Såg ett inlägg på forumet vovve.net som jag tänkte spinna vidare på. Man får ju höra en hel del tokigt och vint när man är hundägare och möter andra på promenaderna. Tänkte ta några exempel jag själv varit med om eller som jag hört genom bekanta och kommentera dessa.
Det har ju hänt flera gånger att en hund kommit rusande mot oss (lös) och ägaren ropar långt bakifrån – Han är snäääääll!
Jo det må så vara att du har världens snällaste hund. Men JAG vill inte träffa din hund och min hund kanske blir rädd och agerar därefter. Dessutom kan en stor dundrande klump vara rätt skrämmande oavsett hur snäll den är. Min hund kan vara sjuk och smitta din hund, min hund kanske tidigare har varit med om hundbråk och antingen går in i kamp eller är livrädd i situationen. Så nej, det är inte okej att din hund kommer dundrande. Be om ursäkt, koppla din hund och gå. Det är mitt råd.
Anda gånger har man stöt på ägare som tycker att hundarna ska “göra upp” själva utan inblandning.
Men det är otroligt onödigt att göra så. Någon av hundarna kommer att få skador och en stor hund kan använda för mycket våld mot en liten som kan dö. Vad lär sig en hund av att “göra upp”? Jag tvivlar på att det är något hunden bär med sig i efterhand. Det är viktigt att man som ägare/ledare visar hunden hur man uppför sig bland andra. Har man en dominant hund som gärna “moppsar sig” mot andra så får man hålla den kopplad och inte släppa den med andra. Då får den leka med dom hundar den redan känner.
Ett skräckexempel som jag hörde var: Kurser är för osäkra hundägare (?)
Va? Hur tänker man då? Att man själv är den perfekta hundägaren? Den farligaste hundägaren är den som tror att den vet allt och inte gör misstag, att deras sätt är det enda rätta. Sådana ägare är inte lyhörda för hunden eller omgivningen, kommer garanterat ha en övertro på sig själv, sin hund eller på omgivningen. Så nej, alla har nog nytta av en kurs. Med det inte sagt att man MÅSTE gå hundkurs. Vi tror dock på hundkurser för seriösa tränare. Det är så många som skaffar hund, som är vårt vanligaste husdjur, utan kunskaper. För de flesta går det väl bra men det vore ju utmärkt om alla kunde ha grundkunskaper innan köpet.
Vi människor hälsar inte på alla vi möter på stan. Det behöver inte heller hunden göra. Det kan leda till stress om hunden förväntar sig att leka/hälsa på alla den möter. Det är bättre att ha några hundkompisar som hunden känner väl och sedan tränar man på att passera andra utan att bry sig. Många hundar är ju glada i alla och det är inget större problem att hälsa på allt som går förbi men man måste tänka på den man möter. Fråga först. Jag kanske tränar min osäkra hund på att just inte hälsa på alla. Då vill jag inte ha en annan hund i ansiktet..
Alf har ju sina favoritkompisar Neo och Gimli (lilla Leia har han inte umgåtts så mycket ännu). När de leker ihop så vet vi hur dom leker och att inga skador uppstår. De förstår varandras språk och kan även slappna av med varandra. Allt är frid och fröjd. Riktigt roligt att se på:
Sen har ju Alf sina tre taxkompisar, Flora, Elsa och lilla granntaxen Lexie. Finns inget härligare än att se hundar av samma ras leka 🙂
"The world is changed by your exampel, not by your opinion"