Etikett: Okunskap

Stor okunskap

Publicerat den av

Jag är en person som är relativt aktiv på sociala medier. Allting har sina för och nackdelar, sina positiva och negativa konsekvenser. För det mesta hittar man likasinnade – man kan lära sig nya saker av varandra, tipsa och stötta varandra. Sen kan man mobba, stjälpa, håna och tala illa om andra – om man vill vara en sån person. Den man är på nätet är också den man är i verkligheten. Många glömmer nog bort det.

Det som både stör mig och gör mig ledsen emellanåt är hur många videos som läggs upp där människor skrattar åt djur och deras beteenden. Den större delen av dessa videos handlar om stressade, rädda eller undvikande djur, som bara försöker undkomma situationen.

Jag vill tro att det i de allra flesta fall handlar om stoooor okunskap hos den som lägger ut dessa bilder och filmer. Att hen inte förstår hur djuret mår i detta. Det finns säkert en del som lägger ut det även om de förstår detta, eftersom de tycker att det är ett “roligt” eller “gulligt” klipp och deras rätt att skratta åt djuret är större än djurets rätt till frihet från att utsättas för såna situationer.

Sen finns det också den sjuka delen, de som medvetet utsätter andra individer (oavsett människor eller djur) för lidande, förnedring eller skräck för sitt eget nöjes skull.

För mig är det viktigt att inte gilla eller dela vidare dessa videos. Att anmäla där det går, att påtala att det här är nog ändå inte så roligt. Att sprida kunskap om djurens beteenden.

Får man inte skratta åt något roligt? Jag gillar inte idén att skratta ÅT någon annan, någon annan som inte själv valt att sätta sig i den situationen eller som inte valt att bli uthängd på detta sätt för att bli åtlöje i andras ögon. Det gäller även memes på människor som ser annorlunda ut, som beter sig annorlunda eller som smygfilmats. Personen, oavsett hur hen klär sig eller beter sig, har inte godkänt eller valt att bli ett meme. För mig visar det på otroligt dålig karaktär hos de som skrattar åt dessa bilder och filmer. Att det inte “skadar” någon fysiskt är för mig inget tillräckligt argument – det handlar om DITT beteende och den du vill vara – för om det var omvända roller och någon annan använde dina bilder/filmer som du inte gett samtycke åt där du smygfilmas eller fotas mot din egen vilja och läggs ut – hur hade du då känt om de som delade och spred vidare detta?

Vi bidrar alla till det samhälle vi vill leva i. Om vi själva sprider, delar eller gillar skit – då är det också det vi sedan kommer att få och göda. Det handlar om eget ansvar och inte om “någon annan borde göra si eller så” eller att varje enskild individ är för liten för att påverka något. Varje enskild individ har tillräcklig makt i dagens sociala flöde för att påverka! Tänk på det.

Jag känner själv att jag allt mindre vill titta på andras videos eller klipp då det är svårt att veta om det som lärts in har lärts in med tvång eller press, om det finns rädsla med bakom bilderna. Framför allt väljer jag bort allt mer inom ridning. Allt för korta tyglar, hårt spända nosgrimmor, sporrar och spön på en häst som till synes gör en perfekt piaff eller passage… Det lockar mig inte längre. Skulle jag återuppta ridningen skulle det inte längre handla om den formen av ridning utan mycket mer om samarbete, tillit, lek och avslappning. Om att umgås med hästen från marken och inte alltid rida. OM att leka och göra trick tillsammans istället för att öva och nöta samma samlingar om och om igen. Inte konstigt att dessa 20 sek videos som visar all denna samling kan lära unga att det är så hästen rids HELA TIDEN eftersom man aldrig får se avslappningen emellan, skrittpauserna, nedvarvning och gymnastikövningar. Det blir till slut farligt med alla dessa snabba, korta klipp som ska visa upp något fantastiskt men utan förklaring om hur det uppnås PÅ LÅNG SIKT.

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Snälla sluta hänga upp hunden!

Publicerat den av

Jag vet att människor och djurägare vill väl, men detta måste jag kommentera. Jag ser fler och fler som lägger ut bilder på att de hänger upp hunden i både köpta och hemmagjorda “selar” för att klippa klor bland annat. Snälla sluta med detta! Det finns många förklaringar varför, det behövs inte många minuters läsning i en etologibok men här kommer tre anledningar att välja bort detta!


