Stötte på en människa från mitt förflutna. En person som jag aldrig haft nån relation till förutom att vi red i samma stall. Nu pratar vi 15 år bakåt i tiden.

Minnena kom upp. De minnen jag hade för 15 år sedan. De var inte vackra minnen. Minnen av en person som kastade sig bakåt i sadeln med hela sin tyngd, som spöade hästen rätt hårt och som i övrigt hade en väldigt hård ridstil.

Personen jobbar idag inom hästindustrin och i mitt stilla sinne tänkte jag att “jag skulle aldrig lämna en häst där och aldrig rekommendera denna person till någon annan”. Sen slog det mig – kan personen ha förändrat sitt sätt? Kan kunskapen ha ökat, de hårda metoderna bytts ut mot en mjukare och lugnare ridstil? Vem vet.

Detta är fortfarande ingen person i min bekantskapskrets så jag kommer inte få förstahandsinformation om det har skett någon revolutionerande förändring. Men jag önskar och hoppas av hela mitt hjärta att personen har utvecklats i positiv riktning! Mognad och kunskapsutveckling.

Man kan ju inte döma någon för saker som hänt för länge sen. Däremot ska man komma ihåg att hur man behandlade andra för länge sen inte suddas ut. Så behandla alltid andra som du själv vill bli behandlad – oavsett om personen är någon du vill/måste umgås med eller är en flyktig bekantskap. Du vet aldrig när era vägar möts igen – vilka minnen kommer upp då?

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"