Vilken ras är mest trolig att bita och skada en människa?

På den frågan svarar nog många “kamphund” eller kanske gissar schäfer, rottweiler, Dobermann? Stora, muskulösa hundraser med ett kanske skräckinjagande utseende enligt många. Enligt några studier så ligger taxen i topp som den ras som biter flest. :-O

Husse och matte har stött på ett flertal personer som är rädda för taxar eller kallar taxar för “ilskna” osv. Erfarenheterna har inte varit så positiva för en del.

Hur kunde det komma sig? Dessa små, söta, familjekära och kramgoa små limporna, kan det verkligen stämma? Ja. Säkert av just den anledningen, de beskrivs som små söta gosedjur men är egentligen självständiga, snabbtänkta och modiga djur.

Här är vår egna teori om varför, helt ovetenskaplig kan jag tillägga. Detta utgår från hur taxen som ras beskrivs, inte om enskilda individer och det finns stora variationer i hur enskilda idivider fungerar. Men på en generell nivå kan detta vara några förklaringar, i alla fall viktiga att tänka på! Detta kan givetvis stämma in på andra raser också.

1. Många respekterar inte rasens ursprung som en jakthund. De har snabba reflexer och biter först och frågar sen. Det fungerar inte med en hund som analyserar när den går ner i mörka gryt där den kan bli attackerad av t ex grävlingar och rävar. Där gäller det att vara snabbast.

2. Många behandlar små hundar som leksaker. Det ska kelas, gosas, lyftas, lockas och klappas. Hunden måste ju få en chans att själv välja om den vill vara social. Taxen är en reserverad ras. Det betyder inte att den inte tycker om människor men den är lite ointresserad och är inte överdrivet social med alla den möter. Att bli påtvingad (en mindre hund har inte så stora chanser mot en människa som plockar upp den från golvet helt plötsligt) social kontakt är provocerande.

3. Många kan inte läsa hundars kroppsspråk och signaler vilket leder till onödiga provocerande situationer där hunden känner sig trängd och väljer att försvara sig. Hunden väljer oftast att försöka gå undan men respekteras inte detta kan ett bett komma.

4. Andra har inte vett att förstå att barn och djur aldrig ska lämnas ensamma. Barn förstår inte konsekvenserna av sitt eget handlande och kan göra illa djuren genom att peta, dra, slita, nypa osv. Många hundar är otroligt tålmodiga med barn men barn ska aldrig tillåtas utsätta en hund för hårdhänt behandling!

5. En sjuk eller smärtpåverkad hund har inte samma tålamod som den kanske haft tidigare. En sjuk hund ska lämnas ifred och inte hanteras i onödan om det kan påverka smärta osv.

6. En äldre hund kan få svårt att se, höra och uppfatta sin omgivning. Smärta i kropp och själv kan utlösa attacker eller bett av rädsla, oro, aggressivitet pga förändringar i hjärnan osv.

7. En understimulerad tax är inte en rolig familjekompis i längden. Den är påhittig, skaffar sig gärna nya hobbys och kan snabbt få beteendeproblem. Bland annat kan en ouppfostrad tax lätt tro att den kan ta över i familjen och bestämma. Följer man inte reglerna så nyper den till.

Här finns några studier att läsa (på utrikiska 😉 ) Oavsett om man tror på dessa studier eller inte, eller om man inte har tråkiga erfarenheter så bör alla ägare inom alla raser våga prata om eventuella mentala brister och missuppfattningar om rasernas ursprung för att minska risken att hundar hamnar i fel händer. Genom god avel kan man lägga en bra grund för sunda stabila hundar. Sen gäller det att informera och sprida kunskap om raserna så att nya valpköpare väljer rätt ras efter vad de kan hantera.

Dog Bites in Urban Children

Rasskillnader i aggressivitet

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Hundens omtvistade ursprung

I en ny forskning tror man att hunden kom från Europa under istiden och att de tämjt oss i lika stor grad som vi tämjt dem.

“Forskare som arbetar med de här frågorna brukar betona att hunden verkar ha tämjt oss män-niskor i minst lika hög utsträckning som vi har tämjt dem. Det började med att vargar letade efter mat i närheten av mänskliga läger. Sakta men säkert lyckades en del vargar förmå människor att fixa föda. De vargar som var skickligast på att samarbeta med oss klarade sig bäst.

Människorna började så småningom använda hundarna. Som sällskapsdjur åt barn och vuxna. Som värmeelement under kalla nätter. Till jakt. Som hjälp att bära under långa transporter. Som draghjälp åt slädar. Som mat …

Bara de vargar från istidens kontinentala Europa som gick över till människornas sida överlevde. De som fortsatte leva i vilt tillstånd – och alltså är nutida hundars närmaste släktingar enligt den nya studien – är utrotade i dag.”

