Etikett: Okunskap

Klaga eller agera?

Publicerat den av

Internet är ju ett häftigt socialt experiment. Här finns allt. Verkligen allt. På gott och ont. Man önskade ju ibland att de goda fick segra för alltid. Det finns så mycket ont som man helst inte vill komma nära, ens höra viskas om.

Det bästa med Internet är att alla har fått en chans att påverka. Varje människa blir plötsligt lika kraftfull som den andra. Jag önskar att alla dessa kloka, smarta, välvilliga människorna som upptäcker många små och stora tokigheter vågade agera.

Bara en sån sak som om du hittar en gammal förlegad hundsyn om dominans, att hunden övertar ledarskapet genom att ta för sig och att du då måste tillrätta visa den omedelbart och hårt, på någon hemsida så kan du agera! Våga. Våga mejla. Inte för att skälla, utan för att upplysa. Vad du reagerade på och varför detta är så tokigt och skapar mer konflikter.

Det finns så många kloka och kunniga personer där ute som måste göra sina röster hörda för att överrösta de gamla, förlegade rösterna.

Själv har jag meljat SKK med olika förslag och uppmärksammat dem på saker jag reagerat på. Jag har mejlat stora varuhus om att de kan göra mer för att minska risken att hundar dör i varma bilar t ex.

Det går att göra något. Alla kan göra något. Allas röst hörs lika mycket över Internet. Det är en styrka, som bör användas.

Vad tänker du?

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Bus vs djurplågeri

Publicerat den av

Vi bor på ett ställe där i stort sett alla barn vi möter frågar innan om de får klappa våra hundar. Vuxna däremot har inget hyfs och dyker på hundarna. På andra platser beskrivs det att barn kan kasta saker på hundarna, slå mot dom eller på annat sätt beter sig illa. Föräldrarna gör inget eller ler/skrattar, som om det är ett busstreck.

Om du som förälder skrattar eller ler när ditt barn slår mot, kastar saker mot djur (eller andra personer) så har du ett allvarligt problem. Det är inte att vara “busig” och det är inte ett sunt agerande för ett barn. Små barn (första tre åren typ) kan möjligtvis ha svårt att förstå sånt här men barn förstår förvånansvärt fort att man inte slår på andra eller på djur, om de är sunda och har fått lära sig det tidigt i livet.

Ett barn som visar ett sånt beteende är på väg att utveckla ett allvarligt antisocialt beteende, och det är inget man skrattar bort. Det är inget du plötsligt kan stoppa när barnen är femton år och begår allvarliga brott (misshandel eller djurplågeri).  Varje år kommer rapporter om tonåringar som kastar smällare efter hundar t ex. För det hänger ihop, en person som kan göra illa djur kommer inte heller respektera människor i framtiden. Att förstå vad som är ditt och mitt, att mitt beteende påverkar andra och de konsekvenser som t ex rån eller misshandel orsakar är stora och djupa sår. Så man är naiv om man tror att det ska “gå över av sig själv” om en sexåring kastar sten på en hund. Jag hade blivit jävligt orolig om jag var förälder…

Tänk också på vad du utsätter hunden för när du som förälder låter ditt barn agera så mot djur. Om du själv är hundrädd eller till och med tycker illa om hundar, så borde ju du också förstå att en hund som blir rädd för människor är farligare och otrevligare att möta än en som tycker om människor. Vilken bild tror du att hunden får av människor efter att ha blivit slagen eller misshandlad? (Ja att kasta pinnar eller stenar mot någon är att misshandla denna).

Jag vet inte hur många föräldrar som läser denna blogg men kanske någon sprider detta vidare till någon som får sig en tankeställare…

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Apropå avel och att hitta nya hem

Publicerat den av

Polisen i vår kommun har idag omhändertagit en liten valp när de gjorde ett tillslag i en missbrukskvart. De skriver bland annat så här på facebook:

“Genom arbetet på fältet kan man konstatera att väldigt många personer som är inne i ett narkotikamissbruk, också väljer att skaffa djur och då oftast hundar. Av den anledningen kommer man ofta, inom ramen för narkotikaarbetet, också i kontakt med djurskyddslagen. I djurskyddslagen framgår det bland annat att djur skall behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom, att dom skall ges tillräckligt med foder och vatten och tillräcklig tillsyn samt att dom skall hållas och skötas i en god djurmiljö.