1. Alla “hjälpmedel” som gör hunden orörlig/oförmögen att ta sig ifrån/fasthållen eller på annat sätt tvingar hunden att delta utan att kunna göra motstånd leder till att hunden ger upp mentalt – den kanske verkar lugn på utsidan men inombord är stressen och skräcken desto starkare. Om hunden inte tycker om att få klorna klippta på vanligt sätt kommer den inte att tycka bättre om detta.

2. Argumentet att det efterliknar tikens “bärande av valpar” går inte att jämföra. Vuxna hundar bärs inte av tikar, alla tikar är inte bra mammor och en del är alldeles för hårdhänta med valparna, att bli upphängd i ett lakan efterliknar ingenting som försiggår i hundvärlden och vi människor är inte tikar

3. Upprepas situationer där hunden tvingas med olika typer av hjälpmedel att medverka utan att kunna avvärja obehaget (fly eller kämpa responsen) leder till till slut till freez respons, vilket kallas inlärd hjälplöshet och motsvara det vi hos människor kallar för depression.

Så detta är inget att rekommendera! Bara för att “hjälpmedel” säljs så betyder det inte att de är hjälpsamma – tvärtom kan de orsaka mer beteendeproblem i slutändan. Men de kan vara svåra att koppla samman. En hund som blir utsatt för denna typ av kloklippning i denna “sele” kan istället börja göra utfall på promenader, eller dra sig undan. Något som kanske inte är direkt i anslutning till klolklippningen men den inre stressen som byggs upp om detta fortsätter användas måste hunden hantera på något sätt.

Sluta kämpa mot hunden och börja jobba med hunden istället. Det kräver så klart mer arbete och tankeverksamhet från din sida men det gör att du minskar riskerna för att din hund utsätts för starkt obehag! Sök upp en duktig tränare på din ort, lär dig om frivillig hantering eller gå en kurs i klickerträning. Mycket bättre förutsättningar för dig och din hund!

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Människans standard, eller?

Publicerat den av
För klokt för att inte delas…

Min högst egna översättning:

“Vi behöver en annan visare och kanske mer mystisk uppfattning om djur. Vi förringar dem för deras ofullständighet, för deras tragiska öde av att ha antagit en form längre än oss själva. Häri felar vårt tankesätt. För djur skall inte jämföras med människan. I en värld äldre och mer fullständig än vår, rör de sig fullständiga och kompletta, begåvad med utökning av sinnen som vi har förlorat eller aldrig uppnått, lever efter röster vi aldrig kommer att höra. De är inte bröder, de är inte underordnade; de är andra väsen, fast med oss i livets nät och tid, fångar jämte oss av jordens prakt och arbete” – Henry Beston

Ytterligare en bra text…

Min egen översättning:

“Hunden finns inte till för att stärka ditt ego,
för att tävla mot dig,
för att straffa dig,
för att kontrollera dig
Hunden svarar på
vem Du är,
hur Du känner dig,
vad Du tänker,
vad du gör
Hunden finns här för att möjliggöra för dig att lära dig bli en bättre Du – och det är en gåva”

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Mindre och mer

Publicerat den av

Ibland söker jag igenom bloggen på saker jag skrivit om tidigare, vad vi gjorde då och vilka bilder och filmer som finns. Kollar att länkar å så funkar. Märker att det blir allt mer av vardagslivet och allt mindre om hundträning generellt. Har predikat i många år om etisk hundträning, dvs att träna och lära hunden utan nyp, ryck i koppel, skrik, “kickar” eller andra orättvisa metoder. Är glad och stolt över det jag ändå förmedlat. Jag har så klart ingen aning om någon läst det eller tagit till sig – men jag hoppas och tror att det kan ha påverkat någon, en endast hundägare. I så fall har det varit värt det. Jag har i alla fall infomrerat alla som hittat till bloggen om att det finns andra, bättre, metoder som bygger på inlärningspsykologi, etik och forskning – istället för någon enskild gurus “erfarenhet” och “egna metoder” som de tycker “fungerar”. Fungerar för vem?

