan bli handikappande för den som drabbas. Rädslan att gå ut, att passera hundar igen. Om man inte tar ansvar för hundens uppfostran i tid så ska då åtminstone kosta i efterhand.

Själv är jag av åsikten att vi hundägare, SKK och hundklubbar och rasklubbarna måste jobba förebyggande, INNAN sådana här saker händer. Man måste locka de som i dagsläget väljer att inte gå hundkurser att anmäla sig. De som är aktiva och vill tävla har ofta vägen klar för sig redan innan valpen kommer. De vet vilka kurser de vill gå och på vilket sätt de avser aktivera hunden. Men alla de ägare som kanske impulsköper en hund, som väljer ras utan att ha koll på bakomliggande egenskaper och som saknar kunskap grundläggande kunskaper om inlärning och uppfostran är de som behöver det mest.

Hur når vi de ägarna? Kan man ordna hundkurser i “kvartersgårdar”/parker istället för på klubbarna om människor har svårt att komma dit? Kan man ha kortare kurser, t ex dagskurser för att locka folk att börja lära sig mer, väcka intresse för längre kurser? Hur marknadsför man kurser? Känner sig alla välkomna? Det är inte så säkert att alla som vill gå kurs vågar anmäla sig om man känner att den ras man har inte passar in eller att det ligger mycket fördomar kring den ras man har. Kan man göra speciella grupper för detta?

Det fungerar inte att tvinga folk till saker. Då väcker man bara motstånd. Man måste istället locka med något som gör det värt att prova, att våga tänka nytt/tänka om. Att få veta att allt man kan eller tror sig kunna är fel, väcker också motstånd. Att bli bemött med respekt och intresse för den man är, är nog det viktigaste för att känna sig välkommen och våga komma tillbaka.

Jag är fortfarande mer rädd för hundägarnas tro på att stora starka hundar ska “tryckas ner”, “sättas på plats” och “tydligt visa vem som bestämmer så de inte tar över” är långt mer farligt än hundraserna/hundarna i sig. Så det är ägarna vi måste påverka. Hundkörkort? Ja kanske.

Ja det finns mycket att fundera på. Viktigaste är att någon (SKK, rasklubbar osv) börjar agera och inte sitter och väntar på att någon annan ska göra det.

Själv förespråkar jag att gå valpkurs/unghundskurs för de jag pratar och möter. Jag hjälper gärna till att hitta rätt kurs om de ber om det samt tipsar om instruktörer som jag vet jobbar med positiva metoder. Det är vad jag som privatperson kan göra iaf."The world is changed by your exampel, not by your opinion"