Hälsningscermoni

En intressant studie från SLU som du kan läsa här om hundar och hälsningsbeteenden.

När man återförenas med sin hund visar den troligtvis ett aktivt hälsningsbeteende som återspeglar en glädje av att se dig igen./…/

Resultaten visade att återseendet med personen, oavsett hur denna tog kontakt med hunden, ledde till frisättning av “välbefinnande-hormonet” oxytocin hos hundarna och stresshormonet kortisol sjönk. Denna effekt var dock starkast om personen tog både fysisk och verbal kontakt med hunden. Vid denna typ av kontakt tog även hunden mest fysisk kontakt och slickade sig mest om munnen. Vid de andra typerna av kontakt uppvisade hunden mer kontaktsökande beteende, vilket tyder på att hundarna ville ha full interaktion.”

Matte har aldrig förstått det där med att ignorera/avvisa en glad hund som längtat efter dig när man kommer hem. Sen kan man ju hälsa på olika sätt. Våra är rätt livliga så vi göra inga stora gester men både fysiskt och verbalt hälsas det här. Förutom husse och svärfar. De slänger sig på backen och börjar busa med dom. Undrar vem som är mest glad att se vem? 🙂

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Det handlar inte om lata okunniga ägare

Läste ett intressant men tragiskt inlägg som ni kan läsa här, om en matte som gjorde allt för sin hund. Det visade sig att hunden hade en svår neuropsykiatrisk diagnos, tvångssyndrom. Det är inget man kan straffa, tvinga eller uppfostra bort. Ägaren fick flera gånger höra att hon var en dålig hundägare, inte klarade av sin hund, inte kunde uppfostra/träna den rätt osv. Hon fick även, som hon själv beskriver det, råd om uppfostringsmetoder som till och med är förbjudna i detta land!

Det förvånar mig fortfarande hur dömande folk kan vara. Speciellt hundägare verkar det som. Alla har en åsikt om  hur just DIN hund ska uppfostras. De kan allt, har alla svar, vet precis vad som funkar på din hund. Utan att ha träffat den egentligen.

En sån människa har fel på så många sätt. För det första behöver man inte pracka på sina egna värderingar och träningsmetoder på andra. Ber någon om hjälp kan man ödmjukt framföra hur man själv hade provat lösa problemet. Det är ofta mindre hotfullt och mer trevligt och hyfsat att framföra det som en fråga: “har du tänkt på att prova det här?” eller “vad tror du skulle hända om du gjorde så här istället?”.

Att dessutom döma en ägare som inkompetent, inte veta vad de har att göra med, lat eller vad som helst är nedvärderande och elakt och felaktigt att anta! Personen kan ju ha jobbat mycket och länge och lagt mycket pengar på att hitta en lösning. Man måste först ta reda på såna saker som om hunden är frisk fysiskt och psykiskt. Sjukdomar är inget man uppfostrar bort eller med våld “slår ur hunden”.

Jag tycker ägaren är modig och självsäker som kunde bortse från alla idioter som ska ha åsikter om hur hon skulle ha gjort. Hon gjorde det bästa för sin hund och fick till slut ta det tragiska beslutet att avliva sin vän. Det är att vara en god hundägare, att inte falla i fällan och göra som andra säger åt en “för det vet minsann“. Våld, hot eller hårdhänt hantering hör inte hemma i hunduppfostran. Det skapar om än en mer stressad hund, alternativt en apatisk hund för att den inte vågar agera. En sån ägare är blind inför att se sin hunds behov. Hunden kan ju gå med smärta, nedsatt syn eller vad som hellst men ägaren ser det inte för hunden kan ju brytas ner till att lyda och då har den inga problem längre. Det är inte att vara en god hundägare och ingen jag skulle se upp till!

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Nu snor jag detta från Fb men jag tycker det är så viktigt att påpeka detta om och om igen!