Läs hela nyheten här.

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"
Länk

Läs gärna denna artikel om dominansteorins oduglighet. Dock på engelska. Mycket bra skrivet!

Dominansteorin är förlegad och dessutom baserad på studier av vargar i fångenskap. Nånting som studerades på 30 och 40-talet. Idag vet vi ju betydligt mer om ämnet. Ska vi basera våra mänskliga sociala beteenden på hur schimpanser umgås?  Det är ungefär lika logiskt.

Man kan ju också undra varför en del människor tror att ett djur som under tusentals år värderats för sin förmåga att anpassa sig och samarbeta med människor fortfarande skulle försöka dominera oss.  Det är ju vi som skapat och format hundarna av idag. Tyvärr får många hundar leva under konstant stress och i vissa fall tortyr från ägare som fortfarande lever i en föråldrad världsbild om dominansordningar.

“Där kunskapen tar slut tar våldet vid”. jag vet inte var ordspråketkommer ifrån men något jag fick lära mig i hästhållningen. Rätt bra att tänka på.

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"
Länk

Blir så upprörd! Har ju diskuterat otaliga gånger på dachshundtalk.com om att man inte ska lämna små/unga hundar ensamma hela dagar eller använda sig av bur när man lämnar hunden hemma. I USA är “crate training” ett välkänt begrepp. Valpen tränas att sova i en bur för att inte kissa och bajsa inne. De tror nämligen på att valpar inte gör ifrån sig där den sover så lämnar man den i en lite bur så gör den inte ifrån sig inne och man får den rumsren snabbare. Det är så sjukt att dessa myter lever kvar! Valpen har ingen kontroll över sin blåsa förrän vid några månaders ålder, det är inget man kan träna valpen till. Det är en biologisk mognad som måste uppnås.

Sökte på  information på engelska om skäl till att inte burträna sin hund. Fick upp ett enda svar av alla om detta, alla andra förespråkade denna metod! Helt galet! PETA verkar vara de enda som på något sätt uttalar sig mot detta tankesätt. De beskriver konsekvenserna av att hunden får leva sitt liv i bur. Det kan orsaka problem som aggressivitet, understimulering, hyperaktivitet, depressioner med mera.

När folk frågar varför man inte ska lära hunden att sova i bur så brukar jag försöka förklara det med att hunden sover bort sitt liv. Ska den sova hela natten och sedan bli instängd, sakna möjlig aktivering, resten av dagen? Hur många minuter (kanske timmar) aktiveras hunden på kvällen när husse/matte efter jobbet ska hinna med barn, matlagning, handling, tvätt, disk osv? Inget roligt hundliv. När försök sprida den “svenska modellen” även om den inte är fullt ut perfekt så är den fan så långt bättre än dessa förespråkare för “crate training”.

Länk till PETA finns här.

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Om du verkligen vill lära dig träna hundar på ett effektivt, roligt och humant sätt så måste du besöka denna sida. Handlar om att använda positiv förstärkning som effektivt ökar hundens chanser att göra rätt och snabbare lära sig det. Några kanske känner igen henne som Kikopup på youtube. Hon har många bra videos om hur man tränar hundar i olika situationer typ sluta dra i koppel eller skälla på hundar, komma på inkallning och olika trix. Kolla in henne. Hon är superduktig! Mycket är på engelska men lätt att förstå.

Det här passar alla hundar, oavsett användningsområde. Även jakthundsägare har stor nytta av att tänka så här då relationen blir starkare och hunden jobbar bättre i slutändan. Så ta er tid att kika in på hennes hemsida och läs mer!

Du kan lära dig följande:

Progressiv Förstärkningsträning innebär att man träna genom att förstärka önskade beteenden så de upprepas i framtiden och förhindra att oönskade beteenden förstärks. Att avbryta och förhindra oönskade
beteenden utan fysisk bestraffning eller hot och samtidigt belöna ett
alternativt beteende (att träna in ett önskat beteende som ersätter det oönskade). Ta hundens känslor och stressnivåer i beaktande. Miljöträning är viktig så att hunden klarar av omgivningen på bästa sätt. Förenklar i vardagen.

Genom att använda markörer i träning (klicekr, röst, beröring, visuell markör) som förtydligar för hunden vad vi menar. Snabb belöning förstärker och snabbar upp inlärningen.

Metoderna baseras på etiska, effektiva, respektfulla träningsmetoder som baseras på den senaste forskningen.

12 skäl att avstå från bestraffningar och hot!