Är man inne i missbruk har man ofta svårt att ta hand om sig själv. Dels på grund av den ständiga berusningen som i sin tur gör att man tappar verklighetsuppfattningen och därigenom förmågan att kunna göra skillnad på rätt och fel. Många gånger kan det också bero på den ekonomiska möjligheten eftersom större delen av pengarna går till att köpa mer droger. Förnekelsen och oförmågan till självinsikt spelar också en avgörande roll. Anledningarna kan vara många men gemensamt är att dom oftast leder till brister när det gäller förmågan att kunna ta hand om ett djur.

Likt ett barn kan djuren inte fatta egna beslut. Dom finner sig i den situation som råder eftersom dom helt enkelt inte har något val. Vet du om något djur som far illa eller som du misstänker inte har det bra? Tveka inte att kontakta polisen. Du kan alltid tipsa oss genom att ringa 114 14“

Det är så hemskt att läsa hur en del hundar får fara så illa på grund av vilken ägare som valt att köpa just dom. De kan inte välja sin ägare och de kan inte välja att ta sig därifrån heller.

Det är så viktigt att den som föder upp hundar (eller vilket annat djur som helst för den delen) tar ansvar för och gör allt i sin makt för att försäkra sig om vart hunden kommer att hamna sen. Tyvärr dras ju en del personer till vissa typer av hundraser då dessa anses vara “skräckinjagande” och ser “farliga ut“. För de uppfödarna är det om än viktigare att försäkra sig om vem det är som köper valpen.

Tyvärr sker mycket av uppfödandet hos personer som inte planerat sin kull mer än att “de vill ha en söt valp efter sin fina hund“. Då är risken stor att man också säljer iväg valparna till första bästa som vill köpa en hund och inte uppenbarligen verkar konstig. Eller så är man bara ute efter pengarna. I vilket fall som helst så är det ju valpen så får fara illa av det.

Nu blev valpen i denna händelse omhändertagen men den var svårt skadad. Låt inte fler valpar hamna i såna här hem!

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Att vara kritisk

Publicerat den av

Det cirkulerar nu på facebook en artikel där en man som utgett sig för att vara hundinstruktör dömts till ett 5-årigt fängelsestraff för att han dödat en klients hund genom våld. Uppmaningen i texten är att välja sin instruktör med omsorg och välja en instruktör som inte använder våld. Ni kan gå in på HistorienomAlf på facebook så hittar ni artikeln. Det har skett liknande incidentet i Sverige också. Läs här.

Jag kan dock inte förstå hur hundägaren kunde överlämna hunden åt denna galning? För mig har även ägaren begått ett brott om denne inte kollat upp killen mer. “Självutnämnd” hundtränare och på rekommendation av någon som påstod att han var duktig. Även om många vill kalla sig hundintstruktörer och gärna påstår sig kunna det ena och andra, så garanterar ju en utbildning på papper att personen genomgått någon form av övervakad träning med någon som kan avgöra om personen i fråga är lämplig. Jag skulle aldrig överlämna mina hundar åt en okänd person på rekommendation av någon annan. Jag hade krävt att få vara med, gå kurs för personen och se hur denne arbetar med andra hundar innan jag skulle låta någon få ta med sig mina hundar någonstans!

Man måste våga vara kritisk även om man valt sin instruktör och denne kanske fått goda omdömen av andra. Ett gott första intryck räcker inte. Personen kan ju ha sett hundpiskaren på Tv och anser sig sedan kunna göra samma sak? Bara för att någon anser sig själv vara duktig så behöver man ju inte vara det.

Det finns givetvis duktiga hundmänniskor utan utbildning också men vill personen då arbeta med andras hundar är väl det minsta man kan kräva att personen går en utbildning och få det på papper så man kan känna sig säkrare som hundägare. Åter igen som Anders Hallgren säger: Mycket inom hundvärlden baseras på åsikter och inte kunskap. Att ha en åsikt om hur man tycker att en problemhund bör behandlas är inte samma sak som att hunden får den hjälp den behöver för att reda ut sina problem. Speciellt när man söker hjälp för problem bör man ju vända sig till någon som baserar sin kunskap på fakta och forskning och inte en åsikt?

Om det någon gång börjar kännas fel i magen så kan man faktiskt avbryta.

Fruktansvärt djurplågeri och stackars lilla hund. Den är nog på ett bättre ställe nu iaf.

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Behov av att bestämma

Publicerat den av

Lite nu och då stöter jag på de hundägare och nu på senaste, taxägare, som ofta använder uttrycket “visa vem som bestämmer“, “låter inte hunden bestämma hemma hos oss“, “säger direkt till hunden så den vet vem som bestämmer” och så vidare.

