Många, eller kanske alla, har hört talas om servicehundar, assistanshundar m.fl. Djur som jobbar inom vård och omsorg på olika sätt. Det kan vara katter på äldreboenden och besökshästar inom äldreomsorgen eller som arbetar med funktionsnedsatta personer.
Sveriges akademiska Etologer länkar på sin sida till ett examensarbete som belyser hur detta arbete blir för djuret (hästen i detta fall). Mycket intressant och viktig forskning i sammanhanget. Läs inlägget här. Inlägget är från 18 juni 2018.
“Hästunderstödda insatser är ett paraplybegrepp som förenar verksamheter som använder hästar i syfte att öka människans hälsa och välmående. Forskning visar att hälsoeffekterna på människan är mycket goda och intresset att använda hästar inom såväl utbildning, vård och omsorg ökar. Men hur är det med hästens hälsa och välmående? I ett examensarbete gjort vid Sveriges Lantbruksuniversitet undersöktes hur hästen påverkas av att delta i hästunderstödda insatser“.
Vi vet sedan länge att djur har en läkande och lugnande effekt på oss människor och för vissa kan de vara en livsviktig hjälp. Men vem frågar hur djuren mår av att stå till vårt förfogande? Mår de alltid bra av att hjälpa oss? Hur får djuren återhämtning? För människor i vårdande yrken är återhämtning och egen läkning viktigt när man arbetar med olika åkommor där människan lider på olika sätt. Hur påverkas djuren av detta?
“Forskning visar att hästar uppvisar mindre stressrelaterade beteenden och har lägre kortisolnivå under terapeutisk ridning än under ridning av erfarna, ”friska” ryttare. Detta skulle kunna förklaras av att erfarna ryttare har större förväntningar och krav inför och under interaktionen med hästen än vad deltagare i terapeutisk ridning har. Med hänsyn till att hästar av naturen är sociala och mycket känsliga och lyhörda för sin omgivning kan hästarna ha känt av ryttarnas förväntningar/krav och påverkats av detta. Det är också möjligt att mer erfarna ryttare har bättre förmåga att förutse hästens reaktioner och beteende, vilket ökar risken för att de lättare blir nervösa och omedvetet skapar stress eller reaktivitet hos hästarna.
I en annan studie upptäcktes dock att hästarna upplever det stressande att ridas av så kallade riskutsatta barn, som kan vara en målgrupp för hästunderstödda insatser. De riskutsatta barnen hade tendens till höga aggressionsnivåer och utåtagerande beteenden vilket kan förklara varför hästarna upplevde stress. Det är således viktigt att ta hänsyn till hästarna som deltar i hästunderstödda insatser och mer forskning behövs inom ämnet för att förstå hur olika deltagare kan påverka hästen. Kunskaper och medvetenhet om hur hästen påverkas är viktigt framför allt för hästens välfärd, men också för säkerheten och kvaliteten i interaktionen mellan häst och deltagare samt för den etiska acceptansen att använda hästar inom humanvård och -omsorg“.
Så helt opåverkad går inte hästen från sitt “arbete”. Jag är själv för att välutbildade djur och ägare ska vara en tillgång inom vård och omsorg. Jag tror på den läkande effekten som djur kan ha som inte alltid människan lyckas uppnå och där djuren kan vara ett bra komplement. Men den här studien visar att det krävs goda kunskaper, lyhördhet och verkligen stort engagemang från ägarens sida att uppmärksamma och sätta djurets välfärd i första rummet. Så att tid för återhämtning, inlärning med utifrån etiska metoder (positiv förstärkning och egenbestämmande) samt att djuret alltid har valmöjligheter och rätt att avstå om det inte vill.
Vad tänker du?
"The world is changed by your exampel, not by your opinion"