Jag orkar inte längre ta alla diskussioner med människor om hur, varför, vad osv. Märker även att det skett en förändring på det stora hela där fler och fler börjar reagera mot metoder som bygger på bestraffning, korrigering osv istället för på inlärning.

För i slutändan: Jag tror inte att någon som skaffar hund gör det för att de vill vara elaka mot hunden. Jag tror inte någon som använder metoder som bygger på bestraffning och korrigering är medveten om hur det blir för hunden. Det utgår från människans perspektiv och hur vi vill “rätta till” beteenden som vi inte gillar.

Så skaffar du hund och vill lära den saker, och träna på saker – fråga dig själv: Om jag agerar så här, vet jag att hunden uppfattar varför det sker, vad jag vill och hur påverkar det vår relation? Vilken känsla skapar du hos hunden inför att vara i närheten av dig? Utgå ifrån:

  • Hunden gör aldrig något för att “jävlas” med dig, den vet inte hur man gör det
  • Hunden gör fel för att den inte vet vad som förväntas av den eller så är förväntningarna för höga mot vad hunden klarar av
  • Hunden kommer att prestera väl och vill göra rätt – om den får förutsättningar att göra det
  • Hunden är din vän – hur behandlar du dina vänner?

Däri ligger grunden till att välja etiskt förhållningsätt som bygger på forskning.

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Våld och smärta i hundträning

Publicerat den av

Finns det något som gör en så upprörd som när personer använder våld och smärta i sin hundträning? (Djurträning över lag)

Läs här (varning för otäckt innehåll).

Så för att förtydliga varför detta med våld och bestraffning, som är uppenbart för de flesta, inte hör hemma i hundträning gör jag följande försök:

För att inlärning ska kunna ske behöver man vara i sitt så kallade toleransfönster – Googla på det (traumapsykologi) eftersom det annars skulle bli ett helt eget ämne att skriva om. Det är när man är inom sin toleransnivå som man kan vara närvarande och utan att reagera kraftigt på sina impulser.

Den mänskliga hjärnan är liksom djurens gjorda för ett liv i det vilda. Vi reagerar enligt samma mönster – stressystem – flight, fright, freeze (googla det också).

Om man upplever saker som gör att man kommer utanför detta så sker följande:

• Överst står sympatikus – det tillstånd där vi är som mest uppjagade. Längst ner står parasympatikus – där vi stänger av. I mitten har vi vårt toleransfönster Här är vi lagom vakna och vår förmåga att tänka logiskt fungerar. Gäller även djuren.

Så om du använder våld och smärta så i din träning så blockerar du ditt djurs inlärningsförmåga. Du skickar dem ovanför toleransfönstret i ett stresstillstånd! Om du håller fast ditt djur och samtidigt tillfogar smärta så har djuret inte något val än att stänga av – det nedre tillståndet där vi inte kan fungera utan “stänger av” vår hjärna och bara överlever. Så var sker själva inlärningen i dessa båda fallen?! Vad är det man tror sig uppnå?

ToleransfönstretLadda ner

Det är är ju inte raketforskning men tydligen tänker en del tränare att stackel (halsband med metalpiggar in mot halsen), elchocker och fysiskt våld där man tar så hårt i hunden att den känner smärta är bra metoder!

De som förespråkar såna metoder brukar inte ha något svar på detta och istället smutskasta de som jobbar med belöningsbaserad träning. Men fundera själv: om du vet att vad du än gör så uppmuntras ditt beteende men när du gör rätt så får du en belöning – ökar inte chanserna då att du vill göra rätt oftare? Om du istället får stryk/smärta/obehag vågar du fortsätta bjuda på beteenden (eftersom man får anta att hunden inte lärt sig vad du vill när du bestraffar den för att den gör “fel) för att göra rätt? Knappast! Den riskerar ju mer stryk!

Hoppas alla som sett klippet ovanför protesterar och agerar! Vi måste få ett slut på detta! Både i Sverige och utomlands!

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Leken är så viktig

Publicerat den av

Många människor skaffar husdjur av olika sorter mer och mindre genomtänkta beslut. Ibland med kunskap ibland inte. Något som gör mig ledsen är att se djur som har sådan torftlig miljö. En hund i hundgård med endast grus, en ensam kanin i en träbur med lite galler på sidan, tamråttor med kanske ett hamsterhjul. Det är torftliga miljöer som inte stimulerar alls.

