Hundens omtvistade ursprung

I en ny forskning tror man att hunden kom från Europa under istiden och att de tämjt oss i lika stor grad som vi tämjt dem.

“Forskare som arbetar med de här frågorna brukar betona att hunden verkar ha tämjt oss män-niskor i minst lika hög utsträckning som vi har tämjt dem. Det började med att vargar letade efter mat i närheten av mänskliga läger. Sakta men säkert lyckades en del vargar förmå människor att fixa föda. De vargar som var skickligast på att samarbeta med oss klarade sig bäst.

Människorna började så småningom använda hundarna. Som sällskapsdjur åt barn och vuxna. Som värmeelement under kalla nätter. Till jakt. Som hjälp att bära under långa transporter. Som draghjälp åt slädar. Som mat …

Bara de vargar från istidens kontinentala Europa som gick över till människornas sida överlevde. De som fortsatte leva i vilt tillstånd – och alltså är nutida hundars närmaste släktingar enligt den nya studien – är utrotade i dag.”

Läs hela nyheten här.

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Om du verkligen vill lära dig träna hundar på ett effektivt, roligt och humant sätt så måste du besöka denna sida. Handlar om att använda positiv förstärkning som effektivt ökar hundens chanser att göra rätt och snabbare lära sig det. Några kanske känner igen henne som Kikopup på youtube. Hon har många bra videos om hur man tränar hundar i olika situationer typ sluta dra i koppel eller skälla på hundar, komma på inkallning och olika trix. Kolla in henne. Hon är superduktig! Mycket är på engelska men lätt att förstå.

Det här passar alla hundar, oavsett användningsområde. Även jakthundsägare har stor nytta av att tänka så här då relationen blir starkare och hunden jobbar bättre i slutändan. Så ta er tid att kika in på hennes hemsida och läs mer!

Du kan lära dig följande:

Progressiv Förstärkningsträning innebär att man träna genom att förstärka önskade beteenden så de upprepas i framtiden och förhindra att oönskade beteenden förstärks. Att avbryta och förhindra oönskade
beteenden utan fysisk bestraffning eller hot och samtidigt belöna ett
alternativt beteende (att träna in ett önskat beteende som ersätter det oönskade). Ta hundens känslor och stressnivåer i beaktande. Miljöträning är viktig så att hunden klarar av omgivningen på bästa sätt. Förenklar i vardagen.

Genom att använda markörer i träning (klicekr, röst, beröring, visuell markör) som förtydligar för hunden vad vi menar. Snabb belöning förstärker och snabbar upp inlärningen.

Metoderna baseras på etiska, effektiva, respektfulla träningsmetoder som baseras på den senaste forskningen.

12 skäl att avstå från bestraffningar och hot!

Anledningen är en rad vetenskapliga och etiska skäl. Om man använder sig av bestraffning och hot riskerar man att framkalla oönskade bieffekter av träningen utöver det uppenbara obehaget och traumat det innebär för en hund att bli bestraffad.

Några av de allvarliga problem som fysisk bestraffning och hot medför:

1) Utan perfekt tajming, hårdhet och upprepning förlorar bestraffningen sin tänkta funktion och blir inget annat än fysisk misshandel.

 2) Hunden lär sig att undvika den som bestraffar för att kunna göra det beteende som bestraffas i fred.

 3) Bestraffningar kan relativt lätt skapa livslånga, känslomässiga
trauman.

 4) Bestraffningar ökar produktionen av stresshormoner och kan leda till upphetsning och aggressiva beteenden.

 5) Hunden vänjer sig vid bestraffningen, vilket gör att bestraffningen måste bli tuffare och tuffare hela tiden för att ha någon effekt på en hund som lärt sig uthärda.

 6) Det går inte att ändra en hunds grundläggande känslomässiga inställning till att tycka om barn, främmande människor eller hundar (eller något överhuvudtaget) genom att använda bestraffning. Det enda man kan göra är att trycka ner det oönskade beteendet, känslan är dock fortfarande (i bästa fall) densamma men troligtvis sämre än innan bestraffningen.

 7) Hot och bestraffning kan göra att hundarna inte vågar visa hotsignaler utan går direkt till att bita om de blir trängda/obekväma i en situation.

 8) Hundar som tränas med bestraffning känner sig ofta fångna av sina ägare eftersom de riskerar att bestraffas om de tex lämnar ett ”sitt kvar” eller avviker från ägarens sida (för att komma undan ett påträngande barn tex). Hundar som inte känner att de kan fly undan jobbiga situationer kommer bita istället för att gå undan.

 9) En bestraffning som syftar till att minska ett beteende kan i själva verket få beteendet att öka i intensitet eftersom bestraffningen innebär att man ger hunden uppmärksamhet.

10) Bestraffningar gör att ägarens närvaro blir mindre belönande för hunden. Om du bestraffar din hund blir det svårare och svårare att överträffa andra belöningar i omgivningen. Din hund kommer föredra störningarna i omgivningen framför dig eftersom den mer och mer ser dig som en bestraffning snarare än en belöning.