Anledningen är en rad vetenskapliga och etiska skäl. Om man använder sig av bestraffning och hot riskerar man att framkalla oönskade bieffekter av träningen utöver det uppenbara obehaget och traumat det innebär för en hund att bli bestraffad.

Några av de allvarliga problem som fysisk bestraffning och hot medför:

1) Utan perfekt tajming, hårdhet och upprepning förlorar bestraffningen sin tänkta funktion och blir inget annat än fysisk misshandel.

 2) Hunden lär sig att undvika den som bestraffar för att kunna göra det beteende som bestraffas i fred.

 3) Bestraffningar kan relativt lätt skapa livslånga, känslomässiga
trauman.

 4) Bestraffningar ökar produktionen av stresshormoner och kan leda till upphetsning och aggressiva beteenden.

 5) Hunden vänjer sig vid bestraffningen, vilket gör att bestraffningen måste bli tuffare och tuffare hela tiden för att ha någon effekt på en hund som lärt sig uthärda.

 6) Det går inte att ändra en hunds grundläggande känslomässiga inställning till att tycka om barn, främmande människor eller hundar (eller något överhuvudtaget) genom att använda bestraffning. Det enda man kan göra är att trycka ner det oönskade beteendet, känslan är dock fortfarande (i bästa fall) densamma men troligtvis sämre än innan bestraffningen.

 7) Hot och bestraffning kan göra att hundarna inte vågar visa hotsignaler utan går direkt till att bita om de blir trängda/obekväma i en situation.

 8) Hundar som tränas med bestraffning känner sig ofta fångna av sina ägare eftersom de riskerar att bestraffas om de tex lämnar ett ”sitt kvar” eller avviker från ägarens sida (för att komma undan ett påträngande barn tex). Hundar som inte känner att de kan fly undan jobbiga situationer kommer bita istället för att gå undan.

 9) En bestraffning som syftar till att minska ett beteende kan i själva verket få beteendet att öka i intensitet eftersom bestraffningen innebär att man ger hunden uppmärksamhet.

10) Bestraffningar gör att ägarens närvaro blir mindre belönande för hunden. Om du bestraffar din hund blir det svårare och svårare att överträffa andra belöningar i omgivningen. Din hund kommer föredra störningarna i omgivningen framför dig eftersom den mer och mer ser dig som en bestraffning snarare än en belöning.

 11) Hundar som tränats med bestraffning och hot erbjuder inte gärna beteenden frivilligt vilket gör det betydligt svårare att lära in komplexa beteenden.

 12) Tränare som använder bestraffning och hot kommer bestraffa oftare och oftare eftersom bestraffning är förstärkande för den som bestraffar (Bestraffningen leder ofta till ett snabbt men tillfälligt resultat -Att slå hunden fick den att sluta skälla så tränaren kommer med stor sannolikhet upprepa beteendet, att slå hunden igen). Med andra ord påverkar hot och bestraffningar ägarnas beteenden i stor utsträckning vilket leder till en ond cirkel.

Det är så illa och egoistiskt att fortsätta med bestraffningar nu när vi vet detta. Kunskap är bästa sättet att bryta onda cirklar och våld! I alla sammanhang!

Sammanfattningsvis är Progressiv Förstärkningsträning ingen
”låt gå-träning”. Den kräver att alla hundens beteende möts av konsekvenser, att tränaren ser hunden och vad den behöver för att utvecklas.

______________________________________________________

Om varför man inte ska använad strypkoppel! Hon illustrerar med bilder på sin sida så gå gärna in och titta och läs mer, detta är bara korta beskrivningar av den information som finns. Läs mer här.

Kan det vara fysiskt skadligt att fästa ett koppel i ett halsband som sitter runt hundens hals?

Att fästa ett koppel i ett halsband som sitter runt hundens hals kan orsaka fysisk skada på hunden om den någon gång skulle sträcka eller dra i kopplet. Detta för att hundens hals är full av ömtålig och viktigt fysik som håller din hund frisk. Sköldkörteln t.ex. sitter på framsidan av halsen under struphuvudet. Bara en händelse där hunden drar i halsbandet kan orsaka allvarligt skada på din hunds hälsa, precis som en skada på din hals kan orsaka bestående hälsoproblem för dig. Varför skulle du ta risken? Den enda fördelen med att låta hunden bära halsband istället för sele är att det går snabbare och enklare för den som hanterar hunden att sätta på det vid promenad.

Faror med att använda halsband:

Nackskador – Endast ett enstaka tillfälle av drag eller ryck i kopplet skulle kunna orsaka allvarliga nackskador. Nackskador inkluderar blåmärken, whiplash, huvudvärk, krossad luftstrupe, skadat struphuvud och brutna ryggkotor. En nack- eller ryggradsskada kan orsaka förlamning eller neurologiska problem.