Leken är så viktig visar foskning. Både att ha kamrater att leka med, om man är flockdjur/sociala djur och ha en miljö som stimulerar till att utforska och komma på nya idéer. Både hjärnan och fysiken gynnas av lek men så även sociala faktorer som att lära sig lösa konflikter, hitta harmoni i en flock osv.

Internet överflödas av gulliga djur som visar hur de kan leka, både med likasinnade och med helt olika arter! Så stimulera ditt husdjur till att våga och vilja leka! Ge utrymme, bygg hönorna en gunga, ge hästarna en stor boll, getterna saker att klättra på osv. Det är lika viktigt för våra lantdjur som för våra husdjur. Får och kor är också lekfulla, om de tillåts vara det. Friskare djur = bättre för alla.

Njut av att se djuren utvecklas och upptäcka. Även om det kan leda till att de blir smarta och lär sig att t ex ta sig ur hagen 🙂 Det är bieffekten man kan få men lika viktigt för det.

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Varför bry sig om djur?

Publicerat den av

Såg en diskussion kring någon tidningsartikel tidigare där en speciell kommentar fastnade hos mig. Det var en artikel om någon hund som varit plågad och sedan fått ett bra liv. Inget nytt, vi vet att det pågår och de flesta människor blir illa berörda av något sådant. De flesta vill aktivt stoppa dessa plågoandar.

Kommentaren som fick mig att reagera var att någon tyckte att de som kommenterade detta och fasade så över vad detta djur hade fått vara med om inte brydde sig om människor, om de som dör i krig eller svält. Personen ansåg att problemet låg i att de som kommenterat artikeln behandlade sina djur bättre än medmänniskor.

För mig är det självklart att bry sig om alla levande ting. Men utifrån kommentaren har jag försökt komma på ett bra svar till varför. Det handlar om empati. Att bry sig om när djur far illa, betyder inte att man inte bryr sig om alla människor som far illa. Man kan bry sig om flera saker samtidigt, det tar inte ut varandra eller står i motsatts till varandra. Lidande är lidande.

För mig finns det inget försvar mot att medvetet (alltså att man tillfogar/behandlar/agerar på ett sådant sätt att man uppenbart skrämmer, tillfogar smärta och/eller annat lidande samt dödsångest) skada något annat levande. Vi människor har inte den rätten. Det är emot allt vetande och etiskt riktigt. Man kan förklä det i religion, seder, traditioner eller vad man vill. Det har ingen betydelse vad du kallar det – det hör inte hemma i vår moderna tid och med den tillgängliga kunskap som finns! Att könsstympa flickor, att tortera djur i tron att köttet smakar bättre, att slakta djur utan bedövning och låta dem förblöda för att köttet skall anses “renare” är vidrigt och ska inte vara tillåtet. Finns så klart många fler exempel men ni får står bilden. (Sen finns det en del där man inte förstår att man tillfogar lidande och det är svårare att komma åt men med kunskap och forskning som bas kommer man långt genom att utbilda människor).

Att djur har lägre status i många länder har mycket med människors värdighet att göra. Läste ett citat:

”En nations storhet och etiska framsteg kan bedömas av hur man behandlar sina djur”

Mahatma Gandhi

Och det ligger mycket i det. Ett samhälle där djuren får högre status och där man tar djurens lidande på allvar är ett samhälle där även människor kan få det bättre. Det handlar inte om att behandla djuren bättre än människor. Det handlar om att lidande inte är förbehållet människor. Många andra levande individer lider pga oss människor. Det spelar ingen roll vilken religion man tillhör, var man bor eller hur mycket resurser man har, så är lidande ett lidande oavsett om det är en hund som utsätts för misshandel eller ett barn. Det är inte värdigt i vår moderna tid!

Vi måste aktivt jobba för att lidandet ska minska och framför allt det medvetna lidandet som människor tillfogar andra.

Jag har svårt att tro att den man som stannat i Syrien för att ta hand om hemlösa djur under kriget där familjer flytt och lämnat allt – skulle ställa sig och skjuta andra människor. Varför? För att personen har empati! Personen ser lidande oavsett vem som lider. Däri ligger kärnan tror jag.