 11) Hundar som tränats med bestraffning och hot erbjuder inte gärna beteenden frivilligt vilket gör det betydligt svårare att lära in komplexa beteenden.

 12) Tränare som använder bestraffning och hot kommer bestraffa oftare och oftare eftersom bestraffning är förstärkande för den som bestraffar (Bestraffningen leder ofta till ett snabbt men tillfälligt resultat -Att slå hunden fick den att sluta skälla så tränaren kommer med stor sannolikhet upprepa beteendet, att slå hunden igen). Med andra ord påverkar hot och bestraffningar ägarnas beteenden i stor utsträckning vilket leder till en ond cirkel.

Det är så illa och egoistiskt att fortsätta med bestraffningar nu när vi vet detta. Kunskap är bästa sättet att bryta onda cirklar och våld! I alla sammanhang!

Sammanfattningsvis är Progressiv Förstärkningsträning ingen
”låt gå-träning”. Den kräver att alla hundens beteende möts av konsekvenser, att tränaren ser hunden och vad den behöver för att utvecklas.

______________________________________________________

Om varför man inte ska använad strypkoppel! Hon illustrerar med bilder på sin sida så gå gärna in och titta och läs mer, detta är bara korta beskrivningar av den information som finns. Läs mer här.

Kan det vara fysiskt skadligt att fästa ett koppel i ett halsband som sitter runt hundens hals?

Att fästa ett koppel i ett halsband som sitter runt hundens hals kan orsaka fysisk skada på hunden om den någon gång skulle sträcka eller dra i kopplet. Detta för att hundens hals är full av ömtålig och viktigt fysik som håller din hund frisk. Sköldkörteln t.ex. sitter på framsidan av halsen under struphuvudet. Bara en händelse där hunden drar i halsbandet kan orsaka allvarligt skada på din hunds hälsa, precis som en skada på din hals kan orsaka bestående hälsoproblem för dig. Varför skulle du ta risken? Den enda fördelen med att låta hunden bära halsband istället för sele är att det går snabbare och enklare för den som hanterar hunden att sätta på det vid promenad.

Faror med att använda halsband:

Nackskador – Endast ett enstaka tillfälle av drag eller ryck i kopplet skulle kunna orsaka allvarliga nackskador. Nackskador inkluderar blåmärken, whiplash, huvudvärk, krossad luftstrupe, skadat struphuvud och brutna ryggkotor. En nack- eller ryggradsskada kan orsaka förlamning eller neurologiska problem.

I en studie av Anders Hallgren, publicerad i nyhetsbrevet ”Animal Behaviour Consultants Newsletter” 1992, framkom att ”drag och ryck i kopplet” framförallt påverkade hundens hals och nacke. Studien omfattade 400 hundar och den visade att det inte fanns något samband mellan koppelhantering och bröstkorgsdefekter. Däremot visade studien att ett av det tydligaste sambandet fanns mellan nackskador och drag/ryck i kopplet.  91 % av hundarna, som hade nackskador, hade också blivit utsatta för ryck i kopplet av ägaren eller tillåtits att dra i kopplet under längre perioder.

Ögonproblem – I en studie av Pauli AM, Bentley, E Diehl, KA, Miller, PE ”Effects of the application of neck pressure by a collar or harness on intraocular pressure in dogs”, framkom det att tryck på ögonen “ökade betydligt när kraft/våld användes mot halsen genom ett koppel eller ett halsband, men inte genom en sele, på hundarna i denna studie”. Den här typen av intraokulärt tryck kan orsaka allvarlig skada på hundens redan mycket tunna hornhinna, orsaka glaukom (grön starr), eller andra ögonskador.

Öronproblem – Dr Peter Dobias, DVM, säger i en artikel att ”Hundhalsband kan orsaka sjukdom och eventuellt leda till cancer” och att öron- och ögonproblem ofta är relaterade till drag i koppel. När hunden drar i kopplet, förhindrar halsbandet genomströmningen av blod och flödet från lymfkörteln till och från huvudet”.

Underfunktion av sköldkörteln – Halsbandet ligger över det område där sköldkörteln sitter. Dr Peter Dobias säger i sin artikel, ”den här körteln blir allvarligt traumatiserad när en hund drar i kopplet, den blir inflammerade och slutligen ’förstörd’ av kroppens eget immunsystem när den försöker ta bort de inflammerade sköldkörtelcellerna. Skadorna på sköldkörteln kan leda till underproduktion av sköldkörtelhormonet, vilket inte är bra eftersom sköldkörteln kontrollerar ämnesomsättningen i varje cell. Symptomen kan vara låg energi, ökad vikt, hudproblem, håravfall och tendens för öroninfektioner och organkollaps”.

Fel på nervsystemet i frambenen – En annan hälsofara som Dr Peter Dobias pekar på i sin artikel är eventuella fel i frambenens nervsystem. Han skriver ”Överdrivet slickande på tassar och frambensförlamning kan också relateras till din hunds halsband. Drag i koppel klämmer nerverna som går ner i benen. Detta kan leda till en onaturlig känsla i tassarna och hunden kan börja slicka på tassarna. Dessa hundar är ofta feldiagnostiserade som allergiska, när allt som behövs göras är att ta bort halsbandet och behandla nackskadan”.