Vad menar man med de uttrycken? Varför måste man bestämma? Om hunden ligger i soffan och du vill sätta dig där, varför börja bråka med hunden om platsen och inte bara sätta dig på en annan plats?

Många pratar om att det handlar om dominans, att veta vem som bestämmer. Men vad är dominans?

Victoria Stillwell förklarar myter inom hundträning:

“Has anyone ever told you that if your dog goes through an open door ahead of you it’s a sign that he’s asserting his dominance? Or that if a dog walks in front of you or pulls on a leash he is doing so because he wants to be pack leader? What about lying on a sofa, sleeping in your bed, or growling at you as you take his bone away? Are these really all signs of an intense struggle between man and dog over status in the household? Is everything dogs think, feel, and do the result of an unmitigated desire to dominate us and everything else in their quest to become top dog?

THE SIMPLE ANSWER…  NO!

Thanks to the celebration of much popular media, a collective weakness for the allure of ‘quick fixes’ in dog training, and the misapplication of outdated and since-disproven scientific claims about wolves, dominance and pack leadership, there are seemingly countless myths and misunderstandings about how our dogs think, learn and relate to those around them.

From the common and fundamental misunderstandings about the concept of dominance to the erroneous assumption that dogs are just like wolves, there is much misinformation to unwind in our popular consciousness about dogs and dog training. The choice to train positively is not indicative of weakness, and science has now proven that positive training is the preferred method for so-called ‘red-zone’ dogs just as much as it is for basic puppy training“.

Vad hon framhåller är att det är en gammal myt att hundar försöker ta över och vara dominanta över oss genom sitt beteende. Dessa föreställningar bygger på felaktiga tolkningar och gamla “sanningar” som lever kvar. Hon säger även att forskning framhåller att positiva träningsmetoder är lika framgångsrika för “red-zone” hundar som vid valpträning.

Så varför uttrycker vi oss fortfarande på detta sätt? Tror vi verkligen att hunden försöker ta över hemmet?

Om en hund tar över hemmet måste det ju innebär att ägaren tappat/aldrig haft grundlydnad över hunden. Inte att hunden fått sova i sängen, utan att ägaren inte har klarat av att göra hunden trygg i olika situationer som att gå i koppel, möta andra hundar, hälsa på främlingar, vänta på sin tur osv.

” Harsh punishments used by punitive trainers are not only cruel but also potentially dangerous and damage the trust between dog and human.

Punitive trainers often argue that these are effective methods of punishment because they stop dogs from repeating negative behavior. The punishment is most likely to work there and then, but the experience of the punishment can make dogs feel more insecure and wary of their owners and it is common for dogs that are punished in this manner to keep reoffending because they have not been shown another way to behave.” (VS blogg)

När man ska visa sin “dominans” över hunden, köra ut den från rummet, “tala om för den att den inte biter när jag rör i matskålen” osv så skadar man förtroendet mellan hund och ägare.  En del kallar sina hundar för aggressiva också och att detta alltid ska tryckas ner eller sättas på plats.

Aggression handlar nästan alltid i grunden om rädsla eftersom det är ett avståndstagande beteende. Man vill utöka avståndet till objektet. Tyvärr är det många som misstolkar detta. Men oavsett orsaken till hundens aggressivitet så handlar det om att hunden kommer i en situation som den inte själv hanterar. Då måste man hjälpa hunden att hantera situationen, att backa i träningen, utöka avståndet och stötta hunden så att den blir trygg med att inget farligt kommer att hända.

Jag hoppas att de flesta som använder uttrycket “visa hunden vem som bestämmer” inte menar att de fysiskt trycker ner eller på annat sätt agerar hotfullt mot hunden. Men genom att använda dom uttrycken så tror jag tyvärr man blir mer hotfull i sitt sätt att vara mot hunden. Den mentala inställningen är att hunden utgör ett hot mot din överhet på något sätt och du måste “återta” ledarskapet.

Ett annat sätt att tänka är att ni är ett team och att hunden faktiskt är en familjemedlem. Då behöver man inte skapa onödiga konfliktsituationer om en plats i soffan. För inte puttar du väl ner din partner eller ditt barn från soffan och den tagit “din plats”?

Om din teamkamrat inte klarar av en situation så tar du över situationen och hjälper din kamrat att klara den genom att skapa lugn och trygghet runt situationen, backa och göra om. Inte genom att återigen skapa en ny konfliktsituation vid t ex hundmöten?

