Vad tänker du på när du ser ditt koppel som du har till hunden? Är det en trygghet? En säkerhetslina? En börda? Ett bevis på att du är en dålig hundägare? En assecoar?
Vad är det som gör att det är så svårt för så många att ha sina hundar kopplade? Hundar har attackerat boskap, skrämmer folk i parker, jagar änder, jagar andra hundar osv. Läser varje vecka nyheter eller inlägg om otrevliga hundmöten där en lös hund varit orsaken.
Här är en nyhet i raden. Här en annan. Vilda djur som får avlivas pga hundattacker. Konsekvenserna kan bli allvarliga. Det vet man ju sällan innan. Eller så vet man att ens hund kan attackera men man ignorerar det?
Jag vill åter påpeka att jag anser att en duktig hundförare inte har sin hund lös överallt (även om de rent teoretiskt skulle kunna ha det). En duktig hundförare vet när det är läge att ha hunden lös och när det inte är det. En hund mår inte dåligt av att ha ett koppel på sig i vissa situationer, när den i andra får springa fritt och leka.
Jag funderar på om det är så att folk ser negativt på sitt koppel. Att det skulle vara något slags skam att använda det. Att om man har hunden lös visar man att man är en bra hundägare? Hunden får frihet, hunden får gå sin egen väg. Själv är jag högst tveksam till personer jag möter med lös hund. Jag har nästan börjat utgå från att det är någon som inte har tillräcklig kontroll på sin hund och att jag mer eller mindre får vänta mig att hunden springer fram till oss fast jag inte vill.
Själv ser jag kopplet som en säkerhetslina. Mina jagar och det vet jag om, de är lättriggade och klarar inte av hundmöten. Jag använder även det omdiskuterade flexikopplet men inom den räckvidden så funkar min inkallning! Så mina hundar springer inte fram till folk när flexit är på. Jag kallar in dom, låser och passerar med kort koppel, som man ska göra. Jag har mina hundar lösa där det fungerar, där vi har goda förutsättningar för inkallning och inte stör andra och där mina hundar inte triggas att jaga (de är ju trots allt jakthundar). Vi tränar i koppel också så de förknippar inte kopplet med tråkiga promenader. När de går i koppel får de oftare godis än utan koppel. Utan koppel är friheten i sig lite av en belöning men vid inkallning kommer godiset.
Så till alla er som har hundarna lösa, fundera en gång till. Är det lämpligt? Kan min hund skrämma/störa någon annan? Kan min lösa hund trigga någon annan hund? Finns det andra platser där min hund kan få vara lös som stör mindre? Ta ansvar för f a n. Blir tokig om jag hör en hundägare till med “HAN ÄR SNÄÄÄÄLL”; “Han har aaaaldrig gjort så tidigare” osv. Koppel på! Alla kan göra misstag men då lär man sig och gör om gör rätt nästa gång.
Å till dig som tänker att “det gäller inte mig och min hund” så tänk om! Alla tänker säkert så men ändå händer det. Utgå från att det lika väl kan vara din snälla lösa hund som ställer till oreda. Det är ju i alla fall mindre risk om du har koppel på att något händer.
(I stugan kan man gå lös från stugan till badstranden. Där känner man alla grannar och de hälsar på en och de har sin kompis Asta i granngården som de besöker).
Sen hoppas jag att polisen börjar ta hundattacker på allvar. De kan skylla på bristande resurser men då får de begära mer resurser. Man kan inte strunta i brott för att man inte har resurser. Alla brott måste tas på allvar, speciellt när det kan drabba många om en hundägare i ett område sprider skräck pga en lösspringande hund som de inte tar ansvar för. För i ärlighetens namn så tror jag det kan dölja sig mer bakom fasaden om man är så obrydd om sin omgivning och inte tar eget ansvar, skiter i vad omgivningen säger och låter hunden ställa till med skada. Jag får många tankar om ett sånt scenario….
Jag är övertygad om att ju fler “småbrott” man klarar upp och tar på allvar, så minskar de grövre brotten. Chansen är stor att man förebygger och upptäcker personer som behöver hjälp.
