Många gånger när jag diskuterat hundar och deras vardag på form på Internet eller IRL så har jag ofta slagits av tanken vad kräver vi av hunden? Det är mycket fokus på hur hunden ska vara för att passa in i våra liv, men vad gör vi då för att anpassa våra liv till hunden? Sen läste hittade jag detta citat och blir bara mer fundersam. Är det rimligt? Självklart ställer inte alla orimliga krav på sina vovvar men det är endå värt att tänka på ibland, vad förväntar jag mig av vovven och vad har jag gjort för att vovve ska ge mig det?

En hund ska vara tyst och inte synas – men den ska skälla och vakta om någon kommer.

Den ska vara snäll mot människor – men morra mot misstänkta personer.

Den ska vara snäll mot barn – men barn behöver inte alltid vara snälla mot dem.

Den ska släppa in jultomat och sotare – men mota bort tjuvar.

Den ska vara lugn och inte bråka – men den ska vara pigg och lekfull.

Den ska ha “krut” i sig och vara framåt – men ändå kunna gå kopplad i snigelfart med sin ägare.

Den ska förstå vad man säger – ofta utan att man först har lärt den förstå.

Den ska lyda omedelbart – men ändå vara självständig och personlig.

Man måste säga att hundar är fantastiska, för just dessa krav uppfyller de.

– Anders Hallgren

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"