Beteendeproblem – Den vanliga utgångspunkten är att bland alla djur med en hjärna, är beteende kopplat till hälsa. I Anders Hallgrens studie, som publicerats i ”Animal Behaviour Consultants Newsletter” 1992, fann han ett samband mellan skada och beteende. Anders Hallgren skriver ”Att hundar är så lika människor kommer som en överraskning för många”. ”En vanlig orsak till beteendeproblem hos hundar är sjukdom och smärta. Enligt dem som jobbar med problemhundar är den mest vanliga orsaken för smärta och sjukdom skada på muskler och skelett”. Anders Hallgrens studie fokuserade på ryggskador. I en grupp på 400 hundar hade 79 % av de aggressiva hundarna ryggproblem, medan 21 % inte hade ryggproblem. Av de reserverade och skygga hundarna hade 69 % ryggproblem, medan 31 % inte hade det. Den här studien visar att det finns ett samband mellan hälsa och beteendeproblem.

Ja behöver man säga så mycket mer? 🙂

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Såg denna text på facebook och personen vill att den sprids vidare:

“Till ALLA hundägare, främst Er på Örnäset i Luleå men detta gäller alla!

 Jag har en dvärgtax på 2,5 år som heter Nelly, vi promenerar dagligen runt parken vid Aronsbadet Örnäset.

 Min hund är fruktansvärt rädd för andra hundar och det tränar vi på varje promenad, hon har även sina hundkompisar som hon umgås med som hon vet är snälla.

 I eftermiddags var vi ute och promenerade i parken när det rusar fram flera stora (lösa) hundar mot henne och hon fick panik. Hon försökte sticka men kopplet hindrade henne och då kissade hon ner sig så hela bakdelen var genomvåt.

 Ägarna till de här hundarna stod och ropade “de vill bara leka”, och “släpp din hund så hon också får leka”. Jag sk*ter i om de anser att deras hundar vill leka, de ska inte skrämma min hund.

 Och det är inte första gången dessa hundar springer lösa, jag ser de så gott som dagligen. Det finns något som heter koppeltvång och det är faktiskt så att i parken på Örnäset får man inte ha hunden lös.

 Har man inte sådan kontroll på sin hund att man kan stoppa den innan den springer fram så SKA den vara kopplad. Det finns hundrädda människor som inte heller bryr sig om ifall ägaren påstår att hunden är snäll, man är lika rädd för det!

 Nu har jag precis fått bada min hund för att hon blev så skrämd att hon kissade ner sig. Det är inte rätt att hon ska behöva bli så rädd av framrusande hundar!

 Jag blir fruktansvärt arg och även jätteledsen när detta händer för jag vill ju det bästa för min hund och när andra människor riskerar min hunds liv och välmående så kommer jag att skydda henne med alla metoder.

 Idag när dessa hundar sprang fram så sparkade jag mot dem för att hindra dem från att nå min hund, det kallas självförsvar och jag tvekar inte att skydda min hund.

 Så ni hundägare som har era hundar lösa utan kontroll, om ni nu inte bryr er om att ni skrämmer livet ur min hund – är ni villiga att riskera era egna? För jag kommer inte att vara snäll när min hund blir attackerad och skrämd.

Dela gärna detta för det ska uppmärksammas!”

Om vi alla visar hänsyn och inte står och ropar “Han är snäll” eller “vill bara leka” osv så blir hundägandet så mycket roligare och bättre för alla. Att ha lösspringande hundar som man uppenbarligen inte klarar av att hantera (kalla in) skapar osämja. Tänk om personen var mycket hundrädd?

Är man inte mer rädd om sin egen hund? Tänk om personen av rädsla sparkar till hunden? Eller bara tycker illa om hundar och drämmer till den? Min hund kanske är sjuk och smittar din?

Nä skärpning! Koppel är till för att användas.

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Föreläsning om jakt med små drivande hundar

Hans och Erik från Norrbottens beagleklubb höll en bra, informativ och rolig föreläsning om jaktens alla delar; från ursprunget, rasernas bakgrund och injagning till utrustning, goda råd och filmer för att illustrera det som berättades.

Det jag tar med mig från föreläsningen är:
– skaffa den hundras som passar den jakt du själv vill utöva
lär känna din ras och rasens bakgrund men
se hunden som individ och inte som ett genomsnitt av rasstandarden. Alla hundar är olika och har olika behov för att bli bra jakthundar
– på vägen till att lyckas sker många misslyckade jaktdagar.
– ha tålamod och kul tillsammans med din hund.
– välj utrustning som passar dig och din hund som gör jakten säkrare, mer spännande och roligare då du kan följa hunden via dagens teknik. Du lär dig hur din hund jagar, hur och var den söker, när den tappar och hur den gör för att hitta tillbaka.
– en vältränad hund skadar sig mer sällan och gör inga dumma grejer ute i skogen, aktivera hunden inför jakten på lämpligt sätt.
– Det är inte hundens fel om jakten inte blir som du tänkt dig. Du måste väga in sådana faktorer som vilket underlag det är, markerna du jagar på, temperatur och väder, vind, viltet som rör sig i området och när på hösten du jagar. Det som för dig kan se ut som en perfekt jaktdag kan för hunden innebära att den inte känner några dofter alls. Spår kan om det är frusit på “fastna i frosten” eller regna bort.
spår ändrar karaktär vilket gör att hunden kan sluta följa det
– olika djurslag släpper olika mycket vittring
– lär känna det djurslag du vill jaga.
– jakten ska bedrivas på ett etiskt sätt, att aldrig utsätta hund eller vilt för risker eller stress i onödan.