Den som klarar av att plåga djur och kan bortförklara det på alla möjliga tokiga sätt – är en människa som saknar empati. Kanske tycker den personen synd om andra människor som lider och vet att det är fel att göra illa andra människor. Men om man inte kan se att djur lider av plågsam behandling, att djur kan känna dödsångest, att djur kan få panik och känna skräck, smärta och rädsla – då har man inte tillräckligt med empati.

Rodeo är något jag har mycket svårt för, än värre tjurfäktningar eller tjurrusningar och liknande event. Det är i vad som ska klassas som välutvecklade länder, där man kallar det för tradition, som detta vansinne får fortgå! Det är vidrigt och ovärdigt oss människor! Djuren lider något oerhört och dödas till slut, eller tillåts plågas tills kroppen ger upp. Det finns inte ord för vad jag tycker om dessa “traditioner”. De härstammar från en tid då kraft och styrka var avgörande drag och premierades. Idag lever vi i samhällen där kraft och styrka inte är avgörande längre och där andra kvalitéer värderas högre. Alltså ska inte tradition få gå före lidande! Punkt. Traditioner förändras, seder förändras men framför allt måste kunskap få styra. Det som är självklart för en empatisk människa är att om du ser in i ett djurs ögon ser du samma lidande som hos en människa. Djur känner smärta. Djur känner sorg. Djur känner ångest och rädsla. Elefanter och delfiner har ritualer. Hundar kan lära sig förstå tusentals mänskliga ord för att försöka passa in och anpassa sig till en värld de själva inte styr över.

Att ta parti för de svaga, de som inte kan tala för sig själva och än mer för de som vi människor påtvingat vår beslutanderätt på – det är värdigt en människa. Oavsett vem den svage är.

Att det kan vara lättare att känna empati, att skriva eller reagera på en artikel om en hund kan ju vara för att det känns mer nära än kriget i t ex Syrien. Att ett krig är så mycket mer och komplicerat än att man kan förfasas över detta på t ex Internet. Att hänga ut en djurplågare och få någon dömd för brott mot djurskyddslagstiftning kan kännas lite närmare, något jag kan göra något åt. Kriget kan jag inte påverka.

Många bidrar till att förbättra situationen för både djur och människor vilket är underbart. I det stora hela har världen blivit en bättre plats för fler människor (och nej det betyder inte att folk inte svälter men situationen är inte lika illa idag som för 20 år sedan). Ta del av Hans Rosling och Gapminders information.

Fortsätt stödja! Fortsätt bidra!

Det vi alla kan göra som en enkel men stor gest för att göra världen bättre är att sprida kunskap. Med kunskap minskar våldet.

Ta avstånd från sådant som bidrar till lidande. Tala om det! Genom handling kan vi förändra.

Så är det negativt att bry sig om djurs lidande? Lider djur mindre än människor? Uppfattas lidande på samma sätt? Är man mindre brydd om människors lidande? Kan en person bry sig om båda två? Varför jämförs lidande? Vad tycker du?"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Dressyr

Publicerat den av

Jag gillar inte ordet dressyr. Dressyr för mig är något påtvingat beteende. Så mycket negativt förknippar jag med det ordet. Bestraffning, tvång, “hjälpmedel” i olika former.

Detta är Wikipedias tolkning:

“Dressyr handlar om att manipulera djur till att utföra önskade rörelser eller beteenden, alternativt inte utföra vissa oönskade rörelser eller beteenden. En mer korrekt benämning på svenska är att träna djuret i lydnad.

För många djur (i synnerhet flocklevande) är det normalt i naturen att rätta sig efter en ledarfigur, de kan till och med må dåligt av en situation när en auktoritet saknas, flockdjurens psyke är anpassat för att följa en ledare och de kan känna sig vilsna utan en flockledare. Dressyrträningens syfte bör vara att anpassa djuret för en tillvaro tillsammans med människan och öka djurets välmående.