"The world is changed by your exampel, not by your opinion"
Hittade hit av en slump och såg att inlägget var gammalt men måste ändå kommentera. Jag önskar verkligen att alla hundägare kunde läsa din text och förstå. Har själv en omplaceringshund som inte alls klarar hundmöten och det är inte kul att möta lösa hundar, som i många fall springer fram utan att lyssna på inkallning… Jag kan bara hålla i kopplet på min egen hund och hoppas att den andra inte triggas och/eller kommer närmre. Fattar inte varför det är så svårt att använda spårlina eller liknande om man rör sig i miljöer där man kan förvänta sig möte. Och för övrigt som sagt att alltid ha uppsikt, oavsett om hunden är lös eller har långt koppel. Händer allt för ofta att hundar kommer springande runt hörn/in i skogen utan att föraren syns till förrän några ögonblick senare (behöver inte vara lång tid och är ofta inte det men hunden hinner få syn på mycket att sätta efter utan att den som borde hålla i kopplet har någon möjlighet att ingripa). Ha inte hunden lös om du inte har uppsikt, och bara om där inte finns människor/hundar du inte känner. Det borde vara så lätt att förstå, samtidigt är jag medveten om att det antagligen inte är något man reflekterar särskilt mycket över om man inte själv har en reaktiv hund. Och som du skrev, spelar ingen roll hur lugn och snäll hunden är, man kan aldrig veta säkert hur hunden reagerar i alla situationer.
Tack. Ja problemen med lösa hundar ökar tycker jag.
Jag tror det är skönt för hunden att vara okopplad och dessutom får den mer motion. Så därför känns det lite trist att Herr Pudel mest är i koppel då jag inte har tillräckligt bra inkallning på honom. Ja, om vi inte är på öppna ytor där jag har fin uppsikt eller om vi tränar uppletande för då väljer han arbetet. Han har tyvärr sprungit och skällt på andra hundar som ung några gånger när jag trodde att vi hade bättre inkallning än vad vi hade, så vi tillhör the bad guys på så vis. Jag skäms fortfarande jättemycket för det. Mina labbar är okopplade så mycket det går. Selma sprang fram till en tant när hon var valp, då blev tanten sur och jag bad om ursäkt hundrafalt. Och faktiskt gick hon nästan ända fram till en orienterare för ett tag sedan vid nästan sex års ålder och då sa jag just som du refererar till att det har hon aldrig gjort. Fast jag kom på efteråt att det inte var sant för det var ju den där gången som valp också :-D! Jag har lagt ner mycket tid på att hon inte ska dra på vilt och det gör hon inte heller. Ettåriga labben har vad jag kan minnas aldrig sprungit efter varken hundar, folk eller vilt. Jag övar mycket inkallning med tjejerna och har en radie de får hålla sig inom. De får absolut inte springa fram till andra människor eller hundar och självklart inte jaga.
Jag har min Alvin lös där jag vet att det är ytters få människor och hundar. Men inte bara det. Det ska vara god uppsikt och min Alvin ska oftast ha en uppgift, han får sträcka ut benen men INTE springa för fritt. Finns gränser, är det för dålig uppsikt får han “jaktfot” springer han fri har han lärt sig att det är inom 10-15 Meters radie. Möter vi någon människa som hund är det inkallning och koppel. Vi har stött på lite lösa hundar ibland är det tyvärr jag som måste ta ansvar över andras lösa hundar med noll inkallning. Går vi i stadsmiljö är det lina om det fungerar. Annars är det koppel. Trots väldigt bra inkallning på min hund känner jag att jag inte har stort behov av att ha lös. Vid koppeltvångs perioden är det alltid lina för att visa hänsyn trots bra koll på min hund. Kan ibland då var lös vid uppletande på noggrant valda platser?
Ja precis så länge man själv har koll och har kontroll på sin hund är det ju bra att ha dom lös. Jag gör som du, mina får en uppgift när dom är lös för att inte driva iväg för mycket.
Vilket bra inlägg, jag har oftast Chessie lös med ursäkten att vi går i skogen. Möter jag en person utan hund stannar jag henne bara och möter vi en hund så kopplar jag. Hon är helt ointresserad av att hälsa på folk och hundar hon inte känner eftersom hon är så feg. Det största problemet är oftast att hålla andras hundar borta från henne.
Däremot litar jag inte på henne vid hundmöten på nära håll så då kopplar jag 🙂 inkallning när hon ser en annan hund är sådär då hon inte vill släppa den med blicken men stanna gör hon utan problem.
Ja alla hundar är ju olika så gäller att hitta det som funkar 🙂
Koppel för mig är en säkerhet, även om det ibland skulle vara så skönt ifall min tjej kunde gå fint bredvid mig utan koppel.
När det är tillåtet så går vi i skogen, utan koppel, och jag släpper även lös på en strand. Dock när det är folktomt. Och givetvis kopplar jag om vi möter hund eller människor.
Hon är lite osäker min tjej, så springer inte för långt från matte, och har nu blivit duktig på att komma på inkallning. Men skulle aldrig våga ha lös som man ser vissa människor.
Precis, tror både hund och ägare blir lugnare och tryggare om man har koppel i vissa situationer.
Så bra skrivet! Jag håller med till 100%
Tack 🙂