Så intressant och bra föreläsning!

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"
Länk

Tid med ägaren är viktigare än ägarens känslomässiga engagemang. Det är så våra hundar verkar värdera relationen till oss.

Therese Rehn och hennes kollegor undersökte om det känslomässiga band som hunden har till sin ägare kan ses i ägarens syn på relationen. Det visade sig att ju mer tid ägaren till tillbringade i närhet till sin hund, desto mer fysisk kontakt tog hunden vid en återförening med sin ägare. I motsats till vad forskarna hade förväntat sig, hittades inga samband mellan hur starka känslor ägaren hade för hunden och hur hunden betedde sig gentemot ägaren. Slutsatsen är att det är vad ägaren gör med sin hund som avgör hur hunden uppfattar relationen, snarare än hur känslomässigt engagerad ägaren är.

Therese studerade även hur hunden reagerade vid återförening med en person under olika förhållanden. Det visade sig att hundens hälsningsbeteende skiljde sig beroende på hur länge den varit ifrån sin ägare och beroende på hur en person betedde sig vid kontakt med hunden. Resultaten tyder på att en hund är mer uppspelt över återföreningen om den slickar sig om munnen, viftar på svansen och ruskar på kroppen. Hundens nivå av ”lycko-hormonet’ oxytocin ökade vid återförening, vilket tyder på att den upplever denna som positiv.

– Att slicka sig om munnen och att ruska på kroppen har tidigare mest kopplats till negativa sinnestämningar, men här visar vi att dessa beteenden även kan uppvisas vid positiva känslotillstånd, säger Therese Rehn.

Dessa studier visar att fokus bör ligga på variationen i hundars hälsningsbeteende i framtida studier av relationen mellan hund och ägare. Då kanske vi bättre kan förstå hur hunden uppfattar denna relation och hur den anpassar sitt eget beteende i förhållande till ägarens omvårdnadsbeteende.

Läs avhandlingen här.

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Då tar vi det ett varv till (inlärning vs undvikande)

Fortfarande verkar ju människor tro att man genom bestraffning kan få en hund (eller vilket djur som helst) att göra det man vill (lära sig ett nytt beteende). Hur kan man ens tro att någon lär sig något av att bli bestraffad? Så här kommer en enkel förklaring!

Ta exemplet: rumsrenhet eller koppeldrag

1) Bestraffning: Trycka valpens nos i kisset och tro att den förstår att den ska kissa utomhus. Effekt: Valpen, som inte kan kontrollera sin blåsa och som uppenbarligen har en husse/matte som inte sett signalerna att den är kissnödig, gör ifrån sig på golvet. Sen får den nosen tryckt i kisset. Vad betyder det för en valp? Inte någonstans i detta får  valpen veta att du vill att den ska kissa utomhus. Valpen blir osäker och rädd. Nästa gång den blir kissnödig så gömer den sig troligtvis då den inte vill bli bestraffad igen = undvikande beteende. Valpen börjar bara undvika det som uppenbarligen gör den osäker, rädd, tillfogar smärta. Du har inte lärt valpen någonting alls bara fått den att undvika dig. Ditt mål är väl antagligen att valpen ska förstå att den ska göra ifrån sig ute? Du skapar istället en rädd och otrygg valp som inte kommer söka dig för vägledning utan bara undvika dig då du är oförutsägbar. Den vet aldrig när bestraffningen kommer.

2) Inlärning: Valpen, som inte kan kontrollera sin blåsa, har en husse/matte som är observant och förebygger genom att ta ut valpen så ofta att den aldrig har chans att göra inne. Valpen får då automatiskt kopplingen att kissa gör man bara ute + att om man lägger till beröm när valpen kissar ute så blir den glad. Den förstår alltså att detta är något som matte/husse uppskattar = valpen gör mer av det! Du stärker valpens självförtroende och den kommer att söka dig för vägledning till rätt beteende eftersom att göra rätt lönar sig.

Samma med koppeldrag eller inkallning. Att få ett ryck i nacken här och där (utan att hunden förstår varför eller kopplar det till något annat) ger ingen inlärning. Inte heller att bli släpad till sidan. Hunden som går i sin egen tanke och ser en annan hund och går mot den, får sedan ett ryck i nacken. Hunden kan lika gärna koppla det till att “varje gång jag ser en hund” eller “varje gång jag luktar på kissfläckar” så får jag ont. Var i detta lär sig hunden att det är vid sidan du vill att den ska gå? Just det, ingenstans.