Ytterligare en aspekt på det här med att bestämma. Kerstin Malm:

“Vi behöver bestämma när det handlar om barnets och andras säkerhet. Han tar som exempel när barn skadar andra barn, t ex biter dem, eller när de vill cykla utan hjälm eller dricka alkohol. Där finns ingen diskussionsmån, men det ska vara så få situationer som möjligt och ske med barnets bästa för ögonen. När vi måste genomdriva sådana beslut ska det också göras på det minst skadliga sättet. Jag vet av erfarenhet att motsvarande synsätt går att använda med hundar.

Om min hund har ont i magen och inte vill sitta när jag säger till den, då hoppas jag att den inte gör som jag säger. Ett barn som lär sig lyda och förtränga sina egna känslor och behov, är ett misshandlat barn. Barn och hundar som lärt sig undertrycka sina behov och rättigheter blir lätt offer för utnyttjande och övergrepp. Det borde vara en självklarhet för oss att uppfostra trygga, empatiska och ansvarstagande individer som säger ifrån när det behövs.” (Blogg)

Ja alla gör olika och tror på olika, men det finns forskning som stödjer det ena sättet och förkastar gamla “sanningar”. Så varför inte ta ett steg in i framtiden och följa utvecklingen till det bättre? 🙂 Just sayin´.

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Hundägare döms att betala 92 000 kr i skadestånd

Publicerat den av

I maj i år attackerades en 11-årig pojke av två hundar under en cykeltur med sin pappa. Hundarna hann bita honom i låret innan pappan kunde hjälpa sonen. Hundägaren ville hjälpa dem och bad dem komma in och tvätta såret. Då flög hundarna ut genom dörren och gick till ny attack. Pojken blev allvarligt skadad och även pappan fick bett av hundarna. Polisen omhändertog hundarna och de avlivades senare.

Läs hela nyheten här.

Nu har alltså hundägaren dömts av Tingsrätten att betala skadestånd på 92 000 kr till pojken och 3200 kr till pappan.

Läs hela nyheten här.

Äntligen kommer en dom som visar på allvaret i sådana här händelser. Det är inte bara den fysiska skadan som kan bli allvarlig. De psykiska menen efter en hundattack kan bli handikappande för den som drabbas. Rädslan att gå ut, att passera hundar igen. Om man inte tar ansvar för hundens uppfostran i tid så ska då åtminstone kosta i efterhand.

Själv är jag av åsikten att vi hundägare, SKK och hundklubbar och rasklubbarna måste jobba förebyggande, INNAN sådana här saker händer. Man måste locka de som i dagsläget väljer att inte gå hundkurser att anmäla sig. De som är aktiva och vill tävla har ofta vägen klar för sig redan innan valpen kommer. De vet vilka kurser de vill gå och på vilket sätt de avser aktivera hunden. Men alla de ägare som kanske impulsköper en hund, som väljer ras utan att ha koll på bakomliggande egenskaper och som saknar kunskap grundläggande kunskaper om inlärning och uppfostran är de som behöver det mest.

Hur når vi de ägarna? Kan man ordna hundkurser i “kvartersgårdar”/parker istället för på klubbarna om människor har svårt att komma dit? Kan man ha kortare kurser, t ex dagskurser för att locka folk att börja lära sig mer, väcka intresse för längre kurser? Hur marknadsför man kurser? Känner sig alla välkomna? Det är inte så säkert att alla som vill gå kurs vågar anmäla sig om man känner att den ras man har inte passar in eller att det ligger mycket fördomar kring den ras man har. Kan man göra speciella grupper för detta?

Det fungerar inte att tvinga folk till saker. Då väcker man bara motstånd. Man måste istället locka med något som gör det värt att prova, att våga tänka nytt/tänka om. Att få veta att allt man kan eller tror sig kunna är fel, väcker också motstånd. Att bli bemött med respekt och intresse för den man är, är nog det viktigaste för att känna sig välkommen och våga komma tillbaka.

Jag är fortfarande mer rädd för hundägarnas tro på att stora starka hundar ska “tryckas ner”, “sättas på plats” och “tydligt visa vem som bestämmer så de inte tar över” är långt mer farligt än hundraserna/hundarna i sig. Så det är ägarna vi måste påverka. Hundkörkort? Ja kanske.