Eftersom på tok för många utställare tycks ha missat det här så måste jag ju skriva det så fler ser. Sedan oktober 2013 är det förbjudet att dra upp huvudet på hunden. Förbjudet alltså. Det är inte ens rekommendation. 
På alla utställningar jag har varit på är det alltid några som har fruktansvärt smalt halsband i stryp som drar i hunden. Så får det inte gå till…

För att illustrera alla känsliga delar (precis lika känsliga som på oss människor) så visar jag det på bild också.

“A dog should be shown on a loose leash in a natural way with a correct and breed specific movement. Pulling the dog up at the neck and/or tail is prohibited.”

På svenska:
En hund ska visas på ett > löst koppel< på ett naturligt sätt med en korrekt och rasspecifika rörelse. Att dra upp hunds hals och / eller svans är förbjudet.

http://www.fci.be/circulaires/14-2014-annex-en.pdf

(eftersom inlägget delas så skriver jag min senare kommentar här så alla ser. Det är skrivet den oktober 2013 men ska tydligen börja gälla 1 juli 2014)

halsband

 

Det är inte jag som skrivit texten men personen vill uppenbarligen sprida budskapet så jag gör det också.

Ser detta rätt ofta faktiskt på utställningar. Tycker att många schanuzerägare har en hund som sprattlar med frambenen för att dom inte når ner i marken medan ägaren “hänger upp” hunden i kopplet!

Hunden ska kunna gå med naturliga rörelser och kroppshållning.

Sen kan många tänka på detta som har vanligt halsband på promenader. Ett bredare halsband är bättre och mer skonsamt mot hundens nacke och inget halsband eller koppel ska används som uppfostringsredskap. Det är endast en säkerhetslina och att lära hunden gå fint i koppel är inget man gör med ryck. Det sker genom positiv förstärkning när hunden inte drar.

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Kunskapsläget fortfarande lågt

Varning för ett gnällinlägg om ett ämne jag tagit upp tidigare.

Oh jag blir så frustrerad att kunskapen om hundars och andra djurs behov och reaktioner på våra metoder är så låg i så många länder. Nu pratar jag inte om u-länder där människor kämpar för att överleva utan om i välbärgade länder. Hamnade åter igen i en diskussion med en amerikansk taxägare, som har en 4 månader gammal tax, som kissar i sin bur. Här förvaras alltså fortfarande hundar i bur när man arbetar på dagen eller när den ska sova på natten. Sen undrar man varför en så ung hund kissar i sin bur för de har ju fått veta att hundar inte kissar där de sover.

*biter sig i tungan* Enda sättet att bemöta såna frågor är med vänlighet och med en trevlig ton och med korrekt information från säkra källor. Men det är så svårt att inte skrika ut ” HUR FAN TÄNKER DU NÄR DU LÄMNAR EN LITEN VALP ENSAM I EN BUR HELA DAGARNA” och ställa 1000 frågor om vilka vanor hunden har av att få gå ut och göra ifrån sig. En promenad per dag räcker ju inte.

Det är bara så fruktansvärt tragiskt att hundar behandlas på det här sättet fortfarande. I burar för att ägaren inte vill att de ska äta upp möblerna hemma. Om de istället skulle lägga tiden på att faktiskt vara med sin hund och aktivera den så är det problemet nog mindre. På många ställen i Amerika går man ju inte ens promenader med hundarna, de ska rasta sig själva på gården.

Å jag kan ju inte hålla tyst heller. Jag försöker verkligen med god ton och med en glad attityd skriva svar på tal. Om jag lyckas få en enda ägare att ändra på sig eller söka mer kunskap och hitta nya sätt att lösa problemen på så har jag ju gjort något för någon hund någonstans.

*någradjupaandetag*

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Olika uttryck i hundvärlden

Har funderat på olika uttryck som florerar i hundvärlden, framför allt två st.