Dressyr kan övergå i djurplågeri, vilket är olagligt i de flesta länder. Detta regleras i Sverige genom djurskyddslagen. Vissa djurarter kan också vara olagliga att tämja och dressera, till exempel flertalet av den vilda svenska faunan, något som regleras av Jordbruksverket. Även importerade djurarter i denna kategori kan strida mot Jordbruksverkets bestämmelser.

Utförandet/inte utförandet kan vara:

  1. ständigt, kan jämställas med att “uppfostra”. Önskemålet är då att djuret gör det utan att dressören är närvarande.
  2. temporärt, till exempel vid visuell (synlig) signal, till exempel en handrörelse, eller i form av ljudsignal, kroppsrörelser och viktfördelningar hjälper, ett kommando med rösten eller ett mer “hemligt pip”, se kloke Hans.

Ändamålet med manipuleringen kan vara:

  1. socialt då det oftast innebär att få djuret att upphöra med oönskade beteenden. Ett exempel är att göra hundar rumsrena.
  2. stimulerande hunddressyr, till exempel för vallhundsraser som behöver “arbeta” med kropp och huvud.
  3. medicinskt, till exempel för att behandla ett djur med minsta möjliga risk för djuret, djurvårdare eller veterinär
  4. kommersiell uppvisning, till exempel på cirkus, i djurpark eller på hundutställning
  5. yrkesmässigt, till exempel för polishundar
  6. idrottsligt, till exempel för hästsport och hundsport

I de fall dressören arbetar med potentiellt farliga djur, till exempel elefanter och rovdjur, kallas yrket domptör.”

I Aftonbladet skriver dressyrryttaren Josefin Åkerberg om häst dressyr, en stor sport inom ridning. Läs artikeln i Aftonbladet här.

“Och jag mår illa. Jag mår så illa att jag vill gråta. Det jag ser är ryttare som rider hårt och fult på frustrerade och förvirrade hästar. Det jag ser är systematiserade övergrepp så normaliserade att ingen tycks reagera. Det jag ser är resultatet av en organisation som likt en struts envist stoppar huvudet i sanden.“

Själv har jag slutat se hästsport på TV. Jag ser inte längre någon mjuk ridning eller några avslappnade hästar. Inom eliten tycks ny forskning inte påverka ridningen.

Att sparka och dra ihop en häst till “samling” kan många göra, det krävs inte mer än lite armstyrka och vassa sporrar. Att få en avslappnad häst som själv bär upp sin vikt kräver något helt annat, nämligen kunskap och mjukhet. Jävligt mycket svårare.

“Det är numera tillåtet enligt den interna regelboken att på träning avsiktligt och extremt böja hästens huvud, hals och nacke åt alla möjliga håll och på ett konstant och fixerat sätt låta den springa eller gå så i inte mindre än tio minuter i taget. Låter detta förenligt med ordet välbefinnande?”

Det är skrämmande när man tillåts tvinga ett djur till en viss position. Varifrån kommer denna extrema fixering vid hästens böjning i nacken?! Jag kan för mitt liv inte förstå detta. Alla hästar har olika hållning pga att alla är olika byggda, precis som vi människor kommer i olika former och med olika förutsättningar. Varför skall då alla hästar plötsligt gå med 90 graders vinkel i nacken?!

Jag skulle vilja se samtliga elitekipage rida utan sporrar, med ett vanligt bett och med hängande tygel få hästen till samling.

Tack och lov finns det många duktiga ryttare där ute som jobbar med hästen, inte med tvång. Som bygger upp hästen genom rakriktning och styrka inte genom mer tyglar, remmar eller sporrar. Men eliten borde ju föregå med gott exempel. Skräckbilder kom ju ut på när elitryttare höll på med det som kallas “roll kur” där man böjer hästens nacke i en onormalt och skadlig position. Det finns inget som stödjer att denna typ av ridning skulle ha någon positiv effekt på hästen!

Jag kan inte heller förstå varför det ska vara sporrar på alla ryttare? Har man ridit en häst som aldrig haft en ryttare med sporrar och sedan ser denna häst med en ryttare med sporrar första gången så ser man tydligt att just sporrarna ger en spändhet i hästen. Det ser riktigt stressande ut.