Ja det finns mycket att fundera på. Viktigaste är att någon (SKK, rasklubbar osv) börjar agera och inte sitter och väntar på att någon annan ska göra det.

Själv förespråkar jag att gå valpkurs/unghundskurs för de jag pratar och möter. Jag hjälper gärna till att hitta rätt kurs om de ber om det samt tipsar om instruktörer som jag vet jobbar med positiva metoder. Det är vad jag som privatperson kan göra iaf.

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Angående “farliga hundar”

Publicerat den av

Såg ett inlägg på facebook där en ägare berättade om att hens “kamphund” hade räddat livet på hens dotter genom att larma att dottern hamnade under vattnet så de kunde rädda henne. En jättefin historia om hur hundar kan vara livräddare. Men hela inlägget avslutades med orden “dela gärna detta då våra raser behöver all positiv uppmärksamhet som finns“. Det gjorde mig lite brydd.

Jag vill förtydliga en sak ur mitt eget perspektiv, som är respekt och viss rädsla för dessa raser och deras ägare. För mig handlar det inte om raser eller om vad som står i tidngarna i första hand. Det handlar om hur ägarna själva beskriver “vad de har i snöret”. De flesta jag mött med såna hundar säger alltid “Jag vet vad jag har i snöret. Man måste vara hård, tydlig och bestämd. Man får inte låta dom ta över och tro att dom bestämmer. Det gäller att sätta dom på plats direkt“.

DET skrämmer mig. Okunskapen om vad de har i kopplet! Jag har inte en hund av kamphundsras. Jag kommer aldrig skaffa en heller. Men till och med jag har läst och pratat med instruktörer, för att förstå att dessa hundar är allt annat än svårdresserade bestar som försöker ta över familjen varje chans den får. Snarare tvärt om. Förarveka, signalkänsliga och  lite mesiga nästan. 

I mina öron blir kombinationen av en ägare som anser att hunden snabbt ska tryckas ner för att inte bli ett monster, och en signalkänslig, förarvek hund som på grund av denna behandling utvecklar osäkerhet och rädsla, en dödlig kombination! Just därför tror jag att det sker dessa angrepp. Ägaren har försökt “uppfostra sin hund” och “sätta den på plats” vilket har skapat en osäker och rädd hund som gör utfall.

Så för mig handlar det inte om hunden eller rasen. Jag hade inte varit rädd om dessa ägare istället beskrivit sina hundar som snälla, vänliga och lättlärda. Hundar med humor som kräver en tydlig men vänlig hand. Då hade jag förstått att de “vet vad de har i snöret“.

Så istället för att försöka sprida budskapet om att de kan göra hjältedåd så försök ändra attityden hos de, i mina öron majoriteten av, hundägare som fortfarande tror att en muskelhund behöver tryckas ner med våld!

Om rasklubbarna eller medlemmarna själva lyckas med detta så kan vi nog alla leva i fred med varandra. Inget gott kommer ur rasförbud som införts i vissa länder. Men jag kan nog förstå varifrån de tankarna kommer…

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Observationer igen

Publicerat den av

Det är synd om många hundar, hur oförutsägbar deras värld är pga oss människor.

Mötte på promenaden två killar (unga). En med en “pitbulltyp” å en schäfer. Hundarna lekte lösa och plötsligt börjar killarna skrika “sitt” och “Hit”. När hundarna, som lekte, inte omedelbart lyssnade så gapas det mer “Sitt ner!” och “du ska lyssna på mig!”. Ena nöp sin hund över nosen och “pratade vett med den”.

Ja hur ska hunden veta att “sitt” och “Sitt ner” med olika tonlägen och kroppsspråk betyder samma sak. Hunden förstår ju inte ordet utan kopplar ihop ett läte med en handling. När lätet låter olika kan det ju betyda olika saker. Hunden får ju inte en chans att tänka klart innan den förväntas lyda.

Vi använder oss av handtecken i all träning för att teckenspråk är samma varje gång och hundarna förstår tecknet direkt medans ett ord tar längre tid att lära hunden eftersom den inte får några ledtrådar.

Schäfern visade tydliga undergivna/ofarliga signaler men ägaren fortsatte ju “mästra” hunden i att “lyssna på honom”. Ja, inte lätt att vara hund.

Det är ju som med franska språket. Samma mening är ett påstående eller en fråga beroende på hur du med tonläget avslutar meningen. Det betyder alltså olika saker fast du säger samma ord, bara att du säger dom på olika sätt. Så måste ju livet vara för våra hundar. Dagligen.