Inkallning: Känns det bra att komma till någon som står och skriker på dig eller som låter arg? Eller känns det bättre att gå till någon som är skitglad att se dig? Vilket lockar mer? Enkelt svar.

Om du istället belönar varje gång hunden går vid din sida så lär nog hunden försöka göra det oftare. Om du istället för att dra när kopplet är spänt, bara stannar och lockar på den och inte går frammåt förän den går vid din sida, eller vänder och går åt ett annat håll, så är chansen större att hunden kommer att välja att följa dig istället för att dra.

Om någon slår dig i huvudet varje gång du räknar fel, kommer du automatiskt då att börja räkna rätt? Antagligen inte. Du kommer antagligen sluta försöka också eftersom varje gång kommer en bok i huvudet och du vet fortfarande inte vad det rätta svaret är.

Om du istället får en chokladbit eller 20 kr varje gång du försöker och när du gjort rätt får du istället 100 kr. Kommer det att motivera dig att försöka igen? Antagligen.

Så, slutsatsen: Varför i hela friden vill man göra illa en valp? Varför tror man att enda sättet att lösa problemet är genom ett beteende som skrämmer? Tänk om tänk rätt!

Kom också ihåg att en hund kan kissa inne på grund av sjukdom/ohälsa. Mitt favoritordspråk som brukar användas vid hästhantering är :

Där kunskapen tar slut tar våldet vid!

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Å nu har nya nr av Hundsport kommit (1-2/2013) och på sidorna 36-40 så skrivs det om Adventure dog conference 2012 som handlar om jakt.

Om skotträdsla eller hjärnskada föreläste Annette Säljö om forskning som visat att skallbenet inte skyddar mot den tryckvåg som uppstår när ett vapen avfyras. Är huvudet tillräckligt nära vapnet kan följden bli tryckstegring i hjärnan och blödningar som kan leda till beteendestörningar. Detta kopplas till att soldater som utsätts för upprepade impulsljud av den här typen kan utveckla PTSD (posttraumatiskt stressyndrom). I USA är PTSD en erkänd diagnos även hos tjänstehundar i försvaret. De drabbade hundara kan bland annat sluta urföra det de är tränade för att göra. De blir misstänksamma, stressade och har ångestbeteenden. Skotträdsla är hos “vanliga” hundar är dock troligen inte fråga om hjärnskador då symtomen endast visar sig när de hör skott. I övrigt är de normalfungerande. Hjärnskador är permanenta och påverkar hunden hela tiden. Skotträdsla hos jakthundar är inte vanligt och ofta förknippar jakthunden skottet med en förväntan på fält byte. Men eftersom jakthundar tillhör de hundar som exponeras oftare för skott än många andra och därtill ofta från betydliga närmare håll, är kunskapen om hur impulsljud påverkar hjärnan viktig.

Detta är ju  jätteviktigt att ha i minnet när man tränar och jagar med sin hund. Att vara uppmärksam på tecken på förändringar i hundens beteenden. Att inte utsätta hunden för impulsljud i onödan.

—————————————————————————–

Björn Forkman föreläste om eftersökshundens spårtrogenhet. Genom att förse älgar, hjortar och björnar med GPS och sedan följa spårhundarna kom han fram till att hundarna i snitt lämnade spåret redan efter 60 – 200/250 meter. Det är långt innan de hittat djuret de skulle följa. Hundar som inte användes till jakt på björn spårade björn bättre än de som gjorde det. En förklaring kunde vara att när hunden blir fysiskt trött använder den mer tid till att flämta och mindre till att sniffa vilket påverkar spårförmågan. Ett annat möjligt skäl är att hundar som är tränade att söka flera olika saker är mindre skickliga än de som bara är lärda att söka ett viltslag. Hundföraren kan också vara ett störningsmoment i synnerhet om denne tror sig ha “svaret” och hunden är osäker. En slutsats var att hundar vanligen gör något för att få ut något av verksamheten. Hundar som används till jakt på ett visst viltslag tycker sannolikt det är roligare att spåra ett levande djur än att ta sig an ett gammalt spår och väljer därför ett sådant om den kan.

Vill man ha en spårsäkrare hund så bör den bara tränas på ett viltslag. Det var lite oväntat.

——————————————————————————–

Hundarnas känsloliv består av sju känslor som är omvårnad, lust, lek, sökande efter resurser, rädsla, ilska och separationsångest enligt Karolina Westerlund. Jaktbeteenden är en av de positivt laddade känslorna enligt den här uppställningen. Även bytesdjurets känslor har betydelse. Det förföljda djuret kan känna rädsla eller ilska. Känslan ilska kan till exempel leda till angrepp för att försätta förföljaren ur spel.

Hundar har alltså separationsångest som en av sina grundkänslor. Det bör varje hundägare beakta vid t ex ensamhetsträning. Även jakthundar har behov av sin familj/flock.