Vi människor verkar ha en förkärlek till att alltid ta till styrka, krav, tvång i vår hantering av andra djur! Det finns en enkel förklaring till det. När man inte vet bättre. För genom kunskap och utveckling finns idag underlag som visar på att mjukhet och följsamhet inte kommer av tvång utan av en mjuk och följsam ryttare. En ryttare som inte tvingar hästen till något utan som bygger upp och formar över tid.

Jag hoppas och tror att allt fler ryttare förstår detta och skippar all kontroll och tvång i sin hantering. Det borde även eliten göra. Pengar verkar då inte ha någon som helst påverkan på kunskapsnivån. Pengar får människor att gå över lik, att strunta i etik och moral.

Jag anser mig ha haft tur. De ridskolor jag ridit på har inte tillåtit sporrar på unga ryttare som inte har kontroll på sina ben, där hjälptyglar och annat snabbt sätts på. Jag har sluppit se föräldrar som köpt sina barn en unghäst förväntar sig att deras barn ska “se ut som” elitryttarna med tyglar och sporrar trots en stor obalans i den unga ryttarens hjälper. Där “hjälpmedlen” istället blir skadliga för hästen. Jag älskar ridformen dressyr och har tävlat (på lägre nivå) och älskade det. Hade ryggen hållit hade jag säkert fortsatt längre. Men jag vill inte vara en del av något så groteskt som det som eliten visar upp.

Vi människor måste bli mer ödmjuka inför det ansvar vi har. Våra djur är i vårat våld och beroende av oss för sin omvårdnad och trygghet. Det ger vi dom inte idag. Bara för att de inte kan skrika åt oss att sluta så betyder det inte att vi ska fortsätta som vi gör!

Vakna FCI och SvRF!

 "The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Den lata människan

Publicerat den av

Människan kan ju vara lat av naturen, man ska spara sina krafter till när de riktigt behövs. Men lathet får aldrig gå före i hundträning. Jag tänker på alla dessa “hjälpmedel” som finns idag och som poppar upp. Det är antidrag-selar/halsband, det är antiskallhalsband, det är en den ena idén värre än den andra, när det finns ett mycket bättre sätt – TRÄNING. Alla dessa hjälpmedel bygger på att få hunden att sluta med något (vilket man uppnår med obehag av nån sort) men det säger inte vad man vill att hunden ska göra istället.

Fundera lite på hur dessa selar/halsband funkar och varför de i så fall “fungerar”? Vad händer när hunden drar? Var tar det? Hur skulle det kännas för hunden? Vilken mental reaktion får hunden av detta? Glädje? Känsla av trygghet? Ilska? Aggerssion? Varför slutar hunden dra? Förstår hunden kopplingen mellan själva draget och konsekvensen av var det känns på kroppen? Är det logiskt att hunden ska lägga ihop detta? Fundera även på vad som händer om hunden av glädje hoppar framåt? Bara fundera på det. Fundera sedan på om du skulle göra så mot din kompis, mamma, barn, granne…

Vad ska hunden lära sig av detta?
Skillnaden i hundens ögon.
Vad händer om hunden hoppar framåt i glädje?
Vad tror ni detta ger för konsekvenser? Vilken känsla förmedlas till hunden?
Allting har konsekvenser, att säga att det beror på hur ägaren använder redskapet och att det finns ett “rätt sätt” som inte skadar, är mycket naivt.
Ser inte trevligt ut nånstans.

Bara för att människor och hundar inte kan kommunicera med ord betyder det inte att man måste tillfoga hunden något obehag för att den ska följa dig. Om du dessutom aldrig ger hunden svar på “vad ska du göra istället” så lever hunden under ständig förvirring.

vidrigt

Ergonomiskt?

Så lägg ner energi och tid på träning. Ta kontakt med någon som jobbar efter vetenskapliga metoder och etologisk forskning istället för självutnämnda experter som ger snabba “lösningar”, som oftast bara är kortsiktiga avledare och inte en beteendeförändring.

Jag hoppas och tror att de allra flesta i Sverige förstår att det handlar inte om alla dessa hjälpmedel utan den tid du lägger ner på din hund i träning (inte bara en timme i veckan på en klubb utan vardagsträningen) som ger resultat. Less is more!

Kunskap is the shit! Våga ta till dig, våga pröva och tänka nytt."The world is changed by your exampel, not by your opinion"