I en studie av Anders Hallgren, publicerad i nyhetsbrevet ”Animal Behaviour Consultants Newsletter” 1992, framkom att ”drag och ryck i kopplet” framförallt påverkade hundens hals och nacke. Studien omfattade 400 hundar och den visade att det inte fanns något samband mellan koppelhantering och bröstkorgsdefekter. Däremot visade studien att ett av det tydligaste sambandet fanns mellan nackskador och drag/ryck i kopplet.  91 % av hundarna, som hade nackskador, hade också blivit utsatta för ryck i kopplet av ägaren eller tillåtits att dra i kopplet under längre perioder.

Ögonproblem – I en studie av Pauli AM, Bentley, E Diehl, KA, Miller, PE ”Effects of the application of neck pressure by a collar or harness on intraocular pressure in dogs”, framkom det att tryck på ögonen “ökade betydligt när kraft/våld användes mot halsen genom ett koppel eller ett halsband, men inte genom en sele, på hundarna i denna studie”. Den här typen av intraokulärt tryck kan orsaka allvarlig skada på hundens redan mycket tunna hornhinna, orsaka glaukom (grön starr), eller andra ögonskador.

Öronproblem – Dr Peter Dobias, DVM, säger i en artikel att ”Hundhalsband kan orsaka sjukdom och eventuellt leda till cancer” och att öron- och ögonproblem ofta är relaterade till drag i koppel. När hunden drar i kopplet, förhindrar halsbandet genomströmningen av blod och flödet från lymfkörteln till och från huvudet”.

Underfunktion av sköldkörteln – Halsbandet ligger över det område där sköldkörteln sitter. Dr Peter Dobias säger i sin artikel, ”den här körteln blir allvarligt traumatiserad när en hund drar i kopplet, den blir inflammerade och slutligen ’förstörd’ av kroppens eget immunsystem när den försöker ta bort de inflammerade sköldkörtelcellerna. Skadorna på sköldkörteln kan leda till underproduktion av sköldkörtelhormonet, vilket inte är bra eftersom sköldkörteln kontrollerar ämnesomsättningen i varje cell. Symptomen kan vara låg energi, ökad vikt, hudproblem, håravfall och tendens för öroninfektioner och organkollaps”.

Fel på nervsystemet i frambenen – En annan hälsofara som Dr Peter Dobias pekar på i sin artikel är eventuella fel i frambenens nervsystem. Han skriver ”Överdrivet slickande på tassar och frambensförlamning kan också relateras till din hunds halsband. Drag i koppel klämmer nerverna som går ner i benen. Detta kan leda till en onaturlig känsla i tassarna och hunden kan börja slicka på tassarna. Dessa hundar är ofta feldiagnostiserade som allergiska, när allt som behövs göras är att ta bort halsbandet och behandla nackskadan”.

Beteendeproblem – Den vanliga utgångspunkten är att bland alla djur med en hjärna, är beteende kopplat till hälsa. I Anders Hallgrens studie, som publicerats i ”Animal Behaviour Consultants Newsletter” 1992, fann han ett samband mellan skada och beteende. Anders Hallgren skriver ”Att hundar är så lika människor kommer som en överraskning för många”. ”En vanlig orsak till beteendeproblem hos hundar är sjukdom och smärta. Enligt dem som jobbar med problemhundar är den mest vanliga orsaken för smärta och sjukdom skada på muskler och skelett”. Anders Hallgrens studie fokuserade på ryggskador. I en grupp på 400 hundar hade 79 % av de aggressiva hundarna ryggproblem, medan 21 % inte hade ryggproblem. Av de reserverade och skygga hundarna hade 69 % ryggproblem, medan 31 % inte hade det. Den här studien visar att det finns ett samband mellan hälsa och beteendeproblem.

Ja behöver man säga så mycket mer? 🙂

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Såg denna text på facebook och personen vill att den sprids vidare:

“Till ALLA hundägare, främst Er på Örnäset i Luleå men detta gäller alla!

 Jag har en dvärgtax på 2,5 år som heter Nelly, vi promenerar dagligen runt parken vid Aronsbadet Örnäset.

 Min hund är fruktansvärt rädd för andra hundar och det tränar vi på varje promenad, hon har även sina hundkompisar som hon umgås med som hon vet är snälla.

 I eftermiddags var vi ute och promenerade i parken när det rusar fram flera stora (lösa) hundar mot henne och hon fick panik. Hon försökte sticka men kopplet hindrade henne och då kissade hon ner sig så hela bakdelen var genomvåt.