——————————————————————————–

Kjell Bräster från SKK jakthundskommitté pratade om vildsvinsjaktens etik. Vildsvinens utbredning i landet ställer större krav på jakthundarna vi har idag.  Att använda för skarpa hundar är inte jaktetiskt riktigt och dessutom farligt för hunden, eftersom ett trängt vildsvin ofta gör aggressiva utfall mot hunden. En viktig förutsättning för att behålla vår jaktlagstiftning, den mest liberala i världen, är att fortsätta ta avstånd från olämpliga hundbeteenden och arbeta för att bibehålla en hög etik i jakten. Det är viktigt att fortsätta jaga enlgit nordisk tradition med hundar som jagar enskilt.  Olika former av jaktprov ska hjälpa till att identifiera goda vildsvinshundar men bristen på provmarker gör att få hundar prövas. SKK och jägarförbundet har ett officiellt anlagstest för viltsvinshundar som där resultatet stamboksförs. Hittills har ca 200 hundar testats, varav två tredjedelar blivit godkända. Den som tränar lyckas bättre än den som inte gör det.

Så klart måste all jakt ske med respekt för viltet och med hunden och förarens säkerhet i fokus. Det är otroligt viktigt att även jakthundars mentalitet och jaktegenskaper (ej bara dom fysiska) utvärderas ordentligt för att inte få fram  olämpliga jakthundar. Däri ligger uppfödarnas ansvar! Även jakthundar måste ju tränas på lämpligt sätt, inte bara förvaras halva året för att inför jakten sakta “cyklas” igång. Jakthunden måste som vilka andra högpresterande tävlingshundar hållas igång hela året, även om viloperioder är viktiga. Konstigt vore annat.

——————————————————————————-

Agrias företrädare Ib Ahlén pratade statistik om skogen som farlig plats. De vanligaste traumatiska dödsorsakerna hos jakthundar är att hunden blir påkörd att den försvinner eller drunknar. På fjärde plats kommer skador som orsakas av vilda djur, t ex vildsvin. Men mörkertalet är stort. Vissa rasskillnader kan urskiljas när det gäller skador. En tysk jaktterrier går t ex till veterinären på grund av skadad orsakad av vilda djur oftare än genomsnittshunden medan jämthunden gör det för skottskador. 

Att hunden, ens familjemedlem och jaktkamrat, skadas på sitt uppdrag är nog det som varje jägare fruktar. Känns ju hemskt att jämthundar oftare än andra uppsöker veterinären pga skottskador (?!) Hur kommer det sig? Ny teknik möjliggör i störreutsräckning för jägaren att följa var och hur hunden rör sig över ett område. Att kunna se hunden som är på väg mot en stor väg tex kan ju göra att föraren hinner kalla in eller avbryta innan en olycka sker?

——————————————————————————–

Gällande relationens betydlese för jaktbeteendet och grundläggande fostran föreläste Mattias Westerlund om. Inlärningen ska gå i små steg och hunden ska lyckas göra rätt varje gång och man ska använda beröm betydligt oftare än “nej”.

Ja det är väl en sjävklarhet att jakthundar behöver grundläggande fostran och att all inlärning måste ske med beröm och uppmuntran! Även förbudsord behöver läras in men inte med våld, hot eller skrämsel. Det vet väl varenda kotte vid det här laget, och den som inte gör det lever kvar i gamla avdankade “sanningar” som gång på gång motbevisats. Den som kallar det “köttbulledressyr” vet heller inte vad det handlar om. Man belönar rätt beteende och ignorerar felaktiga. Ju mer hunden för göra rätt med belöning desto mer kommer den vilja göra rätt. Hundar drivs av motiveringar. Att skrämma eller göra illa hunden i tron att den kommer välja bort beteenden är ju dömt att misslyckas. Då får man hela tiden göra om det, göra illa hunden gång på gång. Om man lär hunden att “belöningar väntar om du gör så här” – vips så gör hunden det självmant! Svårt?! Nej knappast!

——————————————————————————–

Avslutningen av reportaget finns att läsas på sidan 105 och där fastnade jag för Berikning ger jaktlusten utlopp. Att kaste en boll eller låta hunden leta godis tillfredsställer knappast hundens jaktbehov enligt David Selin. Jaktlekar med andra hundar räcker inte heller och kan dessutom i värsta fall gå överstyr. Lösningen heter berikning som handlar om att utforma hundens miljö så att den får utlopp för sina beteendebehov och kan påverka sin situation. Blodspår, vallning och av stora bollar och i viss mån drag kan på några sätt tillfredsställa hundens jaktbehov. Även jakt- och vallhundar kan må bra av berikning under icke-jaktsäsong. Han säger bland annat så klokt:

Om jag skaffar en hund med specifika behov är det min skuldighet att tillgodose dessa. 

Så är det ju! Att tänka till innan hundköpet. Vad är det för typ av hund jag vill ha, vad kan jag erbjuda den? En jakthund behöver få utlopp för sina jaktinstinkter. Men jakthunden behöver också grundläggande fostran och är lika beroende av närhet/beröring och flocken som vilken annan hund som helst. Alla kan vi lära oss mer om hundars beteenden vilket ger oss fördelen att på bästa sätt utforma miljön, relationen och samspelet med våra kära familjemedlemmar så att de kan utföra sina uppgifter på allra bästa sätt! Vilket slöseri av resurser och värdet på hunden och relationen det vore annars..