Det första är “en stor hund i liten kropp“. Vad menar man med det? Vi sa nog också så i början och fick ju höra det när vi skulle köpa tax, att det är “en stor hund i liten kropp“. Det känns som ett uttryck för att kompensera för att taxen är en liten hund, jämfört med stora hundar, men skulle det vara något dåligt? Är en större hund mer “hund“? Kräver en större hund mer av sin ägare?

Nu tycker inte jag det stämmer längre. Alla raser har olika egenskaper. En ras kan vara “lätt” för den som vet vad de köpt och som valt ras med omtanke och samma ras kan vara “svår” för den som inte vet vad de har i kopplet. Har man en större hund kräver det att ägaren har lydnad på sin hund eftersom en stor hund kan göra stor skada om den skulle bita/försvara sig. En liten hund kan man de fakto plocka upp under armen och gå iväg med. Sen tycker jag att alla hundar ska ha samma lydnad. En liten hund ska inte heller tillåtas stå och skälla okontrollerat eller göra utfall. Men då kräver det också viss lydnad från omgivningen också! Man går inte fram till en schäfer som skäller men man dyker på en lite hund som skäller och visar tydliga avståndstagande signaler (vill ha större utrymme) och sen förvånas man/bli arg för att hunden biter?!

Det ligger nog ändå en god bakgrund i uttrycket att vissa små hundraser är krävande på det sättet att de avlats för arbete (jakthundar, vakthundar, vallhundar) medan andra små raser avlats på sällskap, med mindre egna initiativ kanske. En mer korrekt beskrivning av just taxen kanske är att det är en mellanstor hund med korta ben inte en liten, avlång hund. För taxen är långt tillbaka avlad från stövare.

Det andra uttrycket som vi inte får riktigt kläm på är “hunden blir vad man gör den till“. Det är också väldigt luddigt uttryck. Alla hundar föds med vissa genetiska grunder, egenskaper och får en egen personlighet. Dessa går att forma till att hunden blir vad den var tänkt att bli ( t ex en brukshund som vinner en lydnadstävling, en jakthund som jagar på ett korrekt sätt, en vallhund som flyttar får osv). Samma hundras/hundinidivd med samma genetiska egenskaper kan bli farlig med fel ägare.

Ta exempet amstaff. En amstaff kan bli en duktig lydnadshund, träna och tävla i t ex weightpull och vara en vänlig, sällskaplig familjehund. Samma hund kan också bli grannarnas skräck, polisens mardröm och barnens fiende med en ägare som slår, hotar, kräver för mycket och inte aktiverar sin hund under strukturerade former. Its as simple as that. Så i det fallet blir ju “hunden vad du gör den till” men du kan inte göra en vallhund till en grythund, du kan nog inte förvänta dig att en brukshund ska söka upp vilda djur och förfölja dom med skall. Skulle det ske så har det nog mer med just den individens förutsättningar att göra, att den skiljer sig från sina raskompisar, än att du lärt hunden något nytt.

Vi har små hundar. Vi är stolta över våra små hundar. Att de är små betyder inte att de inte är arbetande hundar. Så här är en bild på våra små arbetande hundar som vi är så stolta över. Gullegrisar. ♥

20131027_135618

 

IMG_20130929_102411

En reflektion så här på morgonen. Dags att kliva upp. Det är sol ute! ☼

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Ett avelsinlägg

Vi är inte uppfödare, och planerar inte att bli det heller men avel intresserar oss ändå. Det borde även intressera fler hundägare för det är genom avel vi kan påverka vissa grunder hos våra hundar. Alla vill ju ha en frisk och för ändamålet duglig hund som klarar av sina ursprungliga nedärvda användningsområden.

Fyra stövarraser blir en (Svensk Jakt)

Läs hela artikeln här.

Inom Svenska Stövarklubben diskuteras nu ett förslag att öppna stamböckerna och tillåta korsning mellan de fyra svenska raserna hamiltonstövare, schillerstövare, smålandsstövare och gotlandsstövare“.