 Ägarna till de här hundarna stod och ropade “de vill bara leka”, och “släpp din hund så hon också får leka”. Jag sk*ter i om de anser att deras hundar vill leka, de ska inte skrämma min hund.

 Och det är inte första gången dessa hundar springer lösa, jag ser de så gott som dagligen. Det finns något som heter koppeltvång och det är faktiskt så att i parken på Örnäset får man inte ha hunden lös.

 Har man inte sådan kontroll på sin hund att man kan stoppa den innan den springer fram så SKA den vara kopplad. Det finns hundrädda människor som inte heller bryr sig om ifall ägaren påstår att hunden är snäll, man är lika rädd för det!

 Nu har jag precis fått bada min hund för att hon blev så skrämd att hon kissade ner sig. Det är inte rätt att hon ska behöva bli så rädd av framrusande hundar!

 Jag blir fruktansvärt arg och även jätteledsen när detta händer för jag vill ju det bästa för min hund och när andra människor riskerar min hunds liv och välmående så kommer jag att skydda henne med alla metoder.

 Idag när dessa hundar sprang fram så sparkade jag mot dem för att hindra dem från att nå min hund, det kallas självförsvar och jag tvekar inte att skydda min hund.

 Så ni hundägare som har era hundar lösa utan kontroll, om ni nu inte bryr er om att ni skrämmer livet ur min hund – är ni villiga att riskera era egna? För jag kommer inte att vara snäll när min hund blir attackerad och skrämd.

Dela gärna detta för det ska uppmärksammas!”

Om vi alla visar hänsyn och inte står och ropar “Han är snäll” eller “vill bara leka” osv så blir hundägandet så mycket roligare och bättre för alla. Att ha lösspringande hundar som man uppenbarligen inte klarar av att hantera (kalla in) skapar osämja. Tänk om personen var mycket hundrädd?

Är man inte mer rädd om sin egen hund? Tänk om personen av rädsla sparkar till hunden? Eller bara tycker illa om hundar och drämmer till den? Min hund kanske är sjuk och smittar din?

Nä skärpning! Koppel är till för att användas.

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Föreläsning om jakt med små drivande hundar

Hans och Erik från Norrbottens beagleklubb höll en bra, informativ och rolig föreläsning om jaktens alla delar; från ursprunget, rasernas bakgrund och injagning till utrustning, goda råd och filmer för att illustrera det som berättades.

Det jag tar med mig från föreläsningen är:
– skaffa den hundras som passar den jakt du själv vill utöva
lär känna din ras och rasens bakgrund men
se hunden som individ och inte som ett genomsnitt av rasstandarden. Alla hundar är olika och har olika behov för att bli bra jakthundar
– på vägen till att lyckas sker många misslyckade jaktdagar.
– ha tålamod och kul tillsammans med din hund.
– välj utrustning som passar dig och din hund som gör jakten säkrare, mer spännande och roligare då du kan följa hunden via dagens teknik. Du lär dig hur din hund jagar, hur och var den söker, när den tappar och hur den gör för att hitta tillbaka.
– en vältränad hund skadar sig mer sällan och gör inga dumma grejer ute i skogen, aktivera hunden inför jakten på lämpligt sätt.
– Det är inte hundens fel om jakten inte blir som du tänkt dig. Du måste väga in sådana faktorer som vilket underlag det är, markerna du jagar på, temperatur och väder, vind, viltet som rör sig i området och när på hösten du jagar. Det som för dig kan se ut som en perfekt jaktdag kan för hunden innebära att den inte känner några dofter alls. Spår kan om det är frusit på “fastna i frosten” eller regna bort.
spår ändrar karaktär vilket gör att hunden kan sluta följa det
– olika djurslag släpper olika mycket vittring
– lär känna det djurslag du vill jaga.
– jakten ska bedrivas på ett etiskt sätt, att aldrig utsätta hund eller vilt för risker eller stress i onödan.

Så intressant och bra föreläsning!

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"
Länk

Tid med ägaren är viktigare än ägarens känslomässiga engagemang. Det är så våra hundar verkar värdera relationen till oss.

Therese Rehn och hennes kollegor undersökte om det känslomässiga band som hunden har till sin ägare kan ses i ägarens syn på relationen. Det visade sig att ju mer tid ägaren till tillbringade i närhet till sin hund, desto mer fysisk kontakt tog hunden vid en återförening med sin ägare. I motsats till vad forskarna hade förväntat sig, hittades inga samband mellan hur starka känslor ägaren hade för hunden och hur hunden betedde sig gentemot ägaren. Slutsatsen är att det är vad ägaren gör med sin hund som avgör hur hunden uppfattar relationen, snarare än hur känslomässigt engagerad ägaren är.