Kul att läsa mer om jakt i Hundsport!

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"
Länk

Enligt denna artikel är taxen högst upp på listan över olydiga hundraser, eller ja översättningen är nog mer med glimten i ögat typ “busigaste” eller “retsammaste”.

Ja nog kan taxar vara roliga och smarta. Ibland för sitt eget bästa. Ofta ser man Alf försöka göra nåt med glimten i ögat, han vet att han inte får ta våra skor eller kläder, men ibland ser man att han bara vill skojjas. Han tittar på en och hela han ler busigt och så smiter han iväg och kommer med mattes socka eller husses toffla. Då vill han busa!

Skämt åsido. Tyvärr är många hundraser underskattade. Folk förstår inte vad rasen kräver i motion och aktivering. En understimulerad eller stressad hund hittar ofta på egna äventyr för att roa sig själv. De vill inte vara olydiga eller försöker jävlas, de har bara jäkligt tråkigt och måste få utlopp för sin energi och uppfinningsrikedom! Man måste komma ihåg att alla hundar behöver ett syfte, få visa sina färdigheter, komma på nya sätt att lösa problem. Det stärker självkänslan och är grunden för att få en lycklig hund!

Det mest tragiska att se är en schäfer som går håglös brevid sin ägare och följer minsta vink som ägaren ger. Mer radiostyrd och själslös hund finns inte och det får det att tåras i ögonen (kan vara vilken ras som helst men tyvärr verkar schäfrarna här i området vara de som lider mest av att ha fått en militärisk tråkmåns till ägare!) 🙁

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Nya träningsövningar

Detta läste jag på Fredik Steens sida angående hundar som jagar efter vilt:

Lösningen på problemet är inte att försöka förbjuda hunden att jaga. Lösningen är att försöka bli hundens jaktledare. 

Någon i en flock måste ha den rollen. Se till att det blir du!

En av övningarna kan vi kalla – Jag visar, du jagar!

Den går ut på att du har två bollar hunden vill springa efter. sätt ner hunden på lydnad eller håll den i halsringen. Kasta iväg bollarna åt varsin håll. Hunden vill då springa efter någon utav bollarna. Den boll hunden vill springa efter får inte hunden jaga. däremot den andra bollen som du visar eller pekar på, den får hunden jaga. När hunden gör det så berömmer du och leker mycket med hunden.

Den andra övningen är – Spår!
Om du har lärt din hund spåra, lägg då ut ett spår där du vet att det gått vilt. Påvisa hunden det spår du lagt ut och uppmuntra hunden att spåra det. När och om hunden växlar spår till ett viltspår så stannar du bara och står still samtidigt som du håller i spårlinan. Du kan också med lugnt men tydligt kroppsspråk visa att du inte är imponerad. När hunden efter en stund fortsätter att spår det spår du lagt ut så berömmer du rikligt igen. Använd gärna en stor belöning i slutet av spåret.

Den tredje övningen kan vi kalla – Såg du inte den?
Du går i skogen och allt är lugnt. Plötsligt stannar du upp och fokuserar blicken på något långt in i skogen. Du står stilla och bara stirrar. Hunden kommer då att uppmärksamma dig men förstår inte vad du tittar på. Plötsligt släpper du kopplet och bara springer mot ett påhittat vilt (som inte finns). Efter ett tjugotal meter stannar du och går tillbaka utan att säga något till hunden. Hunden kommer då att uppfatta att du jagade efter vilt som inte ens “jag” såg. och med det bli imponerad av dig.

Dessa tre övningar är faktiskt bättre än vad många tror. Prova så får du se!

Gör du dessa övningar så blir hunden lite imponerad av dig. Hunden lär sig att du är en god jägare som vet bäst. Dessutom innebär detta aktivitet för dig och hunden vilket i sig gör att allt blir bättre.

Har du som sagt också en god inkallning på hunden så har du goda möjligheter att få ordning på din hunds jaktlust.

Det handlar inte om att ta bort hundens naturliga lust att jaga, det handlar bara om att hunden ska lära sig att du är jaktledare.

Lycka till // Fredrik Steen

Läs hela artikeln här.

Super! Det ska vi testa. Det jag inte förstår med första övningen med bollarna är vad man ska göra om hunden börjar springa efter den “förbjudna” bollen. Ska man då locka den till den “rätta” bollen eller ska man ignorera fram till hunden går på rätt boll? En tax som våran brukar ju inte själv räkna ut att han ska släppa den “förbjudna” och gå på den “rätta” utan bara släppa bollen och gå iväg och göra nåt annat. Får fundera på den.

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Liten vs stor

Bild

Det finns lika många åsikter om saker och ting i hundvärlden som det finns hundägare. En diskussion jag ofta hamnar i är stor vs liten hund. Om en liten hund skäller och lever rövare så är det gulligt medan en stor hund är farlig? Om en liten hund är osäker på stora hundar så är det den lilla hundens ägare som gör fel? Stora hundar uppför sig bättre? Små hundar är mentalt sämre skick än stora?