Eftersom det inte ser så bra ut i registreringssiffrorna, som sjunker kraftigt, för de svenska stövarraserna där de till och med riskerar att försvinna försöker man hitta sätt att bevara rasernas egenskaper på detta sätt.

Stövare som är så otroligt fina hundar! Otroliga jakthundar och fina familjehundar, om än väldigt krävande motionsmässigt. Min farbror och faster har fött upp stövare och jag har suttit i valplådan otaliga gånger. Hoppas dessa underbara hundar bevaras.

Man tittar på hur Norge har gjort

Freddy Kjellström.– De var i ett ännu mer prekärt läge och har gjort bred inkorsning med stor framgång och fått fram riktigt bra jakthundar. Där har man fått med sig de stora uppfödarna och det bästa hundmaterialet.
Farhågorna att de enskilda raserna skulle försvinna har inte besannats.
– Om man däremot inte hade öppnat upp hade nog en eller två norska stövarraser försvunnit, tror Freddy Kjellström“.

Låter ju klokt att göra ett försök att rädda raserna om det dessutom finns goda exempel från grannlandet.

Skrev ett inlägg om stövare som ni kan läsa här.

Svenska hundraser hotade

Läs hela artikeln här.

Flera svenska jakthundsraser är riktigt illa ute på grund av kraftigt sjunkande registreringssiffror. Värst är det för de drivande raserna“.

Det är så ledsamt om vi kommer att förlora våra inhemska raser. Jag hoppas allt görs för att kunna behålla dessa fina hundar. Vi bör vara rädd om vårt arv då raserna framtagits för våra svenska förhållanden med egenskaper som passar oss. En del hundraser som vi format om till svenska raser användes i sina ursprungsländer som packhundar medan vi i Sverige inte vill ha en sådan jakt och därför har tagit fram bra jakthundar som jagar enskilt med drevskall.

Av de tolv inhemska, svenska hundraserna är nio jakthundsraser. För ungefär hälften av dem är situationen riktigt allvarlig eftersom det föds och registreras så få valpar att rasernas sundhet och fortlevnad hotas. Framför allt är det drivande raser som har eller kommer att få problem“.

Varför är det då så?

Britt-Marie Dornell har listat ett antal möjliga, bidragande faktorer:
• En åldrande jägarkår.
• Harjakten med drivande hund har minskat kraftigt. Få vill ta hand om och äta hare, vilket gör att många inte vill skjuta hare.
• Rådjuren har minskat och snörika vintrar har omöjliggjort jakt med kortbenta hundar.
• Kortdrivare har tagit en del av utrymmet från de traditionella kortbenta drivande raserna.
• Rovdjuren har minskat antalet rådjur och ökat riskerna att hunden ska råka ut för vargangrepp
• Vildsvinens ökning har lockat en ny kategori jägare med behov av en annan typ av hundar.
• Den långa utsträckningen i tid av älgjakten har minskat intresset och tiden för annan jakt. Det kan påverka till exempel norrbottenspets negativt.
• Jakt är idag en mycket dyr hobby“.

Ja det är en dyr hobby men nog kommer det även fler nya jägare även om många är äldre. Jakt är en viktig del i viltvård då människan ska samsas med djuren om ytan. Viltkött är ju ett bra, ekologiskt alternativ till det som finns i frysdiskarna på affärer. Djuren lider inte av långa transporter, få stå i kö för att vänta på avlivning osv.

Jag funderar på om det skulle gå att lyfta fram andra egenskaper hos dessa raser än enbart de jaktmässiga. Så klart måste jakthundar få utlopp för sin jaktinstinkt men de skulle säkert även kunna vara bra på andra aktiviteter tänker jag. Vidga användningen av hundarna för att öka efterfrågan. Större hundar funkar bra att dra med  tex. Vad tycker ni bör göras för att bevara raserna?

Vi får se hur dessa raser klarar sig i framtiden.