Therese studerade även hur hunden reagerade vid återförening med en person under olika förhållanden. Det visade sig att hundens hälsningsbeteende skiljde sig beroende på hur länge den varit ifrån sin ägare och beroende på hur en person betedde sig vid kontakt med hunden. Resultaten tyder på att en hund är mer uppspelt över återföreningen om den slickar sig om munnen, viftar på svansen och ruskar på kroppen. Hundens nivå av ”lycko-hormonet’ oxytocin ökade vid återförening, vilket tyder på att den upplever denna som positiv.

– Att slicka sig om munnen och att ruska på kroppen har tidigare mest kopplats till negativa sinnestämningar, men här visar vi att dessa beteenden även kan uppvisas vid positiva känslotillstånd, säger Therese Rehn.

Dessa studier visar att fokus bör ligga på variationen i hundars hälsningsbeteende i framtida studier av relationen mellan hund och ägare. Då kanske vi bättre kan förstå hur hunden uppfattar denna relation och hur den anpassar sitt eget beteende i förhållande till ägarens omvårdnadsbeteende.

Läs avhandlingen här.

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Då tar vi det ett varv till (inlärning vs undvikande)

Fortfarande verkar ju människor tro att man genom bestraffning kan få en hund (eller vilket djur som helst) att göra det man vill (lära sig ett nytt beteende). Hur kan man ens tro att någon lär sig något av att bli bestraffad? Så här kommer en enkel förklaring!

Ta exemplet: rumsrenhet eller koppeldrag

1) Bestraffning: Trycka valpens nos i kisset och tro att den förstår att den ska kissa utomhus. Effekt: Valpen, som inte kan kontrollera sin blåsa och som uppenbarligen har en husse/matte som inte sett signalerna att den är kissnödig, gör ifrån sig på golvet. Sen får den nosen tryckt i kisset. Vad betyder det för en valp? Inte någonstans i detta får  valpen veta att du vill att den ska kissa utomhus. Valpen blir osäker och rädd. Nästa gång den blir kissnödig så gömer den sig troligtvis då den inte vill bli bestraffad igen = undvikande beteende. Valpen börjar bara undvika det som uppenbarligen gör den osäker, rädd, tillfogar smärta. Du har inte lärt valpen någonting alls bara fått den att undvika dig. Ditt mål är väl antagligen att valpen ska förstå att den ska göra ifrån sig ute? Du skapar istället en rädd och otrygg valp som inte kommer söka dig för vägledning utan bara undvika dig då du är oförutsägbar. Den vet aldrig när bestraffningen kommer.

2) Inlärning: Valpen, som inte kan kontrollera sin blåsa, har en husse/matte som är observant och förebygger genom att ta ut valpen så ofta att den aldrig har chans att göra inne. Valpen får då automatiskt kopplingen att kissa gör man bara ute + att om man lägger till beröm när valpen kissar ute så blir den glad. Den förstår alltså att detta är något som matte/husse uppskattar = valpen gör mer av det! Du stärker valpens självförtroende och den kommer att söka dig för vägledning till rätt beteende eftersom att göra rätt lönar sig.

Samma med koppeldrag eller inkallning. Att få ett ryck i nacken här och där (utan att hunden förstår varför eller kopplar det till något annat) ger ingen inlärning. Inte heller att bli släpad till sidan. Hunden som går i sin egen tanke och ser en annan hund och går mot den, får sedan ett ryck i nacken. Hunden kan lika gärna koppla det till att “varje gång jag ser en hund” eller “varje gång jag luktar på kissfläckar” så får jag ont. Var i detta lär sig hunden att det är vid sidan du vill att den ska gå? Just det, ingenstans.

Inkallning: Känns det bra att komma till någon som står och skriker på dig eller som låter arg? Eller känns det bättre att gå till någon som är skitglad att se dig? Vilket lockar mer? Enkelt svar.

Om du istället belönar varje gång hunden går vid din sida så lär nog hunden försöka göra det oftare. Om du istället för att dra när kopplet är spänt, bara stannar och lockar på den och inte går frammåt förän den går vid din sida, eller vänder och går åt ett annat håll, så är chansen större att hunden kommer att välja att följa dig istället för att dra.

Om någon slår dig i huvudet varje gång du räknar fel, kommer du automatiskt då att börja räkna rätt? Antagligen inte. Du kommer antagligen sluta försöka också eftersom varje gång kommer en bok i huvudet och du vet fortfarande inte vad det rätta svaret är.

Om du istället får en chokladbit eller 20 kr varje gång du försöker och när du gjort rätt får du istället 100 kr. Kommer det att motivera dig att försöka igen? Antagligen.