“Vi och dom” tänk. Jag gillar inte när man generaliserar vanligtvis men vissa fakta finns ju. Om en liten aggressiv hund biter så blir inte bettet lika illa som om en stor hund gör samma sak. Alltså är en stor hund “farligare” ur den synpunkten. Beteendet är lika illa för den lilla hunden som beter sig illa och skäller/gör utfall osv. Vissa raser attraherar en viss typ av människor som skaffar hund av helt fel anledningar. Blundar man för det så gör man nog problemet än större. Här är det nog viktigt att uppfödare också tar ansvar för vem man säljer en valp till. Vad kan köparen om hundrasen de har tänkt köpa? Vad har de tänkt använda hunden till? Hur löser de vardagliga situationer som ensamhetsträning och uppfostran? osv…

Är småhundsägare lata som inte uppfostrar sina hundar? Nej det skulle jag inte säga. Det finns säkert dom också men den stora majortetet vet säkert bara inte hur de ska göra. Agda 72 med lilla pudeln Fiffi gör ju så gott hon kan och vet säkert inte hur hon ska göra för att bryta utfallen mot andra hundar. Säkert går hon på känsla också och tycker synd om sin lilla hund och blir orolig om den stora hunden skulle bita. Många som skaffar typ sällskapshundar kanske inte tänker tanken på att gå kurs eftersom man inte har ambitionen att göra något särskilt med hunden utan ha den till just sällskap.

Jag anser personligen att hundklubbar som erbjuder kurser bör bli bättre på att informera om och anpassa kursinnehållet för att locka hundägare som kanske inte annars hade sökt sig till en vardagslydnadskurs. Själv är jag fått en dålig bild av brukshundsklubbarna. De är endast till för “eliten”, de som ska tävla och tränar regelbundet. Ofta upplever jag att hundklubbar inte välkomnar småhundar på samma sätt som stora hundar. Att ha kurser enbart för mindre hundar kanske skulle locka Agda och Fiffi att prova på en kurs och därigenom få en bättre relation?

Att kräva kunskap av alla hundägare är nog att föredra. Kanske hundkörkort eller licens för den ras man har tänkt skaffa? Många har ju inte ens läst på om vad de har i kopplet. För oss som har en liten hund så gör vi vad vi kan och har lärt oss för att bryta hans osäkerhet mot större hundar. Det blir dock svårt när han då och då blir påsprungen av stora lösspringande hundar, där ägaren skiter komplett i om vi får problem eller om vår hund tar “skada” av mötet. Det är liksom ingen idé att säga att storhundsägare är si och småhundsägare är så. Det finns skötsamma hundägare och det finns oansvariga och det finns de som saknar kunskapen och gör så gott de kan. Några få är rent elaka mot hunden och mot omgivningen.

Mentalitet är ju något man pratar mycket om inom aveln. Det finns seriösa uppfödare och mindre seriösa inom alla raser. Det viktiga är att man avlar på hundar som klarar vardagliga situationer så som barn, människor i grupp, ljud, plötsliga rörelser osv. Hunden ska inte ha kvarvarande rädslor efter något sånt eller vara aggressiv mot omgivningen. Sen ska inte alla raser älska alla människor. Men det är skillnad på att vara osäker och aggressiv och att var reserverad/undvikande. Huruvida småhundsuppfödarna tar ansvar för mentaliteten på sina hundar låter jag vara osagt. Jag hoppas på och utgår från att alla uppfödare använder sin hunds RAS som utgångspunkt. Där står det ju bland annat om mentaliteten som just den rasen ska ha.

Många storhundsraser har ju sönderavlats till ren katastrof vad jag förstår. Inom brukshundsklubben fanns det väl ett uttryck för “planlydnad” typ? Hundar som funkar jättebra på lydnadsplanen men där ägeren inte har någon vardagslydnad på hunden. Den skäller i bilen på allt som rör sig utanför, den ylar och gnäller så fort den sitter vid sidan av planen, kan inte slappna av och kanske tom gör utfall på promenader, drar i koppel osv. Hur utbrett det är kan jag inte uttala mig om utan detta är hörsägen från insatta i den typen av hundsport.

Lösningen på problemen är nog att prata med varandra på promenad och respektera varandra. Det är som med bilkörning. Min pappa sa alltid åt mig att jag måste tänka som om vad den andra bilföraren kan göra för fel. Jag kan inte utgå ifrån och hålla på min rätt i alla lägen (oavsett hur rätt jag har). Det är liksom inte värt att ta smällen för det.

Så om vi alla håller våra hundar kopplade inom områden där man möter många andra människor och hundar. Lösa kan de få vara på fält, öppna ytor och i skogen. Fråga oss om hundarna får hälsa innan din hund får gå fram till min. Plocka upp efter din hund. Bajset gör både din och min hund sjuk, även efter att det tillfälligt dolts av snön.

Tillsammans kan vi göra bilden av oss hundägare mer positiv för varandra och för de som inte har hund.

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"