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Att förstå djurens beteenden – katter

Alf och Theos “kusiner”, Max och Charlie, är av en annan art – katt. Så här kommer ett inlägg om katter 🙂

Som alltid när man skaffar ett husdjur är det viktigt att ta reda på djurets ursprungliga instinkter och beteenden. En katt till exempel är ju nattaktiv. Det är inte naturligt för dem att vara igång dagtid och sedan sova på nätterna. Man kan inte bli arg på katten för att de drar igång lekar på nätterna.

Läs om forskare som vill höja kattens status här.

Bland annat tar man upp att:

Sönderklösta möbler, jamande på natten och behov som utförs i duschen. Det är beteenden som är naturliga hos katten, men som kan få ägaren att ilskna till. Nu genomförs en studie i hopp om att öka kunskapen och höja kattens status“.

Högre status är viktigt för att djuren ska få rätt förståelse och omvårdnad.

Enligt Maria Andersson är vi i Sverige generellt hyfsat bra på att ta hand om våra katter. Överfulla katthem och det höga antalet avlivningar tyder dock på att många katter har det mindre bra.

-Problemet är att det är väldigt lätt att skaffa katt och lika lätt att göra sig av med den”.

Det sista gäller för många djur. Vem som helt, oavsett kunskap, kan skaffa djur. Djuret i sig är helt beroende av den ägare den får och för att överleva måste den anpassa sig till den miljö och den omvårdnad eller brist på omvårdnad som den ges. Det kan vara viktig att tänka på. Djur kan ju inte säga ifrån eller byta ägare. Den kan heller inte protestera allt för mycket eftersom den då riskerar att bli utan mat, vatten, få göra sina behov osv.

Att vara en ansvarstagande djurägare innebär att läsa på innan man skaffar ett husdjur och att skaffa det husdjur som passar in i ens livssituation. Inte bara skaffa det sötaste djuret eller något man vill ha. Det skapar ofta mer problem och djurägandet blir inte roligt. Sen måste man även läsa på om djuret när han har det. Vilka behov och beteenden djuret har, hur det visar att det mår bra eller är sjukt, lära känna individen och söka vård/hjälp i tid.

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Observationer igen

Det är synd om många hundar, hur oförutsägbar deras värld är pga oss människor.

Mötte på promenaden två killar (unga). En med en “pitbulltyp” å en schäfer. Hundarna lekte lösa och plötsligt börjar killarna skrika “sitt” och “Hit”. När hundarna, som lekte, inte omedelbart lyssnade så gapas det mer “Sitt ner!” och “du ska lyssna på mig!”. Ena nöp sin hund över nosen och “pratade vett med den”.

Ja hur ska hunden veta att “sitt” och “Sitt ner” med olika tonlägen och kroppsspråk betyder samma sak. Hunden förstår ju inte ordet utan kopplar ihop ett läte med en handling. När lätet låter olika kan det ju betyda olika saker. Hunden får ju inte en chans att tänka klart innan den förväntas lyda.

Vi använder oss av handtecken i all träning för att teckenspråk är samma varje gång och hundarna förstår tecknet direkt medans ett ord tar längre tid att lära hunden eftersom den inte får några ledtrådar.

Schäfern visade tydliga undergivna/ofarliga signaler men ägaren fortsatte ju “mästra” hunden i att “lyssna på honom”. Ja, inte lätt att vara hund.

Det är ju som med franska språket. Samma mening är ett påstående eller en fråga beroende på hur du med tonläget avslutar meningen. Det betyder alltså olika saker fast du säger samma ord, bara att du säger dom på olika sätt. Så måste ju livet vara för våra hundar. Dagligen.

Värt att tänka på innan man ställer krav.

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Inledningen

Man talar med en god vän om sina hundproblem och får råd. Grannen man möter i trappan kommer med anvisningar om vad man borde ha gjort i stället. En främmande person på gatan försöker välmenande, på basis av sin erfarenhet, att råda“.