Så, slutsatsen: Varför i hela friden vill man göra illa en valp? Varför tror man att enda sättet att lösa problemet är genom ett beteende som skrämmer? Tänk om tänk rätt!

Kom också ihåg att en hund kan kissa inne på grund av sjukdom/ohälsa. Mitt favoritordspråk som brukar användas vid hästhantering är :

Där kunskapen tar slut tar våldet vid!

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Å nu har nya nr av Hundsport kommit (1-2/2013) och på sidorna 36-40 så skrivs det om Adventure dog conference 2012 som handlar om jakt.

Om skotträdsla eller hjärnskada föreläste Annette Säljö om forskning som visat att skallbenet inte skyddar mot den tryckvåg som uppstår när ett vapen avfyras. Är huvudet tillräckligt nära vapnet kan följden bli tryckstegring i hjärnan och blödningar som kan leda till beteendestörningar. Detta kopplas till att soldater som utsätts för upprepade impulsljud av den här typen kan utveckla PTSD (posttraumatiskt stressyndrom). I USA är PTSD en erkänd diagnos även hos tjänstehundar i försvaret. De drabbade hundara kan bland annat sluta urföra det de är tränade för att göra. De blir misstänksamma, stressade och har ångestbeteenden. Skotträdsla är hos “vanliga” hundar är dock troligen inte fråga om hjärnskador då symtomen endast visar sig när de hör skott. I övrigt är de normalfungerande. Hjärnskador är permanenta och påverkar hunden hela tiden. Skotträdsla hos jakthundar är inte vanligt och ofta förknippar jakthunden skottet med en förväntan på fält byte. Men eftersom jakthundar tillhör de hundar som exponeras oftare för skott än många andra och därtill ofta från betydliga närmare håll, är kunskapen om hur impulsljud påverkar hjärnan viktig.

Detta är ju  jätteviktigt att ha i minnet när man tränar och jagar med sin hund. Att vara uppmärksam på tecken på förändringar i hundens beteenden. Att inte utsätta hunden för impulsljud i onödan.

—————————————————————————–

Björn Forkman föreläste om eftersökshundens spårtrogenhet. Genom att förse älgar, hjortar och björnar med GPS och sedan följa spårhundarna kom han fram till att hundarna i snitt lämnade spåret redan efter 60 – 200/250 meter. Det är långt innan de hittat djuret de skulle följa. Hundar som inte användes till jakt på björn spårade björn bättre än de som gjorde det. En förklaring kunde vara att när hunden blir fysiskt trött använder den mer tid till att flämta och mindre till att sniffa vilket påverkar spårförmågan. Ett annat möjligt skäl är att hundar som är tränade att söka flera olika saker är mindre skickliga än de som bara är lärda att söka ett viltslag. Hundföraren kan också vara ett störningsmoment i synnerhet om denne tror sig ha “svaret” och hunden är osäker. En slutsats var att hundar vanligen gör något för att få ut något av verksamheten. Hundar som används till jakt på ett visst viltslag tycker sannolikt det är roligare att spåra ett levande djur än att ta sig an ett gammalt spår och väljer därför ett sådant om den kan.

Vill man ha en spårsäkrare hund så bör den bara tränas på ett viltslag. Det var lite oväntat.

——————————————————————————–

Hundarnas känsloliv består av sju känslor som är omvårnad, lust, lek, sökande efter resurser, rädsla, ilska och separationsångest enligt Karolina Westerlund. Jaktbeteenden är en av de positivt laddade känslorna enligt den här uppställningen. Även bytesdjurets känslor har betydelse. Det förföljda djuret kan känna rädsla eller ilska. Känslan ilska kan till exempel leda till angrepp för att försätta förföljaren ur spel.

Hundar har alltså separationsångest som en av sina grundkänslor. Det bör varje hundägare beakta vid t ex ensamhetsträning. Även jakthundar har behov av sin familj/flock.

——————————————————————————–

Kjell Bräster från SKK jakthundskommitté pratade om vildsvinsjaktens etik. Vildsvinens utbredning i landet ställer större krav på jakthundarna vi har idag.  Att använda för skarpa hundar är inte jaktetiskt riktigt och dessutom farligt för hunden, eftersom ett trängt vildsvin ofta gör aggressiva utfall mot hunden. En viktig förutsättning för att behålla vår jaktlagstiftning, den mest liberala i världen, är att fortsätta ta avstånd från olämpliga hundbeteenden och arbeta för att bibehålla en hög etik i jakten. Det är viktigt att fortsätta jaga enlgit nordisk tradition med hundar som jagar enskilt.  Olika former av jaktprov ska hjälpa till att identifiera goda vildsvinshundar men bristen på provmarker gör att få hundar prövas. SKK och jägarförbundet har ett officiellt anlagstest för viltsvinshundar som där resultatet stamboksförs. Hittills har ca 200 hundar testats, varav två tredjedelar blivit godkända. Den som tränar lyckas bättre än den som inte gör det.