Värt att tänka på innan man ställer krav.

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Respektera och tänk till innan!

Bild

Via Trollhättans brukshundsklubb delar vi denna.

Att läsa av hundens signaler är oerhört viktigt för att undvika skador och bett! Det är inte ok för barn att hantera hundar hur som helst. Tänkt till innan och lär dig hur din hund beter sig. De små signalerna kan vara allt från att öronen byter position, en blick, spänningar och sedan kommer bettet.

Barn ska inte hantera hundar själv eller tillåtas behandla hunden hur som helst. Barn måste också lära sig respektera djur.

10150714_599749466778217_1691453376_n

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Vilken ras är mest trolig att bita och skada en människa?

Publicerat den av

På den frågan svarar nog många “kamphund” eller kanske gissar schäfer, rottweiler, Dobermann? Stora, muskulösa hundraser med ett kanske skräckinjagande utseende enligt många. Enligt några studier så ligger taxen i topp som den ras som biter flest. :-O

Husse och matte har stött på ett flertal personer som är rädda för taxar eller kallar taxar för “ilskna” osv. Erfarenheterna har inte varit så positiva för en del.

Hur kunde det komma sig? Dessa små, söta, familjekära och kramgoa små limporna, kan det verkligen stämma? Ja. Säkert av just den anledningen, de beskrivs som små söta gosedjur men är egentligen självständiga, snabbtänkta och modiga djur.

Här är vår egna teori om varför, helt ovetenskaplig kan jag tillägga. Detta utgår från hur taxen som ras beskrivs, inte om enskilda individer och det finns stora variationer i hur enskilda idivider fungerar. Men på en generell nivå kan detta vara några förklaringar, i alla fall viktiga att tänka på! Detta kan givetvis stämma in på andra raser också.

1. Många respekterar inte rasens ursprung som en jakthund. De har snabba reflexer och biter först och frågar sen. Det fungerar inte med en hund som analyserar när den går ner i mörka gryt där den kan bli attackerad av t ex grävlingar och rävar. Där gäller det att vara snabbast.

2. Många behandlar små hundar som leksaker. Det ska kelas, gosas, lyftas, lockas och klappas. Hunden måste ju få en chans att själv välja om den vill vara social. Taxen är en reserverad ras. Det betyder inte att den inte tycker om människor men den är lite ointresserad och är inte överdrivet social med alla den möter. Att bli påtvingad (en mindre hund har inte så stora chanser mot en människa som plockar upp den från golvet helt plötsligt) social kontakt är provocerande.

3. Många kan inte läsa hundars kroppsspråk och signaler vilket leder till onödiga provocerande situationer där hunden känner sig trängd och väljer att försvara sig. Hunden väljer oftast att försöka gå undan men respekteras inte detta kan ett bett komma.

4. Andra har inte vett att förstå att barn och djur aldrig ska lämnas ensamma. Barn förstår inte konsekvenserna av sitt eget handlande och kan göra illa djuren genom att peta, dra, slita, nypa osv. Många hundar är otroligt tålmodiga med barn men barn ska aldrig tillåtas utsätta en hund för hårdhänt behandling!

5. En sjuk eller smärtpåverkad hund har inte samma tålamod som den kanske haft tidigare. En sjuk hund ska lämnas ifred och inte hanteras i onödan om det kan påverka smärta osv.

6. En äldre hund kan få svårt att se, höra och uppfatta sin omgivning. Smärta i kropp och själv kan utlösa attacker eller bett av rädsla, oro, aggressivitet pga förändringar i hjärnan osv.

7. En understimulerad tax är inte en rolig familjekompis i längden. Den är påhittig, skaffar sig gärna nya hobbys och kan snabbt få beteendeproblem. Bland annat kan en ouppfostrad tax lätt tro att den kan ta över i familjen och bestämma. Följer man inte reglerna så nyper den till.

Här finns några studier att läsa (på utrikiska 😉 ) Oavsett om man tror på dessa studier eller inte, eller om man inte har tråkiga erfarenheter så bör alla ägare inom alla raser våga prata om eventuella mentala brister och missuppfattningar om rasernas ursprung för att minska risken att hundar hamnar i fel händer. Genom god avel kan man lägga en bra grund för sunda stabila hundar. Sen gäller det att informera och sprida kunskap om raserna så att nya valpköpare väljer rätt ras efter vad de kan hantera.

Dog Bites in Urban Children

Rasskillnader i aggressivitet

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"