Ja hur väl känner man inte igen det där. När vi fick hem Alf så hade alla åsikter om hur vi skulle göra. En del hade aldrig ens träffat Alf.

Detta grundar sig på att hundtänkande till sörsta delen baserar sig på åsikter och inte på insikter“.

Det låter inte klokt men är nog sant. Hur kommer det sig att så mycket i hundträning och hunduppfostran bara är åsikter? Det borde ju grunda sig på fakta, forskning, erfarenhet och framför allt vad som funkar (och då inte funkar menat för att man alltid gjort så). En del har så svårt för att ta till sig att man faktiskt kommit fram till andra slutsatser genom att studera vad som funkar och genom att förstå psykologin bakom beteenden. Därför är det så svårt att förstå de som använder våld, tvång eller allt för höga krav i sin uppfostran/träning. “Ledarskap” och “konsekvenser” är ord som mer och mer urholkats till att ofta innefatta just hårda metoder. Orden beskriver ju egentligen något helt annat. Tänkte tillbaka på det där vår kursledare sa om hur en bra chef är..

(Läser Anders Hallgrens böcker)

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Våra husdjur kan också få tandproblem

Våra hundar och katter är beroende av oss ägare för att må bra. Det är viktigt att ha tillräckliga kunskaper om djurens hälsa för att undvika onödigt lidande. Läs hela inlägget här.

Det kan vara svårt att veta om hunden lider av tandvärk. Hundar gör nämligen allt för att dölja smärta och svagheter, ett uråldrigt beteende för att inte mista sin plats i flocken. Katter visar ännu mindre att de mår dåligt. Oftast är dålig andedräkt, rött eller blödande tandkött och ovilja att man rör vid munnen, tecken på tandproblem. Men det kan också tyda på tandvärk om hunden eller katten kliar sig ovanligt mycket eller börja slicka på saker eller på sig själv mer än vanligt.

Går det så långt att tänder behöver dras ut på djuret, kan det bli riktigt dyrt för djurägaren. Det kan handla om tusentals kronor som försäkringsbolagen inte ersätter. Bolagen anser att djurägaren ska förebygga tandproblem genom god skötsel och ersätter bara tandskador som till exempel att hunden biter sönder en tand“.

Djuren lever närmare oss idag och vår kunskap ökar om djurens behov och hur vi bäst kan hjälpa dom. I och med att de lever så nära oss så har deras kostvanor och aktivitetsnivå påverkats utifrån människans behov och vilja. På gott och ont.

– Våra hundar blir äldre och vi har dem närmare oss idag än förr. Vi har småhundar i famnen och märker om de luktar illa ur munnen till exempel, säger veterinär Eva Molin.

Även tekniken och kunskapen hos veterinärer har blivit bättre de senaste åren. Idag röntgas tänderna djuren för att hitta tandproblem“.

Sen är det alltid tråkigt när aveln ställer till det får våra djur. Även om det inte är medvetet så lider djuren pga av vi väljer att göra av dom.

Småhundar drabbas mycket oftare av tandsjukdomar än stora hundar. Kanske får de mat med mindre tuggmotstånd och mer godis, men aveln är också en orsak.

– När små raser avlats fram har käkben och tänder inte hängt med i utvecklingen, förklarar veterinär Eva Molin. Käken är mindre och tänderna lite för stora. Det gör att det blir trångt för tänderna som inte får så mycket vävnad runt roten som en stor tand.”

Vi har nappat på Djursjukhusets erbjudande om gratis tandkoll varje år under maj månad. Alfs tänder ser bra ut och har lite tandsten. Veterinären sa att huruvida vi vill borsta tänderna på honom eller inte är upp till oss att avgöra. Nog vill vi ju göra det men det har varit svårt att vänja honom vid det och att komma ihåg att göra det. Något vi ska bli bättre på! Hellre förebygga än åtgärda!

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"