Så klart måste all jakt ske med respekt för viltet och med hunden och förarens säkerhet i fokus. Det är otroligt viktigt att även jakthundars mentalitet och jaktegenskaper (ej bara dom fysiska) utvärderas ordentligt för att inte få fram  olämpliga jakthundar. Däri ligger uppfödarnas ansvar! Även jakthundar måste ju tränas på lämpligt sätt, inte bara förvaras halva året för att inför jakten sakta “cyklas” igång. Jakthunden måste som vilka andra högpresterande tävlingshundar hållas igång hela året, även om viloperioder är viktiga. Konstigt vore annat.

——————————————————————————-

Agrias företrädare Ib Ahlén pratade statistik om skogen som farlig plats. De vanligaste traumatiska dödsorsakerna hos jakthundar är att hunden blir påkörd att den försvinner eller drunknar. På fjärde plats kommer skador som orsakas av vilda djur, t ex vildsvin. Men mörkertalet är stort. Vissa rasskillnader kan urskiljas när det gäller skador. En tysk jaktterrier går t ex till veterinären på grund av skadad orsakad av vilda djur oftare än genomsnittshunden medan jämthunden gör det för skottskador. 

Att hunden, ens familjemedlem och jaktkamrat, skadas på sitt uppdrag är nog det som varje jägare fruktar. Känns ju hemskt att jämthundar oftare än andra uppsöker veterinären pga skottskador (?!) Hur kommer det sig? Ny teknik möjliggör i störreutsräckning för jägaren att följa var och hur hunden rör sig över ett område. Att kunna se hunden som är på väg mot en stor väg tex kan ju göra att föraren hinner kalla in eller avbryta innan en olycka sker?

——————————————————————————–

Gällande relationens betydlese för jaktbeteendet och grundläggande fostran föreläste Mattias Westerlund om. Inlärningen ska gå i små steg och hunden ska lyckas göra rätt varje gång och man ska använda beröm betydligt oftare än “nej”.

Ja det är väl en sjävklarhet att jakthundar behöver grundläggande fostran och att all inlärning måste ske med beröm och uppmuntran! Även förbudsord behöver läras in men inte med våld, hot eller skrämsel. Det vet väl varenda kotte vid det här laget, och den som inte gör det lever kvar i gamla avdankade “sanningar” som gång på gång motbevisats. Den som kallar det “köttbulledressyr” vet heller inte vad det handlar om. Man belönar rätt beteende och ignorerar felaktiga. Ju mer hunden för göra rätt med belöning desto mer kommer den vilja göra rätt. Hundar drivs av motiveringar. Att skrämma eller göra illa hunden i tron att den kommer välja bort beteenden är ju dömt att misslyckas. Då får man hela tiden göra om det, göra illa hunden gång på gång. Om man lär hunden att “belöningar väntar om du gör så här” – vips så gör hunden det självmant! Svårt?! Nej knappast!

——————————————————————————–

Avslutningen av reportaget finns att läsas på sidan 105 och där fastnade jag för Berikning ger jaktlusten utlopp. Att kaste en boll eller låta hunden leta godis tillfredsställer knappast hundens jaktbehov enligt David Selin. Jaktlekar med andra hundar räcker inte heller och kan dessutom i värsta fall gå överstyr. Lösningen heter berikning som handlar om att utforma hundens miljö så att den får utlopp för sina beteendebehov och kan påverka sin situation. Blodspår, vallning och av stora bollar och i viss mån drag kan på några sätt tillfredsställa hundens jaktbehov. Även jakt- och vallhundar kan må bra av berikning under icke-jaktsäsong. Han säger bland annat så klokt:

Om jag skaffar en hund med specifika behov är det min skuldighet att tillgodose dessa. 

Så är det ju! Att tänka till innan hundköpet. Vad är det för typ av hund jag vill ha, vad kan jag erbjuda den? En jakthund behöver få utlopp för sina jaktinstinkter. Men jakthunden behöver också grundläggande fostran och är lika beroende av närhet/beröring och flocken som vilken annan hund som helst. Alla kan vi lära oss mer om hundars beteenden vilket ger oss fördelen att på bästa sätt utforma miljön, relationen och samspelet med våra kära familjemedlemmar så att de kan utföra sina uppgifter på allra bästa sätt! Vilket slöseri av resurser och värdet på hunden och relationen det vore annars..

Kul att läsa mer om jakt i Hundsport!

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"